Trevlig helg! **** AS/ADHD

Mysigt och skönt var det i går i lugn och ro med ungdomarna. Och idag var det skönt att slippa ligga på helspänn, tyckte de. De har varit med om att få vatten över sig sovandes.... inte så skönt att vakna upp på det sättet! Men idag var det lugnt.

Nu ska vi dela på oss en stund. Jag och mannen drar till Göteborg till en släkting och äldsta sonen och hans flickvän ska på fest hos en kompis. Släktingen som vi ska till är f ö mannens lillebror med familj. Lillebrorsan är 13 år.... resten är lite krångligt att förklara..... Men dit ska vi iaf och det ska faktiskt bli gott att komma hemifrån lite och bli ompysslad av andra ;). Nåja, jag kan väl hjälpa till att diska, duka m m men det är ändå inte vi som har största ansvaret att allt ska flyta på - om ni förstår hur jag menar.

Jag önskar er en otroligt trevlig och skön helg! Var rädda om varann!

Barnledigt **** AS/ADHD

Vad trötta vi var igår jag och mannen. När klockan var 20:30 så var vi så trötta så vi kunnat somna på direkten. Men vi kämpade på för att hålla oss vakna lite till och såg en film. För mig tar det emot att lägga mig tidigt, även om jag är hur trött som helst - dum som jag är.

I morse låg jag länge, och vilken konstig känsla att sätta sig och äta frukost utan att diagnoserna pockade på uppmärksamhet. I vanliga fall äter jag min frukost stående och servar sonen med hans frukost under tiden. Alternativet är att jag går upp tidigare än honom och äter min frukost, men så långt har jag inte kommit än. Jag är nämligen ingen morgonmänniska. 

Idag kände jag inte för att göra nånting, utan bara slappa. Men, det fanns en del måsten iaf. Så det blev lite plock och lite dammsugning m m. Jag och äldsta sonen åkte in till stan på eftermiddagen och hämtade hans flickvän som kom med bussen från Stockholm. Eftersom vi ändå skulle åka in till stan så passade jag på att handla lite. Äntligen fick jag köpt en spegel och en liten lampa som matchar den ommålade skänken. Har saknat en spegel där, men nu sitter den uppe.

Nu står mannen vid spisen och lagar till lite gott att äta i pitabröd. Så nu väntar lite mys i soffan med ungdomarna och kanske blir det en film frampå kvällen också.

Go´kväll på er alla cybervänner!

Äntligen, pustar jag **** AS/ADHD

En ny dag har gått och jag känner i kroppen att jag faktiskt längtat efter den här dan. Man är nog lite trött och sliten och lovet är trots allt ingen dans på rosor även om det för vår del hade kunnat vara mycket värre. Så idag på förmiddagen körde jag sonen till korttids. Nu ska han vara där i fem dygn, alltså tre dygn längre än vanligt. Vi sparar dygn varje månad som vi utnyttjar på jullov och sommarlov.

I morse klev jag upp tidigare än sonen så jag skulle hinna packa hans packning innan han vaknade. Sen när jag hörde att han var på G att vakna så smög jag tillbaka till sängen. Han blir så sur om det inte blir nåt morgonmys... han märkte inte att jag varit uppe innan :).

Packningen ja.... oj vad grejer den här grabben ska ha med sig. Men det gör väl att han känner sig trygg kanske. Nu börjar det bli väl mycket sladdar till alla teknikprylar som ska med.

Vet inte om den här killen är den enda som har med sig sitt eget täcke hemifrån varje gång - skulle tro det. Men är man täckoman så är man! Täcket är hans stora trygghet i livet och har varit det hela hans liv, mååånga täcken har slitits ut ....

Efter att jag kört sonen till korttids så åkte jag till jobbet. Men nu har jag och mannen jobbat färdigt för idag. Åkte hem och diskade upp lite som jag inte hann på fm. Sen var katten på riktigt bushumör när vi kom hem så han fick min uppmärksamhet ett tag. Ser man ut så här så MÅSTE man leka med honom ;)

Nu har sibirern gått ut, det är ju "bara" -11 grader ute så han ligger nog på altanen ett tag innan han vill gå in. Och jag tänker slänga mig i soffan och inte göra ett enda knop till idag, känner mig som att luften har gått ur mig just nu.... Så ha nu en mysig kväll allesammans!

Var det så här lätt? **** AS/ADHD

Jag måste bara få berätta vad som hänt med sonen! Jag och mannen har ju slitit vårt hår p g a denna sockerberoende varelse vi har i vårt hus... allt detta tjat som varit varje dag om mer sött att stoppa i munnen - det har inte funnits nån ände på tjatet. Vad har hänt? Jo, om ni kommer ihåg den sötsakslista jag gjorde för ett par veckor sen, så har sonen använt sig av den, tittat på den för att se vad som finns kvar att äta för dagen. Han har inte själv kryssat utan det har jag eller mannen gjort när han tagit sig nåt. Måste visa er hur den ser ut nu:

Han har inte ens ätit full "laglig" ranson varje dag - OCH TJATET ÄR BORTA!!!! Underbart! Trodde inte det skulle vara så lätt. Återigen blir man påmind om hur viktigt det är med bilder och att de här barnen behöver tydliga ramar, så blir allting lättare!

Vi har ju inte bokat nåt fritids denna veckan så idag var det min tur att jobba. Vi får turas om mannen och jag och jag får väl säga att det var rätt skönt att åka till jobbet. Även om gårdagen var rätt lugn så är det ändå ett passande på diagnoser. Man kan inte slappna av från dem nån gång. Så även om det kan vara körigt och stressigt på jobbet så är det ändå skillnad mot det passandet man har hemma.

