torsdag 30 april 2015

Svårt läge....

Som jag skrev igår så befinner sig mina/våra tankar i en återvändsgränd. Idag har jag pratat med en psykolog på habiliteringen och tagit de första kliven framåt iaf. Jag fick bra råd och tips där om hur vi ska komma vidare.

Jag och mannen har ventilerat ganska mycket också om läget. Turbo har varit på korttids ett dygn nu, mellan onsdag och torsdag. Det var ju mycket lägligt eftersom vi behövde prata en hel del här hemma och det fungerar inte när Turbo är i huset. Då får vi vara tysta, helt enkelt. Men mannen och jag har exakt samma tankar om det jag/vi inte kommer vidare med.

Jag har också ventilerat tankarna med Kent som betyder mycket i sammanhanget och som kommer att stötta oss framöver. Nu får han läsa på lite om LSS, men det är aldrig fel att kunna "allt" som verksamhetschef på bästa assistansbolaget. :)

Efter att ha träffat en person på byn i eftermiddag - en person som betytt oerhört mycket för oss alla i familjen, inte minst Turbo - så fick jag nu på kvällen en, i mina ögon, lysande idé!! Den idén tänker jag lägga fram för en viss chef senare i veckan som kommer. Om den sen går att lösa både praktiskt och teoretiskt, återstår att se....

I början av denna veckan hade jag nära till gråt pga vissa saker, men nu börjar humorn komma tillbaka i mig igen. Jag brukar försöka ha humor med i livet, annars blir saker och ting alldeles för jobbiga. Så idag garvade jag under ett telefonsamtal så magmusklerna kändes av! Tack för det goa skrattet! :)

Usch! Återigen ett kryptiskt inlägg och jag gillar det inte själv heller. Jag hoppas ni står ut för jag måste vara kryptisk ett tag till. Stora beslut kommer nog att fattas inom kort, har jag en känsla av...

Ha nu en finfin kväll! Kram på er

onsdag 29 april 2015

Återvändsgränd

Efter den här dagen har mina tankar nått en återvändsgränd och jag vet inte alls hur jag ska vända och vrida tankarna för att komma vidare. Jag är frustrerad och vill ha en lösning och ett facit - NUUU!! Jag kommer att försöka få tag på en psykolog på habiliteringen i morgon.... Men lugn - jag mår efter omständigheterna bra, men behöver hjälp att reda ut en sak som har med Turbo att göra..... Återkommer!

Kram! <3

tisdag 28 april 2015

Thomas Nybom

Även om jag har en del andra jobbiga saker i huvudet just nu, så borde jag skriva lite om gårdagskvällen så jag gör ett försök.

Den nya assistenten Erik fick ett sent kvällspass här hos Turbo igår, men jag tror det gick kanonbra. Iaf var det glada miner när jag och mannen kom hem sent på kvällen. ☺
Jag försökte skärma av tunga saker för att kunna ge plats åt en föreläsning som en "diagnospappa" framförde. Jag och mannen hade bokat in oss till en föreläsning av Thomas Nybom. Vi hade inte lyssnat till honom innan, så det var spännande! Fick höra när vi kom dit att bl a jag låg bakom att han kom till stan. Där ser man - det lönar sig att "tjata" lite ☺ Vi såg iaf fram emot föreläsningen med spänning!

Thomas bok "I dina ögon" - och jag som glömde fråga vems ögon det är på framsidan.... 

Intressant var det att få höra denna pappas "resa" genom livet med den nu 24-åriga dottern. Hon har ADHD och drag av Asperger syndrom. Det hade varit en tuff resa för dem alla i familjen. Mycket skuld, skam, tragik m m pga oförstående människor i deras omgivning inkl BUP och Soc. Resan hade gått från familjeliv till HVB-hem, internatskola, fosterhem m m. Och här såg vi också hur fel det blir när man inte förstår individens behov. Det stjälper mer än det hjälper!

Men fantastiskt roligt att se att Shara - som dottern heter - mår bra idag. En öppen, stark och mycket trevlig tjej! Det var pappan som föreläste, men han intervjuade Shara under en del av föreläsningen.



Intressant att få höra hennes egna ord om resan också. Just nu är vi själva inne i ett par tyngre dagar, men ett par av meningarna som Shara uttryckte, bär jag med mig och tar ordentlig lärdom av. Precis vad vi behövde! Och det får oss att tänka på ett starkare sätt i vissa banor.... Så nu biter vi ihop och kämpar vidare, även om det finns en stor rädsla inombords..... en rädsla som jag i dagsläget inte vågar skriva ut här på bloggen....
För att summera föreläsningen lite, så var det en intressant, gripande och givande föreläsning Thomas delgav oss. Jag kan varmt rekommendera den!



Kram på er alla fina därute och jag tackar igen för ert värdefulla stöd när det känns tungt emellanåt! ♥

måndag 27 april 2015

Rädd.....

