torsdag 30 juni 2016

Fullt pådrag!

Nu är det fart på grabbarna på bygget! De har nog fattat att det är brådis nu. :) I morse kom det både snickare, målare, markanläggare och rörmokare - alla på en gång. Fullt med folk överallt och bilen fick inte plats. Men vad gör väl det, bara bostadsanpassningen blir färdig.

Det närmar sig med många nya saker - bostadsanpassningen färdig, sista dagen i "stugan vid sjön", ändrad medicinering m m. Hur ska vi veta vad som är vad, ifall Turbo går ner sig? Vi får ta en dag i taget och hoppas det ska gå så bra som möjligt.

Ja, ja, allting ordnar sig på ett eller annat sätt. Innan jag avslutar inlägget för idag så måste jag tacka assistent Ronny för hjälpen i eftermiddags! Lösenordet var alltså "kaffefat"! :) Och jag kände mig genast tryggare och lugnare sen! :)

Kram!

 

onsdag 29 juni 2016

Äntligen tingsrätten

Idag ska jag börja inlägget med att gnälla lite. Har inte mått så bra idag.... Behandlingen jag fick av Kents syster i måndags kväll ledde naturligtvis till en ganska kraftig allergisk reaktion och jag har varit rätt påverkad av det idag. Jag hade det på känn, men hoppades verkligen att jag skulle tåla det. Men, men, jag får väl skylla mig lite själv, jag hade ju inte behövt prova igen. Men surt är det! :(

Besvärad av det och inte på topp, var jag ändå tvungen att prestera max på jobbet idag. En stor deadline i morgon och jag kommer inte att var på jobbet så mycket då, så det var bara att ge järnet idag, vare sig jag ville eller inte.



När vi kom hem från jobbet och kollade posten så låg äntligen det där efterlängtade brevet från Tingsrätten där! Brevet som talar om att Turbo är beviljad en god man om ett par veckor. Åh, så härligt! Nu slipper han äntligen skriva på dessa papper som han hatar och får utbrott av. Det ska bli så skönt att slippa pressa honom med detta. En sån liten bagatell kan ställa till det rejält kan jag lova.



Lite rusch har det varit härute idag. Tidigt på morgonen kom en last med grävskopa som skulle göra i ordning trädgården lite grovt efter allt ståhej som varit.



Det börjar arta sig och gången är lagd. Nu är det bara resten kvar....


Skönt när det går framåt iaf och nu är det inte många dagar kvar - om de håller vad de lovat...

Godnattkram ♥

tisdag 28 juni 2016

Trevlig träff och smitande katt

Det är redan tisdag och en sammanfattning av helgen som gick - det behövs egentligen bara ett enda ord - NJUTBART!! Vi hade, som jag skrev tidigare, en med våra mått mätt, en lugn och fin helg. Innan helgen kom så ångrade vi nästan att vi inte hade satt in en utomstående assistent på åtminstone ett pass, men helgen avlöpte bättre än väntat så det var skönt ändå att det blev som det blev. Hade vi satt in  en annan assistent så hade jag och mannen varit piskade att lämna hemmet. Det kände vi inte riktigt för....

Å andra sidan känns det ändå som att jag bara har ränt (men jag har varit hemma en hel del också). Helgen avslutades med att jag åkte in till stan för att träffa en mamma som jag lärt känna genom bloggandet. Hon och hennes son var på besök utanför stan och när sonen hade ett ärende så passade vi på att träffas för en fika och kram. Så härligt att det blev av! Det är inte ofta vi kan ses pga avståndet i detta avlånga land.

Tack Sam för lånet av bilden!


Nu är det en ny vecka och den har börjat hyfsat lugnt, förutom ett utbrott här i em när Turbo kom hem från "stugan vid sjön". Men det gick relativt snabbt över efter att han fått en reaktion och sen ha legat i sängen en stund. Vi hoppas på att resten av dagen ska avlöpa smärtfritt.