Förresten så går jag och väntar på att jag ska få ett läkarintyg från hab som jag ska skicka till försäkringskassan sen. De behöver ha det till bedömningen om personlig assistans till sonen. Jag väntar... och väntar... och väntar....

Tvättdag **** AS/ADHD

En lugn dag har det varit idag. Storebror åkte och jobbade innan sonen vaknat. Sen åkte storebror direkt till en kompis där de har LAN och kommer hem efter att sonen har somnat. Så jag och sonen har varit ensamma hela dan, han har varit på rätt bra humör.

Men han fick för sig att han skulle köpa en grej på nätet till ett spel (vet inte riktigt hur det fungerar). Det kostade bara några tior så det var inte mycket pengar. Men jag ville ändå inte bara att han skulle få det hur som helst utan han skulle få göra rätt för pengarna. Han har inget som helst begrepp om pengar och att spara vet han inte vad det är... Så jag fick fundera ut ett lämpligt "jobb" åt honom idag ;) Jag passade på att tvätta när jag ändå var hemma hela dan, så vad passade bättre än att sonen fick vika tvätten!

Sen höll grabben på med spelet när han fått den nya "grejen" till det och då passade jag på att jobba samtidigt. Det går rätt bra när man är i samma rum som honom, då är man nära och kan snabbt rycka in om det behövs.

Nu är det dags för duschbestyren och det är bara att hoppas att det också funkar efter lite förhalning från sonens sida förstås....

Så kom då storebror... **** AS/ADHD

Väntan på storebror gick hyfsat bra igår, annars brukar det bli en lååång väntan för sonen när han vet att storebror ska komma. Bara ett dygn innan ankomst fick han reda på det, annars blir det för länge och svårt att hantera.

Brorsan är populär och efterlängtad, men som alltid så går känslorna överstyr när han väl kommit. Så även denna gången fick storebror känna på tuffa tag som ett välkomnande... Här sitter de iaf i lugn och ro när sonen fått låna storebrors iPod.

Dyr leksak som nu sonen tjatar om att han också vill ha... Mmm, men den tål inte ett utbrott....

Storebror avvek efter ett par timmar idag, han är här för att han ska på LAN hos en kompis. De brukar alltid ha det i mellandagarna och i år var inget undantag. Blir alltså inte så mycket han kommer att vara hemma. Dessutom ska han jobba på vårt jobb ett par dagar också.

Nu blir det till att pussla med tiderna ett par dar. Eftersom vi inte tagit nåt fritids till sonen i mellandagarna så får jag och mannen gå i skift lite och anpassa våra arbetstider beroende på vem som har det mest akuta läget på jobbet. I morgon blir jag hemma iaf med sonen så får vi se sen.

Ha en fortsatt trevlig kväll alla bloggläsare!

Ledigheten rullar vidare **** AS/ADHD

Gårdagen avlöpte rätt hyfsat trots allt. På em fick sonen för sig att han skulle leka med min kamera, ta fram stativet och ha den inställd på längre tid. Visst kan man göra mycket kul med det! 

Nu har han fått lov att vara uppe lite längre på kvällarna, men eg. blir han för trött. Lätt hänt att det blir utbrott vid läggdags då. Det blir en jättesvår balansgång för humöret kan vända blixtsnabbt.

I morse lyckades vi med lite morgonmys och avbröt det innan det inte funkade för sonen längre. Så skönt när man slipper bråk, speciellt på morgonkvisten. Igår kväll hade jag gjort i ordning ett schema för den här dagen. På schemat såg sonen tydligt vad han behövde göra under dagen (ex. dusch och hårtvätt) och även vad jag hade att göra. Tror abslolut att han känner sig tryggare när han vet vad jag håller på med också. Mina måsten får jag ju naturligtvis springa emellan med när han har lugnperioder. Klockan blev sen vid 14-tiden innan han kom på att det faktiskt var lördag = lördagsgodis! Som tur var hade jag laddat upp med det så då var det bara att ta fram. Man blir ju lite dagvill när det är extra helgdagar och sånt.

Efter att jag bäddat i ordning gästsängen till äldsta sonen, dammsugit och torkat golven, så gjorde vi - eller rättare sagt, jag - ischoklad. Den gör jag på mörk choklad 70% kakao i stället för blockchoklad. Jag är nämligen en chokoman av stora mått!

Nu ska jag och sonen strax klä på oss och åka och hämta äldsta sonen i en grannstad några mil bort. Han kommer med Swebus och de stannar ju inte överallt. Sen blir det lite tacosmys ikväll är det tänkt.

En liten bild **** AS/ADHD

Tänkte bjuda er på en liten bild från morgonens mysiga stund. Här sitter vi alla tre och spelar Rappakalja på sonens begäran. Vi har roligt en bra stund, tills ett utbrott kom p g a missförstånd från sonens sida. Japp, de´va´de´de´! Kul så länge det varade...

Ha en fortsatt trevlig dag alla därute!

Märks att det är lov... **** AS/ADHD

Jaha, det märks att det är lov. Dagen idag har varit lite rörig, sonen är väl inte riktigt i balans. Gosade en stund i sängen i morse men var tvungen att avbryta innan det gick överstyr. Det gäller att läsa av innan det går för långt. Sen var sonen spattig och hade nära till utbrott hela förmiddagen, han tålde ingen som helst motgång. Jag bad honom gå ut och skotta lite snö vid ett tillfälle, tyckte han behövde bli av med lite överskottsenergi. Jag blev väldigt förvånad när han genast klädde på sig och gick ut och skottade. Sen gick det tyvärr bara några minuter, sen ropade han att jag skulle komma ut. Det var bara för mig att knalla ut, men det är ju alltid skönt med lite frisk luft.