Den här dagen blev inte som tänkt. Den fortsatte i gårdagens tecken, kan man väl säga... Jag har fått kämpa mot tårarna idag och den känslan som finns i mig nu är.... rädsla... Exakt vad jag är rädd för vågar jag inte skriva ut här just nu.... men antagligen senare....

Hur det nu än blev, så kom jag och mannen iväg på en föreläsning Ikväll och är precis hemkomna. Några av de meningarna som sas där, var precis vad vi behövde höra idag och som gör att vi kommer att kämpa vidare för Turbos bästa. Mer om föreläsningen i ett senare inlägg.
Nu blir det go'nattens och kram <3

söndag 26 april 2015

Skrämselskott.... och utbrott med påföljd

Nu är denna helgen snart slut och jag har inte skrivit på några dagar. Turbo har varit på korttids hela helgen sen i torsdags eftermiddag. I torsdags när jag skrev detta inlägg (och i onsdags detta), visste vi inte hur helgen skulle se ut. Det där telefonsamtalet ställde till lite oreda hos både mannen och mig, men det blev tydligen bara ett skrämselskott. Efter det där samtalet hörde vi inte ett ljud från killen, så nu lever vi i den där ovissheten igen... När ska vi få höra ifrån honom nästa gång? I vilket skick är han? Hur mår han? Kan vi hjälpa på något sätt? Om någon vecka när vi är barnlediga så hade vi gärna velat söka upp honom, men inte lätt när vi inte vet var han befinner sig!!

Nåja, helgen blev lugn - iaf till viss del. På fredagen gick jag hem tidigare från jobbet än jag brukar. Vi hade firmafest på kvällen. Där avtackade vi en medarbetare som gick i pension, en man som jobbat i huset i 49 år och som mannen och en till på företaget jobbat med i ca 25 år. Visst blir det lite känslosamt och vi kommer att sakna honom!


Lite tävlingar och lite gott att äta och dricka och en del tjöt och en massa goa skratt och asgarv blev det under kvällen. Ett härligt gäng!


Men lördagen blev seg. Även om jag var rätt skötsam på fredagskvällen ;) så blir det segt i kroppen dagen efter. Bara att sitta och skratta under flera timmar tar på kroppen.... så, nej, jag fick inte mycket gjort igår. Men jag tog mig ändå ut på säsongens första ensamma cykeltur - inte illa!!



Idag har det också varit lite segt, men har varit tvungen att sätta fart ändå. Efter en ganska sen frukost åkte både mannen och jag till jobbet. Vi gjorde ett avbrott och passade på att ta en gemensam lunch ute.

Väl hemma igen på eftermiddagen så kommer några sms från Turbo. Jag försöker lotsa och det känns rätt ok ett tag. Men efter exakt 39 sms fram och tillbaka, kommer ett lååååångt blankt sms och då förstår jag att det är kört!! Jag kan min son.... Sen kommer ett till - med ett enda ord i - och jag förstår att det smäller snart! Pulsen går upp hos mig och jag sms:ar personalen för att meddela läget med sms:en. Det hade redan smällt....



Vi kommer fram till att det bästa är att hämta Turbo direkt. Läget var tyvärr så att det var det enda att göra, annars är det ingen bra lösning att hämta hem honom. Det får liksom inte bli ett alternativ... Surt, men vad gör man?!

Jag hämtade och vi körde en rejäl omväg hem och sen har det varit lugnt. Skönt det iaf, även om det är supertråkigt när det slutar som det gjorde på korttids idag. Som tur var fick jag tummen upp av personalen innan jag åkte därifrån med Turbo med mig. Då vet jag att han är ok, även om vi inte kan prata i den situationen.

En kvarts promenad med kameran för lite snabb hjärnrensning tog jag mig ikväll och det gjorde gott. Nu dags att göra kväller här för att ladda för en ny vecka - en förhoppningsvis bra vecka. Vi ser bl a fram emot en föreläsning i morgon kväll....
Kram på er ♥

torsdag 23 april 2015

Öde

Tyvärr gick det inte att pejla något med Turbo igår kväll om vad som oroar honom. Det var inget bra läge eftersom han var väldigt trött. Ska man pejla läget så måste det ske vid absolut rätt tillfälle, annars går det bara åt pipsvängen med det hela och förvärrar situationen. Men av det vi kan utläsa av vardagen så beror det sannolikt på att Timmy är borta på pappaledighet. Som tur är blir det inte länge, så det är snart övergående. Men så otroligt söt bebis han fått....! Vi har fixat så Turbo har kunnat skickat ett grattiskort till dem idag, så känner Turbo att han hänger med i svängarna lite bättre, förhoppningsvis.

I morse flöt morgonen på bättre än väntat. Jag behövde ställa lite extra krav på Turbo, och det är alltid väldigt känsligt på morgonen och speciellt nu när han är lite labil. Men det gick fantastiskt bra - med våra mått mätt! Iväg till skolan kom han och glad, trots allt.