Det börjar dra ihop sig till att bostadsanpassningen snart ska stå färdig. Oj, vad vi längtar! Ska inte orda så mycket om att vi tycker det ska bli underbart, för det vet ni att vi tycker! Det ska också bli skönt att inte ha en massa byggjobbare springandes här. Nu har de för det mesta skött sig själva, men lite passning har det varit.
Igår inträffade en sak som inte får hända. De hade lyckats öppna så en av katterna smitit ut under dagen. Det var rena turen att vi just igår hade förberett Turbo på att mannen skulle vara hemma och klippa gräset på kvällen medan assistent Erik var här. Mannen hittade katten ute - blöt, rädd och kall. Han hade nog varit ute ganska många timmar.
Som tur var så hade inte Turbo märkt att den var ute. Hade han förstått det så hade det blivit ett rejält utbrott i ren rädsla och oro. Han är inte van att katterna går ut och känner sig väldigt rädd och osäker och fått rejäla utbrott när det någon enstaka gång har hänt.



Medan mannen klippte gräset och "jagade" katten så åkte jag iväg en del mil. Jag gjorde ett besök hos Kents syster och blev ompysslad av henne en stund. Härligt och spännande! Nu återstår det att se om jag tål hennes behandling av mig.... mm..... men känner mig tyvärr, tyvärr lite negativ just nu.... :(



Idag har jag haft telefonkontakt med Turbos nya läkare. Vi har konfererat lite, få se vad som händer framöver.... Inlägget om besöket dröjer lite, men det kommer.

Kram, kram ♥

måndag 27 juni 2016

Det blir bara....

.... en svart/vit bild idag. Dagen gled ifrån mig...




Återkommer!
Kram ♥

lördag 25 juni 2016

Nostalgitripp planerad

Jag kan inte låta bli att skriva ett kort inlägg här ikväll igen. Vi har en riktigt njutbar helg här! Det var längesen det var så lugnt, skönt och harmoniskt. En sån långhelg var nog precis vad jag och mannen behövde, slitna som vi är. Igår kväll när vi satt ute på verandan så fick vi t o m tillfälle att planera en liten semestertripp som vi ska ut på om ett par veckor.

Det blir en riktig nostalgitripp som vi båda ser fram emot väldigt mycket! Det ska verkligen bli roligt!

Till på köpet så fick jag helt plötsligt något extra att se fram emot under morgondagen. Skoj, skoj!

Ses förhoppningsvis i morrn, kära läsare! Kram!

 

fredag 24 juni 2016

Underbar sommarnatt!

Kan inte låta bli att skriva ett litet snabbt inlägg här ikväll. Jag och Turbo hade en helt underbar kväll/natt igår! Mannen hade somnat, men jag satt kvar ute på altanen och kopplade av medan det ösregnade, blixtrade och mullrade. Jag hade ingen lust att gå in. Det var varmt och skönt och ljuvligt i sommarnatten.

Rätt vad det var fick jag sällskap av Turbo som helt plötsligt kom på att det var mysigt därute. Han är lite fascinerad av blixtarna och tycker det är intressant att följa dem på internet och se var de är nånstans. Vi hade en fantastiskt mysig stund därute och även om jag var trött ville jag inte avbryta det hela. Man får passa på att njuta när Turbo är i harmoni!

Sen att det blev lite fel idag när jag åkte iväg efter frukosten utan att Turbo hade vaknat, är en helt annan historia....

Man ska komma ihåg allt - t ex att verkligen försöka inpränta i honom att jag kanske inte är hemma när han vaknar nästa morgon, beroende på NÄR han vaknar... Och hur ska man veta det? Ja, ja, vi löste det genom att jag åkte hem och han fick landa lite efter ett utbrott och sen kunde jag åka iväg igen.

Kram på er i sommarvärmen!

PS. Tackar för era kommentarer ang inlägget med bl a medicinen igår. Jag kommer att berätta mer om det i ett kommande inlägg.

torsdag 23 juni 2016

Stoooor lottovinst!!

Turbo blev hämtad på korttids i morse av assistent Ronny som assisterade under förmiddagspasset. Hem kom en Turbo på em som verkade harmonisk och nöjd. Så härligt! Under eftermiddagen och kvällen har jag och mannen turats om med att vara hemma och assistera. Det har varit lugnt och behagligt och vi passar på att njuta så länge det varar!

Nu står vi inför en helg då vi inte har någon assistent till Turbo på tre dagar. Jag och mannen tar rodret. Samtidigt som det är skönt att vi kan rå om oss själva, ta dagen som den kommer, så saknar vi assistenterna också. Det är härliga och fantastiskt duktiga killar vi har runt Turbo nu. Och de blir ju nästan som en del av familjen.