I morgon är det dax för det årliga "julbadet"....vi är ett gäng som brukar hyra simhallen och bada och sen äta lite gott efteråt. Men i år backar vi från det tyvärr. Sonen pallar inte med allt folk och all röra och ostrukturen som det blir när man samlas så många. Vi brukar vara mellan 50-70 personer. Annars är det jättetrevligt men vi tror det blir bäst om vi avstår. Sonen vet inget än och vi tänkte inte säga nåt heller. Nu är det ju så att han kan få reda på det genom facebook eftersom vi har en del gemensamma vänner där. Jag och mannen hoppas att ingen ska skriva nåt avslöjande där. Får han reda på att det är bad imorgon så vill han mer än gärna dit...

På lördag kommer storebror hem men det vet inte sonen om än. Tänkte berätta det i morgon kväll så blir inte väntan så lång. Att vänta är ju inte hans starka sida.

Jag önskar alla er goa läsare en trevlig helg! Ta hand om varann!

Gjort bort oss lite **** AS/ADHD

Jag trodde det skulle vara svårt att få upp sonen idag, eftersom han fick vara uppe en liten stund längre igår kväll. Men han studsade upp när klockradion varit på en liten stund bara. Det var nåt TV-program som drog och det var väl räddningen idag. Lite, lite småspattigt på morgonen sen, men jag är nöjd, det hade kunnat vara en jättejobbig morgon.

Vi låg bra till med tiden så jag hann prova de nya kläderna på honom. Han åkte iväg till skolan i ny mundering - nya jeans och ny tröja. Han var helnöjd - skönt!  

Nu blev det väldigt kort dag i skolan eftersom det var skolavslutning. Två timmar var han hemifrån. Jag och mannen har gjort bort oss lite i vår planering för jullovet. Vi hade trott att vi kunde stänga jobbet en hel del och därför har vi inte tagit mer än ett par förmiddagars fritids till sonen. Nu kommer vi inte att kunna stänga mer än nån eftermiddag utöver de helgdagar som är. Och båda behöver vi jobba, så det blir till att gå i skift. Vi får dela på dagarna så ska det väl på nåt sätt gå att få ihop arbetstiden med lite pusslande. Lite extra kommer sonen att vara på korttids också under jullovet. 

När sonen kom hem så blev det förstås utbrott. Finns nog flera orsaker till det. En sak är väl den ovanliga skoldagen som innebar avslutning - inte alls lik de andra skoldagarna. En annan sak var att han missuppfattat hur dagen i övrigt skulle se ut. Eftersom jag och mannen inte hade det klart för oss heller så har vi inte gjort nåt bildschema utan bara sagt muntligt till honom. Det är som bäddat för missförstånd! Han hade uppfattat att pappa skulle vara hemma direkt han kom från skolan. Nu var det inte tänkt så utan det var jag som fortfarande var hemma... Klart att det blev kaos i honom... resultatet blir då utbrott!

Nu under lovet gäller det stor skärpning av mannen och mig så vi kan planera kvällen innan hur nästa dag ser ut och göra i ordning BILDschema så inga missförstånd uppstår. Men det är inte så lätt - en "ledig" dag vill man ju ta lite som den kommer, men det är inte så bra i vår familj. Så jag och mannen får avsätta lite planeringstid varje kväll. ;) sen är det bra om ingenting inträffar som ändrar planeringen hastigt...

Sista riktiga skoldagen **** AS/ADHD

Idag var sonen smärtfri och kunde därför åka till skolan igen. Skönt med lite ordning på torpet igen. Det är inte lätt att roa sonen när han är hemma från skolan och inte har hög feber, det krävs en hel del. Men nu hoppas jag det är över för denna gången.

Sista riktiga skoldagen idag då, innan lovet. Men det brukar ju inte se ut som vanligt - det ska städas bänkar och göras i ordning. Detta stör sonen eftersom dagen inte följer de vanliga rutinerna. Så när han kom hem från skolan så kom det en rejäl urladdning. Men när han väl har fått ut sin frustration så lugnade han ner sig sen. Återstår att se hur morgondagens morgon ser ut, jag förbereder mig på att det blir stirrigt...

Lite stressigt här hemma på em en stund när jag och mannen fick gå i skift lite. När mannen kom från jobbet skulle han vara hemma drygt en timme innan han skulle iväg igen. På den timmen var jag tvungen att hinna med lite ärenden i byn, handla lite, gå på apoteket m m. Tur vi är två men det blir ändå ont om tid att hinna allt, jag vill inte gärna ha med mig diagnoserna på apoteket t ex, där det alltid brukar vara köer.

Idag när jag körde lite grejer i jobbet till en grannstad så passade jag på att gå in på Dressmann och köpa både jeans och ett par tröjor till sonen. Nu ska de provas och det är bara att hoppas att det passar. Jag fortsätter ju med att köpa kläder utan att han är med och provar. Det måste gå, för han har inte tålamod att prova i affären. Men vad han har vuxit! Han mäter nu drygt 176 cm och är 12  år. Jag känner mig liten nu!

Lite sjukt **** AS/ADHD

Den här dagen blev inte som jag tänkt mig, men så är det ibland. Vi var uppe som vanligt på morgonen och skulle göra oss i ordning och när det var ca tjugo minuter kvar tills taxin kommer så säger sonen att han har ont. Han fungerar inte som andra barn när det gäller att tala om när han har ont nånstans. Tyckte det var lite allvarligt så han fick bli hemma. Men om min son ska vara hemma från skolan och vi ska kunna ha mysigt så bör han ha feber, först då är han så pass lugn så det går att gosa med honom.... Nu var det ingen feber utan bara smärta, och visst var han lite tagen, sov en stund på dan, men annars var han igång. Så några utbrott har vi hunnit med under dagen ;).