Jag packade snabbt ihop packning och lämnade upp till korttids strax innan lunch. Turbo har korttidshelg nu, så nu känner vi oss lite lediga några dygn....
På eftermiddagen hade jag och mannen den årliga undersökningen hos tandläkaren inne i stan. Det passade väldigt bra in i tiden eftersom vi inte hade Turbo att passa. Men roligare kan man ha för pengarna, även om det inte behövdes några ingrepp utan bara vanlig undersökning.



En liten fotonad hann vi också med. Bilderna i dagens inlägg är därifrån - ett öde ställe och jag bara älskar såna ruffiga ställen. Det är hjärnrensning på hög nivå att gå och fota på gamla övergivna och öde ställen.



Sen hade vi förstås lite ärenden när vi ändå var inne i stan. Det fanns en del på handlalistan och lite god mat blev det på Bishop´s Arms innan vi åkte hem. Så nu har vi torsdagskväll hemma även om det känns som helgkväll nu när vi bara har varandra att passa upp på. :)

Ha en go´ kväll allesammans! Kramen till er ♥

onsdag 22 april 2015

Droger och kriminalitet

Ny dag idag och vi stretar vidare, nåt annat val finns inte. Tur man har folk omkring sig som man kan ventilera med. Jag och mannen har förstås pratat så mycket vi har kunnat - små stunder som vi tjuvat till oss på jobbet - och jag har även ventilerat saker angående Turbo med assistansbolaget.



Jag och mannen har förstås diskuterat den kommande helgen, som vi inte vet någonting om hur den kommer att se ut. Jag kan iaf avslöja för er läsare att det är både droger och kriminalitet med i bilden... sen får vi se hur det avlöper. För fyra år sen skrev jag detta inlägg här på bloggen. Det är alltså en fortsättning på det som vi ser nu. Det var i en positiv anda jag skrev inlägget då, men tyvärr blev det inte så positivt utan det fortsatte att gå utför med denna kille.

Vi har sagt att den dagen han verkligen bestämmer sig för att ändra sitt liv (vilket han sa för fyra år sen också...) så ska vi finnas för honom och stötta honom om han vill det. Men när han kom ut ur fängelset så försvann han under jorden och vi har inte hört ifrån honom förrän nu....och vi har egentligen ingen aning om i vilket skick han är i.... Japp... fortsättning lär följa.... Men en sak är så tydlig - vissa klarar inte att leva livet på ett bra sätt, med omedicinerad adhd!!



Turbo känns fortfarande dallrig under ytan. Vi har diskuterat hit och dit och vi har kommit fram till att det antagligen beror på att assistent Timmy kommer att vara borta från skolan ett tag eftersom han blev pappa häromdagen. Turbo saknar honom redan, det märks. Jag ska försöka pejla lite läge med honom ikväll för att utröna om det är något annat också. Dessutom måste jag spalta upp exakt hur assistansen i skolan kommer att se ut framöver så han ser det framför sig. Sen hoppas jag att det lugnar sig.

Nu sätter jag punkt här för idag. Men måste få tacka för den peppning jag fått efter gårdagens inlägg! Fb, sms, kommentarer, tele m m - alla ni värmer mig oerhört! ♥
Kram till er alla därute! ♥

tisdag 21 april 2015

Hjärnkaos efter kaosdag

Idag är en sån där dag då jag känner mig lite tilltufsad. Det brukar inte bli några bra inlägg på såna dagar, men jag vill ändå skriva av mig lite.

Mannen fick ett telefonsamtal på förmiddagen idag... efter det samtalet känner vi nog båda att en massa rivs upp inom oss.... och antagligen får vi en mycket spännande helg.... skräckblandad förtjusning, eller typ nåt sånt, med betoning på skräck, tror jag.... Vi får se vad jag kan skriva om det om några dygn. Om det slutar positivt så är det bara att skriva, men helgen kan avlöpa preciiiis hur som helst....

Det är lite annat också som "spökar" i min lilla hjärna idag. Vissa saker känns som jag skulle vilja ge upp när det gäller Turbo, men så kan man väl inte göra??

En annan grej runt Turbo cirkulerar också i mina funderingar idag, ganska rejält. Nej, det blev lite mycket idag..... Jag har även lite dåliga vibbningar angående Turbo just nu. Han känns labil under ytan, men har ingen aning om vad det beror på....

När Nisse assisterade hos Turbo i eftermiddags, så tog jag mig en utflykt och gick runt en liten sjö. Passade på att rensa hjärnan lite.... eller... nä, det gick inte idag, men njuta av solen gick iaf!

Tyvärr, det får bli allt för idag.... Slänger in några kramar också - kramelikram! <3

måndag 20 april 2015

Mer och mer annorlunda liv....

