fredag 30 juli 2010

Lugnt umgänge ****AS/ADHD

Till slut så kom mannen och jag iväg igår. Men oj, vad det regnade efter vägen. Det gick knappt att se framför sig på vägen så man fick ta det vackert.

Efter ett par timmar stannade vi och åt på ett mysigt ställe i närheten av där 23-åringen och hans flickvän bor. 

Vi hade stämt träff med dem så vi fick träffa dem en stund. De förlovade sig för ett par veckor sen så nu äntligen fick vi se deras ringar! :-)

Idag har vi umgåtts med vänner hela dagen och haft det riktigt härligt. Avslutade dagen med att gå ut och äta med vår f d stödfamilj, som ett litet avtack för vad de gjort för oss.

Vi är så tacksamma för att de ställt upp stadigt en helg varje månad i så många år och dessutom tagit sonen extra på jullov och sommarlov.  

Nu tänkte jag snart gå och lägga mig och försöka sova. Blev inte så mycket sömn inatt så jag har lite att ta igen....

torsdag 29 juli 2010

Personalstrul **** AS/ADHD

Nu har mannen åkt iväg med sonen till korttids där han ska vara tills på måndag. Den här långa morgonen innan han kommer iväg är lite jobbig. Att vänta och vara förväntansfull är ingen hit. Men det är ju ändå positivt att sonen längtar till korttids, vad hemskt det skulle ha varit annars.

Och chefen för korttids - den stackaren - hon har kämpat för fullt för att få ihop ett vettigt personalschema den här omgången. Eftersom all kvinnlig personal är bortkopplad från sonen så är det inte många att välja på sen. Samtidigt vill hon att den manliga personalen inte ska vara för gammal, utan det ska bli som kompisar till sonen. Bra tänkt, men den här gången har hon fått smått panik när hon inte löst det förrän nu i sista sekunden. Vi har haft telefonkontakt och konfererat med varandra om vad som blir det bästa att göra. Och nu till slut är det löst och det blev helbra, tror jag.

Det är semestertider så en av personalen tar ett dygn trots att han har semester! Tack E! Den killen som vi hade som ledsagare nu senast innan han flyttade, kommer också och tar ett dygn. Nu sätter han sig på tåget och åker hit ca 35 mil... Tack P! Två av dygnen kommer O att jobba.

Nu håller vi tummarna för att det ska bli bra. Att det blev struligt denna gången har sina orsaker. Semestertider, en tilltänkt personal blev nyss bortkopplad från jobbet, akutsituationer med brukare... ja, mycket kan hända.

Dags för mig att rafsa ihop min packning så vi också kan komma iväg snart.

Förresten: jag har inte hunnit svara på era senaste kommentarer än, men det kommer. Blir så glad när ni kommenterar!

tisdag 27 juli 2010

Lyxdag idag, stressdag imorgon **** AS/ADHD

Vilken lyxdag jag har haft idag! Jag lämnade mannen och sonen hemma och åkte in till stan och shoppade lite. Behövde köpa mig ett par sandaler och nån ny top.

Härligt att kunna gå och titta och prova i lugn och ro.

Men morgondagen blir inte lika lyxig. Då ska det städas här hemma och samtidigt ska jag packa både min och sonens väska (mannen får packa sin egen :-). Det brukar inte vara nån höjdare att ha mycket man MÅSTE göra samtidigt som sonen är hemma. Men vi är ju två som kan hjälpas åt så det ska säkert gå, även om jag tror att det kommer att bli en låååång dag.

På torsdag är det dax för lite avlastning för oss igen. Det blir korttids för sonens del tills på måndag. Mannen och jag åker bort ett par dygn och njuter av goda vänners sällskap.

F ö har sonen varit ganska lugn ett par dagar nu. Han har byggt mycket lego i omgångar och spelat wii med sin pappa. Men utbrotten har legat och lurat, det räcker att man svarar fel eller nuddar honom av misstag så har det brakat lös för honom. Så hela tiden får man vakta vad man gör eller säger.

söndag 25 juli 2010

Jag vill vara proffs.... **** AS/ADHD

....proffs på att hantera sonen på bästa sätt i alla situationer, även vid utbrott. Nu när vi har haft riktig semester förra veckan och fått avlastning med sonen så har vi fått fylla på batterierna och man känner sig inspirerad att förbättra vissa saker och ta tag i olika typer av problem. Naturligtvis får vi ta lite förändringar i taget och inte för mycket på en gång.