Smärtan har avtagit under dan så jag hoppas inte det var så farligt. Har han ont i morgon så måste vi uppsöka läkare, då det kan vara nåt allvarligt. Men med ett diagnosbarn går man inte till läkare så gärna...

Nu hoppas jag att han kan gå iväg till skolan i morgon, det är ju sista dan de har lektioner sen är det avslutning på onsdag. Så det vore väl bra om han kunde göra klart det han behöver, och även städa sin bänk står på schemat för i morgon. Just nu är vi inställda på att det ska fungera iaf så hoppas jag inte det blir ändring på det i morgon.

Livet går vidare **** AS/ADHD

Nu har helgen gått och mannen sa nyss att det skulle vara skönt med en korttidshelg direkt nu. Vi är nämligen båda så trötta så vi skulle behöva det. Men, men, kämpa vidare är det som gäller.

Våra plötsliga nattgäster som kom natten till igår, gav sig av nu innan vi skulle hämta hem sonen, tyvärr får det bli så.... Vi har lovat att ställa upp och hjälpa så gott vi kan efter våran förmåga, även om vi inte kan göra allt vi vill p g a vår familjesituation. Kan väl säga att vi nu har sett hur det kan gå om inte en person diagnostiseras för bokstavsdiagnos i tid och/eller tar emot den hjälp som finns att få. Även om vi tycker att vi har det jobbigt periodvis i vår vardag med diagnoserna, så har vi ändå fått en viss erfarenhet som man kan ha nytta av och ha stor förståelse för andra, och förhoppningsvis kan ge lite råd för att putta åt rätt håll. Men för en vuxen person så är det en lång väg tillbaka till ett vettigt liv....

Nåja, livet för oss knallar vidare. Vi hämtade som sagt sonen på korttids idag på eftermiddagen. Lugn och harmonisk var han. Så härligt att se skillnaden i relationen mellan sonen och killarna på korttids mot när det var tjejer som jobbade med honom. Denna helgen har det blivit mycket snowracer-åkning. Sonen jagar slut på personalen, det gäller att ha bra kondis om man ska hinna med i sonens tempo i pulkabacken

Nu sitter jag på jobbet och ska försöka förbereda färdigt så våra medarbetare kan sätta igång här i morgon bitti - men det känns som jag kommer slå näsan i tangentbordet snart, när jag nickar till av sömnen....ZZZzzzzzzz

Förvirrande fortsättning **** AS/ADHD

Jag satt på jobbet igår när min kära man ringde till mig och berättade nåt. Sen visste vi inte hur den här helgen skulle arta sig, man blev orolig m m. När jag kom hem från jobbet på kvällen sen, så fann jag ett litet paket som kommit med posten igår. En liten present och ett medföljande brev. Brevet och orden däri värmde mitt hjärta otroligt mycket, blev så rörd. Så härligt med goa vänner som betyder så mycket för en (du vet vem du är). Jag skulle vilja krama om dig, men tyvärr bor du för långt bort för att det skulle vara möjligt just nu. Tack för ditt stora hjärta och att jag får finnas med där!

Med tanke på gårdagens förvirrade inlägg, så ställer diagnoserna till det lite här. Jag och mannen skulle vilja hjälpa och stötta en person som behöver hjälp i livet. Men diagnoserna klarar inte att vi ställer upp på ett sätt som kanske skulle behövas. Över en helg så här när sonen är borta så går det bra, men sen blir det en omöjlighet. Man hoppas att den som är i nöd förstår vår situation, att det inte är av ovilja vi inte kan stötta på det sätt som hade varit nödvändigt. Men det känns inte bra att inte kunna ge av hela sitt hjärta på flera olika håll samtidigt. I vårt liv måste sonens behov komma först, annars håller inte heller vi oss flytande - så är den hårda verkligheten :-(.

Förvirrat och tomt **** AS/ADHD

Oj, vad ska jag skriva?! Jag önskar jag kunde skriva mina innersta tankar just nu... men det känns lite väl öppet här på nätet. Fick nyss ett telefonsamtal och vet inte om jag ska vara rädd, glad, orolig eller om jag ska rymma :( Tur att sonen är på korttids den här helgen.... Jag och mannen ställer in våra planerade saker vi tänkt göra i morron så får vi se vad som händer... . Jag som behöver sova ordentligt och komma ikapp mig lite, men det blir nog inte så, är jag rädd.

Ska försöka samla mig lite få se om jag kan skriva nåt vettigt..... nä...., det går inte...., jag hoppar det idag. .

En bild på grannens insnöade ingång till verandan kan jag iaf bjuda på.

Hantverkare igen... **** AS/ADHD

Idag fick jag åka in till skolan med sonens snowracer direkt när sonen blivit hämtad av taxin. De skulle ha nån uteaktivitet så han och assistenten skulle åka i en backe vid skolan där de var ensamma. Kul att det går att ordna så. Och snö är det ingen brist på i detta snökaos vi har idag!

Vet ni vad det kan bli av en sån här kombination tillsammans med sonens diagnoser (en toalett och en läskflaska)?:

Jo, en trasig toalettstol! Sonen släppte ner flaskan i toan - och toan sprack, flaskan höll! Nu är detta iofs några år sen. Detta hände en lördagskväll precis innan vi skulle lägga sonen och sen ha lite god mat och lite mys. Istället fick mannen ställa sig och leka rörmokare och byta toastol. Vi hade sån tur så vi hade en begagnad toastol liggandes i källaren (hur många har det i reserv?). Men den var ju begagnad och den har läckt och varit allmänt dålig länge nu, så idag äntligen kom rörmokaren (den riktiga) och bytte ut toastol, tvättställ och duschblandare. Åh, vilken skillnad det blev mot förut!