Oj, oj, vilken underbart fantastisk tandläkare vi har till Turbo!! Han ringde idag och frågade hur det gått efter ingreppet i fredags! Han ville kolla så allt gått ok, så det inte kom ut någon reaktion efteråt för att han gått fram för hårt. En STOR eloge till den tandläkaren!!

Ingreppet gick ut på att en mjölktand var tvungen att dras ut. Den lossnade inte av sig självt eftersom det saknas anlag till ny tand under den. Ingreppet blev tyvärr inte så lätt som vi alla hade förväntat oss. Allt krånglade! I det läget som det var så brukar skelettet vara lite poröst.... men INTE hos Turbo! Benet var som betong, sa tandläkaren.... Tanden gick sönder.... den behövde klyvas.... en rotbit blev kvar längst ner m m.... m m.... Tandläkaren höll på både länge och väl och till slut gav han upp. Han hade behövt operera det sista, men ville inte göra det med hänsyn till att Turbo redan stått ut med alldeles för mycket. En fantastisk tandläkare som tydligen vet vart gränsen går med Turbo!



Nu lämnar vi det så här och hoppas på det bästa. Det kan gå vägen utan att fler ingrepp behövs, men det kan mycket väl bli så att en operation behövs. Vi får vänta och se, helt enkelt.

Men Turbo var så tålig både under besöket och även efter. Jag var tyvärr tvungen att åka tillbaka till jobbet en stund efter tandläkarbesöket, men mannen tog väl hand om honom. Men det skar i mitt hjärta att lämna honom när jag vet att för honom är det mamma som gäller när han är ömklig. När jag kom hem på kvällen, var det fortfarande lugnt och fint.



Lördagen var en riktig ego-dag för mig. Jag hade bokat in mig på en liten kurs på förmiddagen. Trevligt och mysigt var det. Tack fina P - du är helt enkelt så bäst på det du gör!!
Efter kursen var det till att åka hem med andan i halsen, slänga om lite kläder och sen iväg igen för att umgås med ett gäng vänner. Där drog det ut på tiden, men det var det värt! Härligt!

Väl hemma igen på kvällen tog vi lite tacomys alla tre!
Men sen.... ja.... nu tar vi anpassningen och hänsynstagandet till ytterligare en nivå när det gäller Turbo! Lördagskvällen slutade med ett utbrott och jag fick ett otroligt dåligt samvete. Precis när jag kände att... det här går inte... så small det.



Att någon av oss tittar på TV eller film när Turbo är hemma, börjar bli en omöjlighet. Han är helt klart alldeles för ljudkänslig i kombination med en annan grej. Han har förklarat orsaken och det är bara att inse att han tyvärr har gått lite bakåt nu och vi kan inte annat än anpassa efter hur han känner och hur han mår. Gissa om jag ska leta fram lite papper så fort som möjligt så vi får fylla i ansökan om bostadsanpassning. Är det så det går igenom (gör det inte det så överklagar jag tills det går igenom) så kommer vi att kunna ha utomstående assistenter hos Turbo mycket mer än vi har idag och vi skulle få ett helt annat liv. Som det är nu så flyr vi hemifrån så fort en utomstående assistent kommer in i huset. Så vill man inte alltid ha det!



På tal om annorlunda liv.  Jag hade ett möte på jobbet i fredags morse - jag och mannen har ännu inte kunnat prata om hur det mötet gick! Då kan ni ana hur svårt vi har att prata med varann när Turbo är hemma. Just nu skulle vi behöva ha en ventil så vi kan kommunicera med varann ordentligt. Känns inte som vi pratat med varann sen i torsdags em då vi hade assistans här. Sånt är livet på våran pinne! Men jag drömmer om att förändra vår situation radikalt i o m ansökan om bostadsanpassning.

Söndagen var också min. Det blev tydligen en far-och-son-helg, mer eller mindre. Jag jobbade till och från och gjorde avbrott emellanåt. På seneftermiddagen var jag hem till en tjej som pysslade om mig i nästan två timmar medan jag låg blick stilla på en brits! Både skönt och lite jobbigt, men ändå avkopplande. :) Jag gjorde en grej som jag aldrig trodde jag skulle göra, någonsin, haha :)



I eftermiddag och tidiga kvällen har assistent Erik varit här. Det var hans första ensamma pass med Turbo. Jag tror det gick rätt bra, med lite lotsning av Kent på telefon ;) Jag var lite orolig där ett tag, att Erik skulle få uppleva ett utbrott under sitt första egna pass med Turbo, men Kent lugnade mig på telefon lite senare när allt var löst! Phu!!
Turbo var lite orolig när Erik åkte men har lugnat sig nu. Tror det kommer bli bra mellan dem, bara de lär känna varann mera.

Och på tal om assistenter.... jag fick en söt liten bebisbild skickad till mig på sms idag. Jag passar på att gratulera assistent Timmy som blev pappa i natt!! Underbart!