Måste skriva ett inlägg om läkarbesöket sen när jag får lite ro och det tror jag kommer under helgen nån gång. Men en sak som läkaren sa var att jag behövde vinna på lotto! En av medicinerna som Turbo äter, går inte under högkostnadsskyddet så det blir väldigt dyrt.



Vågar jag avslöja att den går på ca 12 000:-/år?? Alltså bara EN medicin! Jag förstår inte att det ska vara sån skillnad på vad man får ge för olika mediciner.... Men som sagt, en resumé av det intressanta mötet med en ny läkare kommer senare.

Ha nu en fortsatt trevlig kväll! Kramar ♥

onsdag 22 juni 2016

Intressant dag!

Ytterligare en hemmadag blev det för Turbo idag, men nu var han iaf mycket, mycket piggare. Det var t o m så att han bestämde sig för att åka till korttids på em. Men ingen assistent på fm, för det bestämdes igår kväll. Inga hantverkare har varit här och stört heller och det var väl iofs ganska skönt. Det blev ju lite lugnare på det sättet och Turbo tog sig en rejäl sovmorgon. Det var nog välbehövligt.

 

Idag blev det en del pusslande med tiden och assisterandet av oss föräldrar. Jag var hemma på fm och mannen löste av mig vid lunch. Vi hade nämligen en tid på vuxenpsyk igen - den här gången var det anhörigsamtal, så ingen Turbo behövde med. Jag fick ta besöket själv, eftersom mannen var tvungen att vara hemma med Turbo.

Det var ett läkarbesök som stod på agendan, ett första möte med en ny läkare på, för oss, ett nytt ställe. Spännande! Ska inte orda så mycket om hur det gick idag, men kan berätta så mycket som att jag fick lägga band på mig först, sen blev jag full i skratt, sen började tankarna snurra... vad gör vi om inte läkaren fattar hur komplicerad Turbo är?? Fatta att Turbo behöver sin medicin!! Återkommer om detta intressanta besök!

Kram på er!

 

tisdag 21 juni 2016

Betonggolv puts väck!

Om det inte kom några hantverkare igår så kom de med dunder och brak idag i stället! Turbo var förstås hemma och sjuk idag också, men vi bestämde redan igår att Kent skulle komma ett par timmar mitt på dan iaf. Och vet ni... jag var väldigt glad över att kunna åka iväg och jobba ett tag och slippa höra oväsendet! För det var verkligen ett ordentligt brötande i källaren! Hur Turbo klarade detta när Kent var här hemma, förstår jag inte, men det gick. Och jag var förstås glad över att ha avlastning den stund som blev!

Det har varit ett bekymmer hur de ska lösa avloppsdragningen i källaren och ansluta från utbyggnaden till befintligt system. Rören låg inte där de hade utgått ifrån.... Men, men, problem är till för att lösas så idag gick de loss på betongen. Jag tänkte slå igång en tvättmaskin ikväll - men jag ångrade mig när jag såg hur det såg ut där nere! :)



Det blir säkert bra när det blir färdigt, eller vad tror ni?!? ☺

En liten stund fick jag iaf jobbat när Kent var hos Turbo idag, men inte tillräckligt. Så jag åkte iväg en stund ikväll också. I morgon blir det ännu mindre gjort på jobbet då jag är hemma med Turbo på fm och har lite annat på em.
Det har funkat att ha utomstående assistent ett par timmar med Kent både måndag och tisdag, men nu blev det stopp. I morgon blir det ingen utomstående assistent eftersom inte Kent är tillgänglig. Vi får väl ändå se det som ett stort framsteg att Turbo accepterat åtminstone EN assistent en kort stund när han är så dålig. Kent är ändå en stor trygghet för Turbo och är en av de som just nu jobbat längst med honom.
I morgon får mannen avlösa mig då jag måste iväg på ett spännande möte.

Godnattens på er och kramar ♥

måndag 20 juni 2016

Pussel och strul

Den här dagen gick den också. Och den har gått bättre än väntat. Igår var Turbo så dålig i rätt så hög feber, och det är alltid svårt att veta vilken vändning det ska ta. Igår ville inte Turbo att någon utomstående assistent skulle komma hit som idag och jag förstår honom. Vi avbokade de två som stod på passet, men jag ville ändå försöka pussla ihop nåt... Jag hade en tid att passa på annan ort på eftermiddagen och jag ville helst inte avboka den. Mannen hade förstås kommit hem om det behövts, men han behövdes mer än väl på jobbet idag.