Vi har i stort sett inte renoverat huset under alla dessa år som sonens diagnoser har härjat här, så det är skönt att vi kommit igång lite lätt iaf. Det blir inga avanserade saker eftersom diagnoserna säkert kommer härja fritt här i några år till, men det blir iaf nytt och fräscht.

Hantverkarna ringde kl 7 i morse och ville komma direkt, men jag lyckades avstyra dem så de kom efter att sonen åkt till skolan. Hade ju vart snyggt att få morgonrutinerna kraschade. Så långt det går att undvika så är det ju bra. Men det är ändå inte lätt att vara hantverkare hos oss för här blir man noga inspekterad av katten!

Nu till något helt annat. Jag fick väldigt mycket respons för mina inlägg om bildstöd till olika ändamål som jag haft ett par inlägg om nu. Tack för fina kommentarer! Blir så glad när man får se att man gett någon annan inspiration!

Har även fått kommentarer från andra som själva har diagnoser och det värmer också!

Ett par frågor har dykt upp också: Nina undrade om vi kunde byta ut något av det onyttiga som sonen äter, till nån frukt istället? Jodå, det går i en hel del frukt i grabben. Tyvärr är han allergisk mot de "enklaste" frukterna äpple och päron, men bananer och mååånga clementiner blir det bl a. Mango och ananas hör annars till favoriterna.

Lenaeff undrade om detta med boardmaker-programmet är svårt? Jag tycker det är ganska lätt, man kommer snabbt in i hur det fungerar. Det är också väldigt bra eftersom man kan ta egna bilder med kameran och importera i programmet. Ibland behöver man ju bilder på personliga saker. Detta är ett hjälpmedel vi fått från habiliteringen och vi tycker det är suveränt!

Nu ska jag ta hand om sonen som verkar vara lite upprymd efter dagens händelser i skolan med snowracing m m.

Hab-möte **** AS/ADHD

Ytterligare en dag är avverkad och ytterligare ett möte har vi varit på! Är rätt trött på alla möten just nu eftersom det tar så hårt på en. Men nu är det lugnt nån vecka iaf.

Idag var vi ju på habiliteringen där vi skulle följa upp förra hab-planen och en ny ska göras. Ja.... finns inte så mycket att säga om det, inga riktigt handfasta grejer kom väl fram. Gick igenom vår situation lite och det finns väl inte så mycket de kan göra just nu. Jag efterlyste (som vanligt) KBT till sonen och vi får väl se om det händer nåt på den fronten. Vissa områden har hab. brister på, men då tycker jag att de borde åtgärda de bristerna.

Jag fick också prata med läkaren på hab. Behöver ett läkarintyg till försäkringskassan angående ansökan om assistansersättning (mötet igår). Annars kan de inte ta ställning i ärendet. Nu hoppas jag bara att hon fixar det relativt snabbt, men hon hade många ärenden före....

I eftermiddag har det varit lugnt här. Sonen är rätt go´ faktiskt. Skönt med såna eftermiddagar! Själv ska jag inte göra många knop till idag. Diska lite och kanske köra en tvättmaskin. Och äntligen, ikväll ska jag slänga mig i TV-soffan och samtidigt ta mig ett fotbad med grönsåpa och olivolja.

Det är så underbart avkopplande och skönt. Men jag har inte ens haft tid att titta på TV en vardagkväll på länge, jag ger järnet ända tills jag stupar i sängen alldeles för sent på kvällen. Måste bli ändring på det snart för kroppen är alldeles för trött och sliten nu. Igår kväll så var både jag och mannen så trötta så vi gapskrattade bara. Men det är ju bra så länge tröttheten tar sig i uttryck på det sättet.... 

Nu hinner jag inte andas ****AS/ADHD

Dagen blev väldigt stressig. Först få iväg sonen till skolan, sen uträtta lite ärenden - bl a hämta ut välbehövlig medicin till grabben, sen hem och dammsuga och skura golvet. Kl 12 kom tjejen från assistansbolaget jag anlitat hit. Vi snackade igenom vad som var bra och dåligt att lägga fram. Kl 13 kom försäkringskassan och LSS-handläggaren. Fk-kvinnan verkade inte glad åt att assistanstjejen var närvarande, men det är upp till mig vem jag vill ha med på mötet. Blir det ett överklagande så är det bra om assistansbolaget känner till vad som sagts vid första mötet.

Japp, sen blev det mangling av i en dryg timme.... Jag var rätt hyfsat bra förberedd så jag tror jag fick fram det jag ville. Fk vet ju vad de ska fråga om  för att få ut hur en dag ser ut. Ojojoj, vad trött jag är nu, vet knappt hur jag ska sammanfatta det hela! Det har ju varit rätt många pressande möten det sista nu, jag tror man laddar rätt mycket inför dem så man blir psykiskt trött sen. Men iaf, svårt att säga varken eller, men känslan jag har är att chansen till assistans finns. Det blev inget blankt nej iaf. Men, men, jag förbereder mig väl mentalt på avslag och att vi sen överklagar isf. Bara att vänta och se!

Sonen däremot är sur och har fått utbrott direkt när han kom hem från skolan. Kan bero på att hans assistent berättat för honom att han inte ska få ha träslöjd nästa termin som det var tänkt. Han får fortsätta med syslöjd i stället. Detta p g a att träslöjden är för farlig ihop med hans diagnoser. Anpassning som han behöver - ja, men tyvärr tar det nog tid för honom att smälta. Han har ändå sett fram emot träslöjden. Men vi vuxna måste ändå styra hans planering så det blir till det bästa i slutänden.