Nu får det bli godnattens för idag! Kram, kram ♥

lördag 18 april 2015

Söndervärkt

Vilken omvälvande dag det blev igår! Det blev jobbigt för mitt mammahjärta som ömmade, värkte, blödde och nästan sprack sönder för min "lilla" grabb. Turbo genomgick ett jobbigt tandläkarbesök som blev mer komplicerat än vad vi alla hade trott, inklusive tandläkaren själv. Men allt gick förvånansvärt bra!

Vi avslutade dagen sent igår kväll med att asgarva hela familjen åt ett hyss som Turbo ordnat. Underbara unge som ger så mycket av allt!

Nu har jag lyckats späcka den här helgen alldeles för full med aktiviteter, så tiden finns inte att redogöra för gårdagen just nu, men det kommer. Jag ska strax iväg här - fullt ös, medvetslös!

Må gott allesammans och ha en finfin lördag! Kram! <3

torsdag 16 april 2015

Inget krut

Jag lägger inte något krut på bloggen idag. Här laddar vi inför morgondagen och vi hoppas förstås att den ska gå så bra den bara kan gå.



På återseende i morgon kväll, förhoppningsvis. Ha det bäst så länge och kramen till er alla ♥

onsdag 15 april 2015

VARNING för gnäll och suckar....

Kanske skulle jag låta bli att skriva idag. Jag känner på mig att det är stor risk för att det blir ett gnällinlägg och det är inte så kul att läsa för er. Men äh, jag skriver av mig lite så får vi se vad det blir av det.
Turbo gick ju lite i taket igår när jag la fram våra planer för att få in Erik som reservassistent på skolan. Att Erik går in som reserv så småningom är säkert helt ok för Turbo, men det är vägen dit som inte funkar för honom. Jag och Kent har konfererat idag igen om det och lösningen blir..... att vi får ha is i magen och avvakta lite, vilket vi egentligen inte har tid med! Kanonlösning, va?? Både Kent och jag var ändå överens om att i det här läget går det inte att göra så mycket annat. Suck....



Just nu är det mycket som ligger inom Turbo och gnager och oroar. Dels det jag drog upp igår och orsaken till att vi behöver ha en reserv snabbt (förklaring för er läsare kommer antagligen nästa vecka). Detta är mycket förståeligt när vi inte kan ge några riktiga besked om schema för Turbo, då rasar det och allt känns oroligt.

Ett jobbigt tandläkarbesök ligger också framför Turbo denna veckan. På fredag ska ett större ingrepp ske och det vet han om. Klart att det ligger och gnager i honom.

I morse funkade allt till en början bra. Sen blev vi försenade av en grej som inte går att påverka och jag behövde köra in Turbo till skolan eftersom jag fick vinka iväg taxin. Men innan vi kom iväg, rann oron upp i honom igen. Så ett litet utbrott hann vi avverka på morgonen innan skolan. Suck....
När jag kom till jobbet strax efter det, så kändes det som jag redan hade jobbat mitt pass för idag, men bara att hugga i med jobbet.



Skolan har väl gått hyfsat bra idag och det är ju skönt. Vi tog en ganska lång omväg hem efter skola och fritids idag och när vi parkerade bilen hemma så var det dags för nästa utbrott! Det räckte med att en grej ramlade i marken så var det kört. Det behövs alltså väldigt lite för att det ska braka loss nu. Suck....

Ikväll har vi bara tagit det lugnt. Jag kände inte att jag ville lyfta så mycket som ett finger mer idag, men får naturligtvis lotsa Turbo så gott det går. Mannen och jag hjälps åt så gott vi kan och själva ligger vi lågt. Jag hoppas den här dagen avlöper utan fler utbrott nu.

Som ni säkert kan förstå skulle jag vilja gå i ide för några dagar - bara jag, kameran och en målarpensel. Och nej, jag ska inte måla om kameran ;) Men däremot skulle jag vilja sätta tänderna (penseln) i vårt piano! Förmodligen är jag inte klok på en fläck, men allvarligt så har jag en dröm om att förvandla detta bruna och fula piano till en riktig skönhet. Vitt med någon schablonmålning i grått - det ni!!



Nu är jag nästan klar med att ha förvandlat kök och matrum till vitt och svart så nu tycker jag att det är dags för TV-rummet att få sig en uppfräschning. Det kliar i fingrarna. Men ni kan ju bara gissa om det blir protester från Turbos sida??
En fotodröm, eller två, har jag också som jag ska försöka förverkliga inom det snaraste. Jag har nån viss bild i mitt huvud och jag måste bara försöka få till den inom kort. Jag blir inte av med klådan i fingrarna innan det är fixat. ☺

Men nu ska vi först och främst kämpa oss igenom den här veckan då jag tror Turbo kommer att vara lite låg. Och nästa vecka... ja, den är också osäker schemamässigt för Turbo och det är omöjligt för oss att ändra på. Hoppas ändå han reser sig snart igen.
Tack för att ni läste idag! Kram till er alla fina därute ♥

tisdag 14 april 2015

Vad vore livet utan problem....?