Turbo kunde tänka sig att Kent kunde få komma de timmarna jag var borta. Både jag och mannen pustade ut! Tryggt och bra för alla parter!
Men detta är något som det måste jobbas på - att Turbo kan slappna av och vila medan han har utomstående assistenter hos sig. Men hur tränar man på sånt?? Jag har iaf ingen aning. Är han så dålig så han inte orkar med att ha någon hos sig förutom den egna familjen - ja, vad gör man då? Tids nog kanske det kommer, men tills dess kliar jag mig i huvet lite.....

Idag har han iaf mått mycket bättre även om han är långt ifrån bra. De timmarna som Kent var här fungerade nog bra. Jag har fått lite dålig kontakt med Turbo sen jag kom hem, så jag vet inte mycket om hur läget är.....
Är glad att Kent kunde slänga om sin tid så han kunde komma en helt annan tid än som var tänkt från början. Sen var det väl mindre lyckat att det blev strul för honom på annat sätt, men efter lite handräckning av mannen så löste det sig med hemfärden iaf. :) "Bara" det sura att lösa sen.... men det kunde varit värre!

                                                                                                   

Nina undrade om Turbo kunde vara med mig eller mannen nån annanstans än hemma under tiden som rörmokaren brötar runt i huset och det blir besvärligt för Turbo? Som Turbo mådde igår så hade han nog inte velat lämna hemmet även om det varit jobbigt med ljudet. Tror det hade blivit några utbrott, men ändå omöjligt att åka iväg nån stans med honom.
Nu hade vi sån "tur" eller vad jag ska kalla det för, att det inte kom någon enda hantverkare hit. Så det har varit lugnt för oss att vara hemma idag.
Morgondagen anpassar vi också med Kent, så det ska passa Turbo.

Nu sover vi på saken, så får vi se vad som händer i morgon.
Kram, kram ♥

söndag 19 juni 2016

Sjukt dålig tajming

Det är inte ofta det händer, men nu har det hänt! Turbo har blivit sjuk. Det går år emellan gångerna, men nu var det tydligen dags. Och det är väldigt dålig tajming på insjuknandetiden. Jag tror det blir en av de värsta veckorna ur ljudsynpunkt när det gäller bygget. Turbo blir ju orolig och får utbrott för mindre ljud som uppstår, men i veckan som kommer så tror jag det blir rejäla ljud.



Det som återstår är rörmokarens arbete. Han ska igenom betongväggar och betonggolv på en hel del ställen och har ganska mycket jobb framför sig. Han ska vara klar till midsommar så det är de här fyra dagarna han har på sig. Och just då passar Turbo på att bli sjuk och hemmaliggande, han som nästan aldrig är sjuk! Ja, ja, det är bara att göra det bästa av det och jag kommer att assistera honom i morgon och tar första smällen.....

Det ska bli "intressant" att se hur dagarna avlöper. Turbo har det jobbigt när han blir dålig. Det är en annorlunda känsla att inte må bra och allt som är annorlunda har han svårt att hantera. Naturligtvis kommer det utbrott extra lätt när han inte mår bra. Bara att han kände att han hade ont i halsen i morse, fick honom nästan att explodera... Vi kan väl alltid hoppas på att sjukan går snabbt över, eller hur?!?

Kram på er alla ♥

lördag 18 juni 2016

Studentfest och framtidstankar

Gårdagskvällen var njutbar. Jag mådde bra i kroppen igen efter det som varit de senaste dygnen. Till på köpet har jag ju känt under ett par veckor att jag närmat mig väggen, så de senaste dygnens känslostormar kom lite väl olägligt. Men, som sagt, nu känner jag mig lugnare igen och jag hoppas det får fortsätta så, men jag drar lite i nödbromsen. Skönt det lugnade sig inför gårdagen iaf, så vi kunde slappna av på studentfesten.

Festen blev mycket trevligare och roligare än jag väntat mig. Hade väl inte så stora förhoppningar i o m att jag inte var i fas innan, men sååå kul det blev! Det var mannens lillebror som tog studenten. Ja, ni läste rätt! Visserligen halvbror, men ändå. Tyvärr förlorade den här halvbrorsan tragiskt och helt plötsligt sin far när han var två år (och mannen förlorade sin far och jag min svärfar). Men åren går och livet går vidare och nu har han alltså blivit 19 år och tagit studenten. Vart tar åren vägen??