Innan fk och LSS kom till mig idag så hade de varit på skolan och först pratat med klassföreståndaren i lugn och ro. Tror hon har gett dem en bra bild av hur sonen fungerar. Sen hade de också följt med in i klassrummet för att iaf få se sonen. Nu skulle han ha en redovisning inför klassen så då stannade de och lyssnade på honom. Han hade varit sååå fokuserad på det han skulle säga. Inte säkert han ens såg dem då....

Nu skulle jag helst vilja lägga mig i soffan och slappna av och inte göra mer idag, men jag ska faktiskt hasta vidare bara mannen kommer hem så jag får avlösning från sonen. I morgon bitti är det dax för ett nytt möte - phu! Habiliteringen väntar på mig och mannen. Det är hög tid att göra en ny habiliteringsplan. Men det mötet tänker jag inte ladda så väldigt mycket inför.... det ska nog gå bra ändå.

Nytt viktigt möte i morgon! **** AS/ADHD

När sonen kom hem från skolan idag så behövde jag bara påminna om bilden på jackan, så hängde han snällt upp jackan på sin krok! Varför lär man sig inte att tänka mer i bilder?! Även en kort mening som "Häng upp jackan!" kan ju bli utlösande för ett utbrott. Jag måste försöka pränta in i min hjärna att bilder är hans huvudspråk - inte vanligt svenskt tal som för oss andra i familjen! Lite svårt att förstå eftersom han pratar som vanligt.

Igår kväll jobbade jag till sent på kvällen. När jag kom hem 22:45 så såg avprickningsschemat för sötsaker ut så här:

Wow, kan det bli bättre!?! Hoppas nu bara  att det inte är nyhetens behag som gör att det gick så bra igår. Men nu gäller det för oss föräldrar att hålla i med detta och inte komma av oss. Idag har han inte heller tjatat som han annars brukar göra. När han blivit sugen har han gått till listan och tittat och sen valt utefter den - helt suveränt!!

Nu ikväll måste jag sätta mig och förbereda mig för morgondagen. Då kommer försäkringskassan och LSS-handläggaren hit och då gäller det min ansökan om assistans till sonen. Alltså ännu ett möte där man måste ladda ordentligt innan.... det gäller ju så mycket. Innan kvinnan från fk kommer hit så ska hon besöka skolan. Först ska hon gå med klassläraren som är rastvakt, och intervjua henne om sonen. Sen ska hon följa med in i klassrummet fem minuter så hon får se sonen en stund. Detta gör hon eftersom jag inte tyckte det var idé att träffa honom hemma, det skulle kanske bara mynna ut i utbrott. Så i morgon gäller det att få fram det som behövs sen får vi se hur långt det räcker!

Nu blir´e mycke´ **** AS/ADHD

Det blev så mycket igår så jag hann inte skriva nåt inlägg. Får väl summera två dagar i ett och samma inlägg nu då, hoppas ni inte somnar ifall det blir långt.... zzzzz.

Lördagsmorgonen fungerade bättre än på länge när vi har hemmahelg. Vet inte om det berodde på att jag gjort upp bättre schema. Problemet på lördagsmorgnarna är att det blir tjat om godis så fort han slår upp ögonen. Det slutar så gott som alltid med bråk i vårt sovrum. Usch, aldrig roligt att börja en helgmorgon på det sättet! Nu hade jag gjort schemat så här:

Det visar tydligt för honom vad han måste få i sig till frukost innan han sen får 1/3 av dagsdosen av godis. Annars kan han komma och säga att han ätit en banan till frukost och sen är det dags för godis. Och det håller inte hans mamma med om att det räcker som frukost. (Den undre raden är sonens schema, sen på övre raden sätter jag dit vad jag måste göra under dagen - då vet han ungefär vad jag gör och har lite koll på det. Mannen jobbade så gott som hela dan.) Sen visste han också hur eftermiddagen skulle se ut bl a på godisfronten.

Ett förbättrat schema tror jag gjorde honom lite lugnare iaf så dagen gick rätt bra. Jag hann väl inte med allt jag skulle för jag satte mig och jobbade i boardmaker-programmet för att ta fram fler nya bilder som behövs. Bl a fick jag upp dessa så han ser tydligare vad man gör med ytterkläderna och ryggan när han kommer hem. Förhoppningen är att han ska hänga upp grejerna på krokarna i stället för att droppa dem på golvet.

Äntligen tog jag mig också tid till att göra bilder till ett projekt som bara måste tas itu med när det gäller sonen. Projektet går ut på att få ner sonens sötberoende... inte alls lätt! Men jag blir snart galen på allt sött han lassar i sig - och han är en sån där som ALLTID ska ha nåt i munnen. Han har alltid varit sån, förknippar det med ADHD:n men jag vet inte. Jag har gjort så här iaf:

Jag har tagit kort på lite olika glassorter, muffins som jag bakat m m och kört i boardmaker och sen plastat dem. Beroende på vad vi har hemma så byter jag ut bilderna. Skriver en siffra framför (syns inte på bilden) som talar om hur många/dygn han får äta av varje sort. Han får ju t ex inte bara äta en pepparkaka/dygn. Sen är det tänkt att han ska kryssa när han plockar fram respektive sak.

Vi började idag med det här och när jag gick igenom listan med sonen så blev han glad!! Tror inte han förstår att det faktiskt kan vara negativt för honom. Han gillar ju tabeller och diagram och sånt så det var nog det som gjorde att han tyckte det verkade kul. Han kryssade genast i pepparkakorna för den ransonen hade han ätit innan jag och mannen vaknade ;). Inga lögner här inte!!!

Jag hoppas iaf att detta ska fungera annars får jag hitta på en annan lösning. Men idag har han inte tjatat alls, vad det nu beror på....Hoppas det är listan som gör det! Någon som har erfarenhet av sånt här, eller??

Och så var det ju det där med "andra bullar" som jag skrev om i förra inlägget. Det blev "så där", måste testa igen innan jag berättar vad jag håller på med så ni får vänta liiite till....