Jag får väl börja med att berömma de båda assistenterna som var här igår, Kent och Erik! Det blev inget utbrott från Turbos sida igår kväll, så de båda hade lyckats mycket väl med assistansen. Turbo var ju lite skör efter helgen då det blivit lite för mycket runt honom, men gårdagen gick som sagt, bra.

Det var sista bredvidgången för Erik igår. Vi hade egentligen planerat in en till, men var tvungen att stryka den pga Turbo. Men jag är övertygad om att Erik kommer att klara detta galant! Han är också en kille med erfarenhet av denna typ av diagnoser som Turbo har.



Kent försvann ju en stund igår från assistansen med Turbo. Han åkte på ett plötsligt möte och fångade upp rektorn på Turbos skola. Kent hade tur och fick fatt i honom och nu är det spikat att Erik ska gå in som reservassistent på skoltid när det behövs. Det är väldigt sårbart med "bara" två assistenter och det har ju hänt att Turbo fått vara hemma nån enstaka gång pga att sjukdom drabbat assistenterna.

Men rent praktiskt hur vi ska få till det, ja, där har vi för närvarande kört fast lite. Jag och Kent har konfererat en del på telefon idag, och vi hade en plan uppgjord. Men tyvärr blev det tvärnit hos Turbo med ett litet utbrott, när jag la fram förslaget i eftermiddags. :(  Hm.... just nu vet jag inte hur vi ska komma vidare, men det löser sig säkert. Även om jag är en aning bekymrad just ikväll, så känns det gott att vi har detta fantastiska assistansbolag i ryggen som egentligen gör mer än vi kan förvänta av dem.

Tyvärr kan jag inte berätta mer ikväll. Måste ventilera olika lösningar med Kent på assistansbolaget först, så får vi se sen hur vi kan gå vidare.



Jag ska väl förtydliga att problemet absolut INTE har med den nya assistenten att göra, utan det har med själva upplägget att göra som Turbo protesterar emot. Och av en viss anledning jobbar vi mot klockan på en lösning - det är nämligen lite brådis.... När allt väl är ok och igång så har vi ytterligare planer för Erik i detta sammanhang, men det tar vi sen.

Jag ska försöka sova gott inatt och förlita mig på att allt säkert blir bra till slut. Kramen till er alla ♥  

måndag 13 april 2015

Nostalgi med bildbomb m m

Det blev inget ordentligt inlägg angående helgen som gick, pga att jag var alldeles för trött igår kväll. Nu har jag sovit som en stock inatt, så nu är det nya tag som gäller. Skönt att sova ikapp lite.

Jag skrev bara helt kort om Turbos tandläkarbesök i fredags. Den tandläkaren är guld värd! Han har låtit Turbo komma på besök var tredje månad utan orsak, för att han ska känna att det inte är något farligt med att gå till tandläkare. Var tredje månad har han fått bananlack för att de ska göra någonting, men utan att det är något att vara orolig över. Detta har hjälpt Turbo mycket och det är värt att åka några mil till annan ort för att få en tandläkare som kan bemöta autismen på ett fantastiskt sätt.



Nu hade vi två tider inbokade för ett par ingrepp, varav det första var i fredags. Det gick kanonbra och ingreppet var mycket lindrigare än jag trodde det skulle vara. Tyvärr har det blivit för sent att göra samma sak nästa gång, så då blir det ett ingrepp som är betydligt svårare. Men jag tror vi fixar det också, tack vare att Turbo fått så bra grund.

Ingreppen beror inte på att han har hål att laga, utan att det fattas anlag till två tänder i underkäken och det ställer till lite problem. Men det ska säkert fixa sig med en så bra tandläkare. Men jag undrar lite smått vad det beror på att han har så stor förståelse för Turbos behov av rätt bemötande??



I helgen som gick var storebror Charlie hemma och hälsade på. Det var något som Turbo självklart sett mycket fram emot. Jag och mannen lämnade dem ensamma hemma i stort sett hela lördagen så de riktigt fick rå om varann. De har ju liksom samma intresse och Charlie jobbar också som spelprogrammerare så de hade inga problem att få tiden att gå. Trevligt hade de haft medan jag och mannen var på annan ort med en del vänner.

På kvällen hade vi hela familjen en riktig nostalgitripp. Vi satt och letade efter gamla bilder som Charlie ville ta med sig hem av en viss anledning. Men vilken tid det tar att titta på kort från "förr" - det tog ju halva natten och ändå hann vi inte med det vi skulle ta oss igenom - men trevligt är det och minnen kommer upp till ytan. Oj, oj!! Vi gjorde tydligen en riktig djupdykning för vi hittade många bilder som varken Charlie eller Turbo sett tidigare. Här har vi ett gammalt foto på mig där jag var ca 16-17 år. En tjej som på den tiden hade ett mycket dåligt självförtroende.... Med tiden har ju åren gjort att man ändrat sig både på insidan och utsidan....