Halvbrorsorna :) 
Festen var iaf jättetrevlig och mysig. Vi kände kanske hälften av gästerna lite grand. Vissa hade vi inte sett på 10 år. Och eftersom vi bor en del mil ifrån varann så har vi helt olika umgängeskrets till vardags. Men alla var helt underbara - och vilken härlig humor. Det blev många skratt under kvällen! :) Det där behövde vi!

Och såklart en hel del gott som kistan fick njuta av också.




Det blev en härlig kväll och när vi kom hem så var allt toppen även med Turbo och Erik. Underbart!

Idag har jag slappat en hel del och inte fått allt gjort som jag trodde jag skulle få. Men jag strejkade lite välbehövligt idag.
Men många tankar om den närmaste framtiden snurrar runt i min skalle nu. I o m att bostadsanpassningen är färdig om några veckor så vill vi successivt förändra i assistansschemat. Vi behöver förändra för att spara på min och mannens ork, men vi måste förstås ta det i Turbos takt. Först måste han vänja sig vid utbyggnaden och rutinerna i den måste sätta sig innan vi ändrar på det nuvarande konceptet.

Tiden får visa hur länge det behöver gå innan vi utökar den tid som utomstående assistenter är här. Jag och mannen har iaf en plan och den tänker vi sjösätta så fort det är lägligt.  Men vi kommer att rådgöra med Kent och övriga assistenter för att se hur det bästa upplägget ska se ut. Vi vill ju gärna att det ska passa både Turbo och våra värdefulla assistanskillar.



Mer förändringar är på g. En för oss värdefull person har gjort ett val. Och som det ser ut nu så har vi i vår familj dragit vinstlotten! ♥ Jag/vi är oerhört tacksamma och hoppas innerligt att det ska fungera som det är tänkt framöver! Kommer att berätta mer sen när det är officiellt.

Nu lite snabbt lördagsmys om det fortfarande är lugnt här.
Kram på er alla ♥

fredag 17 juni 2016

Lugnt och fest

Idag har jag en lugnare och goare känsla i kroppen. Bland det värsta jag vet är att vara osams med någon och speciellt när det är en nära och go vän. Vi tog ett sista snack igår kväll, så nu känns det helt lugnt. Gött! Lite annat har också fallit på plats, men mer om det sen....

Nu slappnar jag av och jag och mannen är på väg till en studentfest i Götlabörg. Blir säkert kanon det!

Assistent Erik har lovat att jobba hos Turbo tills vi kommer hem. Vi får försöka komma hem i så pass tid så han kan få åka hem och sova innan det blir småtimmar av natten.... hehe. :)

Kram!

 

torsdag 16 juni 2016

Arg som ett bi!

Ja, hörrni! Usch, vilket humör jag varit på under det senaste dygnet. Kan lugnt erkänna att jag varit arg som ett bi - verkligen inte avkopplande för kroppen, men något blev helt fel!



Jag var riktigt arg på en av mina närmaste vänner. Kändes inte bra alls. I det här fallet, visade det sig att jag inte hade alla fakta, men innan jag visste det så hade mina tankar flaxat iväg ganska långt. Men när det kom fram så fick jag bättre förståelse för varför det blev som det blev igår. Innan jag visste det så var situationen för mig helt oförståelig, obegriplig och förvirrande - jag fick inte ihop det alls och jag kände mig oerhört sviken av en mycket god vän! Så kan det gå när man inte har tid att prata med varann, utan skickar snabba ofokuserade sms där man inte får med viktiga detaljer som gör att storyn ser helt annorlunda ut.

Men vi har en öppen, rak och djup relation så jag tror vi reder ut det mesta som skulle kunna uppkomma. Tror knappt det går att ha en rakare kommunikation än vi har.
Det kändes oerhört gott när vi rett ut det på telefon idag, för jag vill inte mista en så nära vän!
Nu går vi vidare och vänskapsrelationen är inte skadad av det här - som sagt, tack vare vår öppenhet så reder vi ut det som uppstår. Men usch, det var ett jobbigt dygn eftersom det rörde om ordentligt hos mig.
Så nu vet ni läget! Ni var många som brydde er igår - tack alla för er omtanke, den värmde!