Ett steg framåt, två bakåt, ett steg framåt.... **** AS/ADHD

Jag trodde inte jag skulle kunna sova så bra inatt, men jag har nog sovit hela natten utan avbrott. Pirrigt inför dagens möte! På förmiddagen var det dax att träffa högstadierektorn igen. Nu skulle också skolchefen vara med eftersom jag kontaktat honom under väntetiden här, det har inte hänt nåt på mycket lång tid så det var lika bra att plocka in honom i ärendet. Vi visste inte alls hur han skulle bemöta oss och vad han har för policy i ärendet. Jag visste inte heller hur rektorn tagit det att jag kontaktat hennes chef bakom ryggen på henne....

Vi som var närvarande och står på sonens sida (jag och mannen, sonens assistent, chefen för korttids) var taggade och enade med vad vi skulle kräva. Alla som jobbar med honom vet också vad som gäller. Jag och mannen hade gjort en lista på 14 punkter på sånt som måste tillrättaläggas för sonen. Vi hade skrivit ut papper på det så alla kunde se det med egna ögon och det var nog väldigt bra. Det blev en diskussion utefter listan. Skolchefen funderade och verkade ta det till sig. Tyvärr får man ju ta fram de negativa sidorna som sonen har för att de ska fatta. Det är ingen tvekan om vad vi föräldrar vill eftersom vi vet att livet skulle bli mycket svårt om inte anpassningen blir skräddarsydd. Det finns liksom inga gråzoner - antingen funkar det eller så blir det katastrof. Sonen funkar så, antingen svart eller vitt, han har inget mellanting. Han sätter sig inte i ett hörn och mår dåligt, Tiger och lider, utan här smäller det med dunder och brak. Så kan man inte ha det!

Och resultatet då?! Ja... jag tror att skolchefen förstår att det behövs ordentliga åtgärder. Förhoppningen.... ni kanske tycker det låter som en utopi.... men jag tror det enda är att starta upp nåt nytt för de här barnen. Sonen är ju inte ensam om att ha dessa problem eller liknande. Det skulle säkert kunna bli en grupp med 5-6 elever.... Skolchefen sa att målet för skolan är att inte plocka ut elever och sätta nånannanstans... men om behovet är en lugnare miljö så är de ju tvungna! Och på nåt sätt så tror jag han inser det. I slutet av januari ska vi träffas igen allihop och då ska de ha ett konkret förslag färdigt. Bara att vänta och hoppas att de kommer med nåt vettigt....men det känns inte nattsvart iaf.

Under tiden så misstänker jag att enhetschefen för korttids inte kan vara lugn utan att agera. Hon tar säkert kontakt med skolchefen och hjälper honom att komma fram till en bra lösning. Hon ser det nämligen inte som nåt problem att starta upp en ny lämplig verksamhet - det är bara att lösa, tycker hon. Underbar inställning! Dessutom är hon kunnig när det gäller dessa barn.

Japp, det var det om detta, fortsättning lär följa.....

Förresten, i morgon blir det andra bullar ;). Sov på den ni! Ses i morrn....:)

Skrämmande utveckling! **** AS/ADHD

Den här morgonen var jag beredd på att det skulle bli jobbigt. Nu gick det rätt hyfsat ändå, sonen var väldigt stirrig och stökig men inga utbrott och då går det ju an. De ska nämligen ha innebandyturnering hela skoldagen. Sonen är inte med på det utan han gör egna saker efter sitt eget anpassade schema med assistenten i lugn och ro.

Sen brukar de gå och titta på finalen så han får se den iaf.

I natt har jag sovit väldigt dåligt, så idag är jag trööött. Satt faktiskt uppe halva natten och letade igenom bloggen efter ett visst inlägg....Sen var jag tvungen att skriva ner lite anteckningar som gäller kommande mötet med högstadierektorn + skolchefen. Gäller att vara väl förberedd! Nu har jag taggat upp ordentligt till i morgon. Men när man blickar tillbaka så ser man vilken skrämmande utveckling det blivit av det här, det som såg så bra ut från början. Vill ni se en sammanställning av vad som hänt?!

• Möte 1:  ht -09  På detta möte fick högstadierektorn en hel del info om hur sonen fungerar.
•  Möte 2:  11 nov. -09. Här får rektorn en "Måste-lista" av oss som hon önskade. Där framkommer vad som måste till för att sonen ska klara av skolan.
•  Möte 3 - 5 maj-10. Rektorn ger besked om att "det skulle inte gagna min son att gå på den ordinarie högstadieskolan" utan vi skulle börja se oss om efter ett annat alternativ. Då pustar vi ut - hon har förstått situationen!
• Telefonkontakt:  20 okt -10. Rektorn har fått reda på att vi fått ekonomiskt avslag från socialtjänsten. Då blir specialskolan för dyr så då backar rektorn från sitt tidigare beslut! Nu ska sonen in på ordinarie skolan iaf! Grrr!!!

• Möte 4:  16 nov -10. Vi visas runt på högstadieskolan för att se hur den fungerar. Sen ska vi gå hem och fundera.....jag behöver inte fundera över det, jag har min uppfattning klar!

  Det som slog mig när jag blickade tillbaka är vilken lång tid vi hållit på med detta och ändå inte kommit nån vart. DRYGT ETT ÅR har gått sen första mötet, och vi är tillbaka på ruta ett igen! Är det så konstigt att man kopplar in skolchefen då?!
  

  Nu har jag iaf träffat enhetschefen för korttids idag och vi har ventilerat lite, så jag känner mig lite lugnare - för jag får ju säga att det är en aning pirrigt. Vi har ju ingen aning om vilket bemötande vi får från skolchefen.