Även bilder på barnen när de var små, hittade vi förstås. Här har vi Charlie när han var liten:


Och här har vi Turbo som liten:


Tänk att barnen varit så små ändå... nu är Charlie 28 och Turbo är 17 år! Vart tar tiden vägen??

Ja, ja, det var en nostalgitripp som hette duga. Att titta på foton är underskattat!
På söndagen var det dags för oss att vinka av Charlie för sin resa hem till Stockholm igen. Turbo har trivts mycket bra med att ha storebror hemma, men det blev tyvärr också jobbigt för honom när vi var hemma allihop, t ex på lördagkvällen. Det blir förståeligt nog en del prat och han tål inte riktigt det som vi vet. Han höll ihop, men det var inte långt ifrån att han hade brakat. På söndagen uttryckte han själv hur jobbigt han tyckte det var med alla hemma på en och samma gång. Det hade inte gått länge till innan utbrottet kommit.

Idag blev det till att gå upp tidigt igen inför första skoldagen efter påsklovet. Det gick bra på morgonen och Turbo kom iväg som han skulle med taxin. Turbo hade sagt till mig att förvarna assistenterna till eftermiddagen om att han var trött.... Så jag gav Kent och Erik stränga order om att tona ner sig lite under deras pass..... (undrar om de klarade det?? ;) ) Vi hade ju bokat in en bredvidgång igen och vi genomförde det även om Turbo kanske hade behövt vila sig idag. Men nu är det gjort iaf.
Jag skojade med Kent och sa att om vi får ett utbrott ikväll så skyller jag på assistenterna... ;) Men å andra sidan, om vi INTE får utbrott ikväll, så får jag väl tacka dem för att ha gjort ett grymt bra jobb. För efter den här helgen och Turbos trötthet så är det inte konstigt om det bryter ut något - det spelar nog ingen roll hur skicklig man är på bemötande i ett så här trött läge... vi får se.



Innan jag stack iväg hemifrån när assistenterna kommit idag, så växlade jag några ord tyst och försiktigt med Kent. Ett problem som uppstått angående ett visst pass, behövde han få veta. Det resulterade i att han stack iväg en timme för att helt akut få till ett snabbt möte med någon. Hur det gick har jag ingen aning om, men jag väntar med spänning på rapport från honom i morgon..... Är riktigt nyfiken på upplösningen!

Oj, nu blev det så där långt igen! Och lite nostalgi fick ni också del av ☺ Nu blir det kvällsbestyr här för att ha en chans att komma i säng i tid ikväll.
Kramen den stora till er alla ♥


söndag 12 april 2015

Ögon i kors

Oj, oj, oj! Jag tog fram bloggsidan nu för att skriva ett inlägg om helgen, men känner att ögonen går i kors så jag orkar inte ens skriva nån redogörelse för hur vi haft det. Det får nog bli en helgsammanfattning i morgon i stället, även om jag är besviken över att det inte blir idag. Måste sova ordentligt i natt och sen hoppas jag att jag tagit ikapp sömnen så jag kan tänka klart igen.



Jag hoppas iaf att ni alla haft en fin helg! Här går vi lite på tå just nu och hoppas få slippa se ett utbrott innan Turbo är i säng ikväll. Det har nog blivit lite för mycket av det roliga under helgen....

Ses i morrn! Kram så länge! ♥

fredag 10 april 2015

Dagens ros....

.... skulle jag vilja ge till den tandläkare som Turbo haft under några år nu! Han är heeelt suverän och idag tänkte jag extra på hur mycket han gjort för Turbo. Med tanke på det, så gick det kanonbra med besöket idag.

Helt fantastiskt! Får förklara mer sen för nu säger vi godnatt och jag önskar er en fin helg! Kram till er alla! <3

torsdag 9 april 2015

Spännande och uppvarvat

Lite svettigt här just nu, men snart är dagen slut och vi får förhoppningsvis sova en natt innan nästa dag drar igång...



Annars har nog dagen flutit på ganska bra för Turbo på korttids. Internetstrulet som var igår, förvarnade jag Valle om så han visste det tills idag.
Turbo är ju ensam med en personal i en lägenhet som ligger ganska nära stora korttids. De bland personalen som känner Turbo väl och jobbade på stora korttids igår, hade visst känt en viss oro över hur Turbo skulle tackla internetstrulet. Oron var ju befogad....
Men idag har det tydligen funkat som det ska. Valle hade annars en lösning i "bakfickan" så jag kände mig lugn när jag lämnade Turbo i morse. Gott att slippa oroa sig!