Dags att lämna en rapport angående bostadsanpassningsbygget här. Jag och mannen har ju undrat lite om de har koll på läget. Det är ju faktiskt bara ett par veckor kvar tills allt ska vara klart. Mannen pratade med chefen för byggbolaget igår och vi fick klart för oss att allt är under kontroll. Skönt att höra! Vi har ju själva en deadline då Turbo inte har nånstans att vara på dagtid, bygget måste vara klart tills dess, annars får vi problem. Men nu känns det lugnt.

De största grejerna som inte varit klart är det som elektriker och rörmokare ska fixa med. Så här såg det ut i förrgår morse:



Och nu ser det ut så här:



Elektrikern har alltså varit här i delar av två dagar och fixat sitt, så nu är han klar med alla dragningar. Härligt när det går framåt!
Först idag har jag börjat fundera lite över vissa grejer om hur man skulle kunna fixa det när Turbo flyttat in i sitt eget. Men än vet vi ju inte om han kommer att vilja sova i utbyggnaden direkt eller om han vill vänja sig lite sakta men säkert först. Det ska bli spännande att se hur han tänker där. Naturligtvis får allt komma i hans takt och på det sätt han behöver. Det är inget vi behöver skynda på. Huvudsaken är att jag och mannen kan återta vårt hem när utomstående assistenter är här. Vi känner båda att vi börjar gå på knäna nu och orken börjar sina.

Det får bli allt för idag. Kram på er ♥

onsdag 15 juni 2016

Idag.....

..... är jag trött, arg, uppgiven, besviken och jag vet inte vad. En massa känslor i omlopp som jag inte hade behövt just nu. Jag är nog mest... arg tror jag... nä, besviken.... eller TRÖTT... eller mest av ALLT tror jag! Besparar er fler negativa ord ikväll....

 

Kram!

 

tisdag 14 juni 2016

Alltså.... de där tre!!!

Ett blogginlägg är på sin plats, men är mer än jag mäktar med just nu. Försöker ändå så får vi se vad det blir för svammel.... Jag vill ju så gärna dela med mig av det äventyr som Turbo var med om i lördags med två av sina fina assistenter.

För ett par veckor sen träffade vi Timmy och Kent på ett möte. Timmy har varit frånvarande ett tag och inte träffat Turbo på ett halvår. Nu var det dags att knyta an kontakten igen och det bestämdes att Kent skulle jobba med Turbo i lördags och ta med sig Timmy för en utflykt till Liseberg.

Turbo blev förstås jätteglad över att få träffa Timmy igen, men samtidigt blev det lite oroligt av glädjen i kroppen. På väg till assistenterna på lördagen så kom det ett utbrott så vi fick både stanna och köra en omväg så det skulle lugna ner sig lite. Det var faktiskt så illa så jag nästan trodde att Turbo skulle backa och inte vilja åka.



Väl framme vid assistenterna ville Turbo inte gå ur bilen. Kent försökte mjuka upp honom men lyckades inte. Men efter en bra stund klev han ur och ville åka iväg.
Både utflykten och att träffa Timmy igen, var ju en annorlunda procedur, så det var helt naturligt att han var orolig i kroppen. Men vi var alla överens om att det skulle lägga sig bara de kom iväg. Och jag var inte ett dugg orolig att det inte skulle funka när de väl åkt. Dessa två assistenter fixar ALLT när det gäller Turbo. Tror inte det skulle uppstå en endaste situation som inte dessa klarar av. Turbo är fullständigt trygg med dessa killar och därmed också vi föräldrar.

Utflykten gick alltså till Liseberg dit de gjort utflykter de senaste åren tillsammans. Oj, oj, så kul de hade när de väl kom dit! Som ni ser så bjuder jag på några bilder därifrån, men synd att jag inte vill lägga upp vad som helst här.... Jag asgarvade när jag fick vissa bilder och filmklipp från assistenterna! Speciellt på en av bilderna ser man en sån äkta glädje, både från Turbo och båda assistenterna! Underbart och hjärtevärmande att se att de har lika roligt alla tre!!

Alltså... de där tre ihop...!!

Jag vet inte vem som var tröttast av dem när de kom hem på kvällen. Men jag tror de tyckte att dagen var värd lite trötthet.

Jag och mannen kopplade bort på eftermiddagen och kvällen. När vi ändå var borta i assistenternas vackra trakter, passade vi på att se oss omkring lite. Vi såg några tjusiga ställen och fotade lite.



Sen blev det lunch vid ett vattendrag där man kan sitta och njuta hur länge som helst.
Uträttade ett litet ärende på vägen hem och väl hemma var vi dödens trötta och slängde oss i soffan för en gångs skull.