  Nu har sonen kommit hem från skolan och det står i kontaktboken att dagen varit orolig... kunde tro det när det inte är vanliga lektioner på schemat... Återstår att se hur eftermiddagen och kvällen blir här hemma.

Nu tänker jag gena lite **** AS/ADHD

En underbar morgon hade vi idag, sonen och jag (iaf från vår synvinkel). Det var rätt skönt för igår gick mina tankar i lite tristess. Alltid samma rutiner - speciellt på morgonen. Alltid samma sak: att behöva ta hänsyn, gå på tå, studsa upp så fort sonen piper lite - allt för att minimera risken för utbrott. Av självbevarelsedrift så gör man ju allt detta som måste till för att få vardagen att fungera.

Träffen som jag skulle ha med enhetschefen för korttids idag blev inställd p g a en akututryckning inom socialtjänsten för hennes del. Allt kan ju hända när man har hennes jobb. Så vi försöker träffas i morgon istället. Vi måste förbereda oss inför mötet på fredag med bl a skolchefen. Ikväll måste jag leta reda på ett inlägg jag skrev här på bloggen efter ett av mötena med högstadierektorn. Jag vet att jag skrev lite av våra krav inför högstadiet här, och det vore bra om jag hade det på papper också.... inte lätt att hitta ett speciellt inlägg, men det är väl bara att scrolla halva natten då....

NU tänker jag gena lite... Jag har haft så mycket att göra den sista tiden och jag har halkat efter med att svara på era kommentarer. Trist tycker jag, för det är så skoj när ni skriver! Nu tänker jag inte gå tillbaka i tiden och svara på alla utan jag svarar här på de frågor som kommit iaf.

A frågade om vi ansökt om lägerverksamhet för sonen (mycket för att vi föräldrar ska få avlastning). Nej, det har vi inte av olika anledningar. Har väl kanske inte kollat upp ordentligt, men jag vet inte hur de löser det när ett barn är väldigt krävande. Sonen skulle isf behöva ha en personal på sig hela tiden. Sen vet jag inte hur sonen skulle fixa en ny miljö utan att veta så mycket i förväg och inte heller känna någon. Men det kanske är värt att kolla upp hur upplägget är på en sån grej. Avlastning har vi annars i form av korttids varannan helg och även lite extra på sommar- och jullov.

A frågade också om vi har kontaktperson till sonen. Vi har beviljat ledsagare tre timmar/vecka vilket inte fungerar just nu. Får väl stöta på med det framöver.

Lenaeff har undrat om vi har någon som kan vara med som stödminne på mötena som vi har nu med rektorn för högstadiet. Jadå, vi har väldigt bra stöd från enhetschefen för korttids som har mycket kunskap om de här barnen. Hon känner också min son väl genom sin personal. Dessutom är alltid sonens assistent på nuvarande skolan med. Hon är en nyckelperson eftersom hon vet bäst hur sonen fungerar i skolmiljön. Och hon har också blivit väldigt duktig på att läsa av sonen och vet exakt vad som behövs. På mötet på fredag kommer vi även att ha stöd från sonens nuvarande rektor. Hon vill inte att alla resurser som lagts på sonen under dessa år som varit, ska bli kastade i sjön genom att man förstör allt med dålig anpassning från nästa läsår.

Måste också tacka Petra som erbjöd sig att skriva ut bildstöd när vi inte hade fart på skrivaren. Generöst att erbjuda snabb hjälp. Problemet har väl också varit att jag inte haft riktigt klart för mig vilka bilder som jag kommer att behöva. Nu är skrivaren fixad så det är upp till mig nu.

Men fortsätt nu gärna med att skriva kommentarer, de är så uppmuntrande!

En helt vanlig tisdag.... AS/ADHD

Tisdagen har rullat på som vanligt i vårt hem. Morgonen gick ganska bra idag. Sen skulle jag egentligen åka till jobbet och vråljobba så jag kommer ikapp - men, jag tog en promenad i stället i snöfallet ;). Kände bara att jag måste komma ut och få lite luft. När jag kom hem från promenaden var det så härligt sken på himlen så jag var tvungen att ta ut kameran några minuter också. Då hittade jag lite nya inställningar som jag letat efter tidigare utan att hitta. Bl a den med svartvit inställning. Sån här vinteridyll har en av våra grannar - i svartvitt!

Sen var det bara att ila till jobbet och slå på turbofarten....

I skolan hade de haft språkval igen. Det innebär att de åker till centralortens skola och gör studiebesök på olika språklektioner inför högstadiet. Idag var sista gången på tyskan. Men sonen hade varit orolig och inte varit stilla för fem öre - kan förstå det!

Eftermiddagen här innebär att man får gå på tå lite grand för sonen. Han är väl inte riktigt stabil. Ett utbrott har nyss kommit och gått och jag har ingen förklaring till vad som hände, jag var inte i samma rum som honom när något gick snett. Och sonen pratar inte om det. Bara att städa upp på köksgolvet efter honom....

I dag ringde min handläggare på assistansbolaget jag anlitat inför min ansökan att få assistans till sonen. Hon ville kolla av läget och se att hon hade rätt tid. Vi ska ju träffa försäkringskassan och LSS-handläggaren nästa vecka och då ska hon vara med. Men innan dess väntar andra möten....

Måste bara visa hur jag tog katten på bar gärning....

Han luktade på växterna och ansåg att den här luktade bäst! Här biter han av en bit och sen bär han ner den på golvet och leker hejvilt med den!! Detta började han med igår, och det har fortsatt idag. Och nej, de är inte giftiga...

Nu måste jag ta itu med sonens duschbestyr. Vi sköt upp det igår eftersom det inte gick att pressa honom till det. Få se om det går bättre idag ...