Ett otroligt vackert vårväder har vi haft idag och jag har haft förmånen att få vara på resande fot. Och det spelar ingen roll om jag reser genom jobbet eller för egen del, så går det alltid att kombinera med att pausa på nåt vackert ställe med kameran och lunchen i högsta hugg. :) Det gäller att ta till vara på varenda liten mikrostund där man kan hämta energi och det lär man sig när man lever med diagnoser i vardagen! Så jag fick njuta av både fågelsång och vackra vårblommor idag - härligt!


Jag möttes av en glad Turbo när jag hämtade på fritids/korttids och det var ju skönt efter gårdagens tumult. En rejäl omväg hem blev det idag också och genom lite misstag så blev det ännu längre än rejält... Vi hittade bl a ett ödehus ute i bushen och Turbo tyckte det var riktigt spännande. Och jag fick använda kameran igen ☺☺☺.


Nu ikväll är det lite uppvarvat igen för Turbo. Det är en spännande dag i morgon för honom - alldeles för spännande.... Jag får nog gå upp extra tidigt i morgon och vara extra mycket på alerten om vi ska komma iväg till fritids/korttids.... Men nu sover vi först på saken!
Go´nattkramen kommer här! ♥

Nä, förresten... måste ju bara berätta vilka härliga assistenter vi har! Men det var ingen nyhet för er, eller...? Jag fick ett sms från en av dem igår, som längtade efter att få jobba med Turbo. Han tyckte det gått lite för långt mellan passen nu! Så vi pusslade in honom här om någon dag och då blir alla nöjda och glada! Underbart, eller hur?!!

Nu får det vara allt för idag! Kram igen då! ♥

onsdag 8 april 2015

Strul med megautbrott...

Även om jag känner mig lite sänkt just nu, så måste jag skriva ner några rader. I morse hade jag lite svårt att få iväg Turbo till korttids/fritids av en orsak, men vi kom iväg. Tyvärr strulade internet där under dagen och det är ett rejält stressmoment för honom. Läget blir akut för honom, kan man säga.

Det var den relativt nye Tobias som jobbade med honom idag och det gjorde nog att Turbo höll allt inom sig tills jag kom och hämtade på eftermiddagen. Ett ganska rejält och stort utbrott kom när jag dök upp! När han väl satt sig i bilen efter sitt bärsärk så åkte vi en vääääldigt lång omväg hem. Vi var inte hemma förrän efter 1,5 timme och då kändes han ganska så lugn igen. Men själv är man lite låg efter en sån vända. Man får inte slappna av utan vara helt på topp för att få honom att vända uppåt igen. Det tar på krafterna, men skönt att det ändå vände för Turbo! Och det är lågaffektivt bemötande som gäller.



Ikväll har det blivit lite sms:ande hit och dit både med Tobias och med den som ska jobba i morgon. Det kan ju vara skrämmande för en ny att få uppleva sitt första utbrott och den som jobbar i morgon måste vara förberedd på läget. Nu skulle jag behöva rensa min hjärna också, men det får bli en annan gång....

Ny dag i morgon... Kram på er ♥

tisdag 7 april 2015

Dubbelassistans och cykeltur

Tack för er omtanke, vänner och läsare! Idag är jag fit for fight igen! Tur det går över...
Nu är det lov från skolan denna veckan och Turbo är på fritids/korttids när jag jobbar. Förmiddagen idag hade Tom med Turbo och det funkar alla tiders, som vanligt. Glada miner både vid lämning och hämtning. Då njuter jag och mår prima.

Snabbt hem efter hämtning och landa lite innan assistent Kent skulle komma. Även denna gången var det bredvidgång och inslussning av nya assistent Erik. Jag fick förstås fly fältet och höll mig borta tills deras pass var färdigt. De var i gasen när jag kom hem och Turbo likaså. Det märks att han blir lite uppvarvad när det är fler än en vuxen omkring honom, men vi tar oss igenom den här perioden. Ett par tillfällen till blir det innan Erik tar egna pass.

När Kent och Erik lämnat hemmet tog jag och Turbo årets första cykeltur.



Skönt för honom att bli av med lite energi. Jag hoppas verkligen det kan bli en mer eller mindre daglig rutin framöver. Alla mår vi bra av att röra oss lite....

Nu säger vi god natt för idag. Kram på er! ♥

måndag 6 april 2015

Kryddextrakt

Det blir inte mycket till inlägg här ikväll. Är supertrött och jag hoppas det beror på att jag fick i mig något som jag inte tålde. Fick en allergireaktion efter middagen idag och sen har jag inte fått i mig speciellt mycket. Jag hoppas min matthet beror på det. En sak är säker - kryddextrakt kan innehålla.... ja, säg det?!

I korthet kan jag sammanfatta dagen som ganska lugn annars. Sova en natt nu så tar vi nya tag i morgon.

Kram på er! <3