Livet går vidare **** AS/ADHD

Nu har helgen gått och mannen sa nyss att det skulle vara skönt med en korttidshelg direkt nu. Vi är nämligen båda så trötta så vi skulle behöva det. Men, men, kämpa vidare är det som gäller.

Våra plötsliga nattgäster som kom natten till igår, gav sig av nu innan vi skulle hämta hem sonen, tyvärr får det bli så.... Vi har lovat att ställa upp och hjälpa så gott vi kan efter våran förmåga, även om vi inte kan göra allt vi vill p g a vår familjesituation. Kan väl säga att vi nu har sett hur det kan gå om inte en person diagnostiseras för bokstavsdiagnos i tid och/eller tar emot den hjälp som finns att få. Även om vi tycker att vi har det jobbigt periodvis i vår vardag med diagnoserna, så har vi ändå fått en viss erfarenhet som man kan ha nytta av och ha stor förståelse för andra, och förhoppningsvis kan ge lite råd för att putta åt rätt håll. Men för en vuxen person så är det en lång väg tillbaka till ett vettigt liv....

Nåja, livet för oss knallar vidare. Vi hämtade som sagt sonen på korttids idag på eftermiddagen. Lugn och harmonisk var han. Så härligt att se skillnaden i relationen mellan sonen och killarna på korttids mot när det var tjejer som jobbade med honom. Denna helgen har det blivit mycket snowracer-åkning. Sonen jagar slut på personalen, det gäller att ha bra kondis om man ska hinna med i sonens tempo i pulkabacken

Nu sitter jag på jobbet och ska försöka förbereda färdigt så våra medarbetare kan sätta igång här i morgon bitti - men det känns som jag kommer slå näsan i tangentbordet snart, när jag nickar till av sömnen....ZZZzzzzzzz