Nu ska jag stupa i säng för jag är ännu tröttare idag!
Kram, kram ♥

lördag 11 juni 2016

Kent, Turbo och Timmy....

.... redo för äventyr! Eller redo och redo.... Jag lämnade av en Turbo som fått utbrott efter vägen till assistenterna. Han var så spänd och förväntansfull inför eftermiddagen så känslorna kom i utbrott. Nu hoppas vi att de tre får en kanon-em iaf. Vi känner oss trygga, trots allt, och kopplar bort.
Kram!

fredag 10 juni 2016

Studentmingel....

.... blev det för mannen och mig idag. Vi har utomstående assistenter hela långa dagen så det passade perfekt i tiden. Kul att komma iväg och träffa massa vänner även om jag eg borde vila mig nu. Men det är ju inte studentmingel varje dag.



I morgon väntar en spännande dag för Turbo! Vi hoppas han ska vara på topp, för det kommer att behövas....

Kram på er ♥

torsdag 9 juni 2016

Vilken cirkus!

Här händer det grejer så jag hinner inte komma ikapp med att berätta om alla nyheter som dykt upp under tiden som jag inte har bloggat ordentligt. Nu sticker jag emellan med det senaste dygnets cirkus i stället.

Under helgen som gick, hämtade vi hem Turbo från korttids ett dygn eftersom det var personalbrist. Igår var det dags igen att plocka hem honom - men denna gången pga ett megautbrott. Suckar lite tungt....
Vi hade äntligen fått bokat in ett möte med samtliga våra assistenter på assistansbolaget och jag och mannen var nästan framme när det krisade ordentligt. Jag hade kontakt med både Turbo och chefen för korttids. Vi beslöt att mannen fick vända och åka tillbaka (ca 50 min) och ta hand om Turbo. Jag ringde Kent som fick komma och möta upp mig i skogen så mannen kunde droppa mig. Kris och panik!

Jag kan villigt erkänna att jag inte var så lugn i hjärnan när jag väl kom fram till mötet. Men vi genomförde det även om jag fick göra avbrott för lite telefonsamtal och sms emellanåt.
Naturligtvis blev Turbos utbrott en del av samtalsämnena som diskuterades under mötet. Och jag får säga att det var rätta sällskapet att vara i, vid just det tillfället. Dessa killar har stor erfarenhet och det var värdefullt att höra dem alla. Vi har fått ett råd häromveckan av Kent som vi tar till oss och speciellt en av de andra erfarna assistenterna gav stort stöd åt detta råd. Vi kommer att ta det med oss till vuxenpsyk när vi ska dit nästa gång.



Vi är trots allt väldigt lyckligt lottade som i nuläget har fem fina assistanskillar runt Turbo. De är guld värda allihop med sin kompetens och sin kemi som passar Turbo perfekt. Vi konstaterade också att det som krävs för att jobba med Turbo är: rätt ålder, rätt intressen så man kan fånga honom, rätt handlag, kunskap om autism och förmågan att kunna läsa av honom snabbt. Det är mycket som ska stämma - ändå har vi dessa fem som alla har detta!

Idag kan jag säga att jag är väldigt trött efter gårdagen. Det tar hårt när Turbo får såna här utbrott. Han behöver lotsas och vi är piskade att lösa situationen snabbt om utbrott inte ska eskalera ännu mer.
Men gårdagen slutade ändå bra, trots allt. Mannen och Turbo tog en långtur och kom till assistansbolaget precis när mötet var slut. De kom in båda två! Turbo har aldrig satt sin fot där tidigare, så det var stort. Alla hans härliga assistenter lockade nog, antar jag. På bilden nedan ser man att han har landat lite med Kent.



Ännu större är att Turbo gav ägaren en stor kram innan vi gick! (De har aldrig träffats tidigare.)

Underbart efter den kaotiska eftermiddagen på korttids.



Senare på kvällen smet jag iväg för lite egentid och andades för mig själv med solnedgången som enda sällskap vid en liten sjö. Jag kände att jag behövde det lugnet.


Kram på er ♥

onsdag 8 juni 2016

Finito...

Kanske har vi kommit till vägens ände?! Vi får se....

Nu ska jag iaf snart väcka Turbo och se hur han mår idag... Det blev ett, minst sagt, konstigt slut på gårdagen...
Kram!