På förmiddagen idag var jag ensam hemma med sonen. (Det var mannens tur att åka på sånt som vi i normala fall hade gjort gemensamt.) Sonen satt vid sin dator och knåpade ihop nånting och helt plötsligt hänger sig det han gör och allt är tydligen förstört. Utbrottet kom omedelbart, grejer och möbler flyger runt. Under utbrottets gång så råkar jag säga att han får städa och plocka upp efter sig själv sen.... Resulterar i att utbrottet tar ny fart. 

När sonen argt springer in på sitt rum och jag får "lugnt" hos mig så analyserar jag det som hänt. Vad hade jag kunnat göra för att förbättra situationen? Det bästa är nog om jag varit tyst, tills han lugnat sig. Att försöka prata med en son som är hiskeligt arg gör ingen nytta, det gör saken bara värre. Jag ska nog ta och rita upp vad som händer när han river till och kastar saker = han får städa upp efter sig. Sen får man gå igenom det med honom när han är på bra humör, då vet han förhoppningsvis vad som gäller vid utbrott. Kanske kan jag göra en sån lapp som jag visar för honom när det krisar till sig?!? Vi får se.

Efter förra inlägget så undrade Nina om vi inte kunde använda en boxningssäck till sonens utbrott. Japp, vi försöker. En sån hänger hela tiden framme i dörröppningen mellan kök och matrum så den är lätt tillgänglig. Men sonen vägrar använda den. Det blir liksom inte naturligt för honom att använda den. Men jag tror jag ska använda den själv några gånger varje dag för att visa honom. Då blir han nog sugen att prova samtidigt (men då är han ju på bra humör). Så småningom kanske han kan ta till den när han är på argt humör också. Jag drömmer fortfarande om den dagen, och jag vill inte ge upp.

En sån här underbart vacker solnedgång tittade jag och sonen på igår kväll. Fotade himlen från sonens rum. Han uttryckte också ett "wow, vad fint"!

fredag 23 juli 2010

Två dagar går fort **** AS/ADHD

Nu har mina två ensamma dagar snart gått. Det går fort när man vill hinna med både det ena och det andra.

Igår putsade jag alla fönster i hela huset - så skönt att äntligen få det gjort. Så nu ser jag ju vad det är för färg på grannens hus... :-). Samtidigt blev det också ett röj bland halvvissna krukväxter som har en egen historia som jag kanske berättar om i ett helt annat inlägg.

Idag har jag bäddat rent i sängarna, tvättat all tvätt som fanns så nu är tvättburken tom! När hände det senast? Jag har också rensat ut i sonens garderob. Blev inte mycket kvar. Blir väl till att köpa nytt igen till skolstarten. Jag har också röjt undan en massa onödigt från hans rum. Vi har kommit fram till att han ska ha så lite grejer som möjligt framme på rummet. Oftast går han dit när han får utbrott (eller vi skickar honom dit för att rädda övriga hemmet). Resultatet blir att allt som finns där ligger utspritt överallt. Mycket går också sönder, för att inte säga det mesta. Ju mindre grejer desto enklare måste det väl bli?! Jag har i flera år önskat att vi kunde inreda ett rum med bara mjuka kuddar dit han kan gå när han får sina utbrott. Då skulle inget farligt kunna hända.... Men tyvärr har vi inte ett rum över till nåt sånt.

Någon bok blev inte läst för mig nu, tyckte det var så skönt att få lite vettigt gjort här hemma i stället. Men jag har lyssnat på en bok medans jag gått här i tystnaden. Det går ju bra det med. Sen är det så mycket mer jag önskar jag hunnit med, men ska ändå känna mig nöjd med det jag hann.

Nu ska jag ta och dammsuga och fixa lite städning i övrigt, så det är någorlunda snyggt när grabbarna kommer hem i morgon. Hade tänkt mig en cykeltur också, men den lär utebli. Det är rena niagarafallet ute, regnar riktigt ordentligt.

torsdag 22 juli 2010

Ljuvliga tystnad **** AS/ADHD

Åh, vad jag njuter just nu. Frukost i min ensamhet. Aldrig har det varit så här tyst i vårt hus som det är nu. Mannen har tagit med sig sonen och flytt fältet ett par dar.

Jag har en underbar man som orkar och vill åka iväg så här med sonen, det tar på hans krafter men han fixar det.   

För mig kommer den stora frågan upp: vad ska jag utnjyttja de här två ensamma dagarna till? Ska jag bara slappa och läsa nån efterlängtad bok som jag aldrig hinner annars. Eller ska jag försöka ta ikapp så mycket som möjligt av sånt man aldrig hinner med i hemmet?

Ligger kanske nära till hands att bara slappa, men jag skulle nog bli stressad av det också. Det som gör att jag hela tiden är stressad i min vardag beror ju på att jag aldrig kommer ikapp i hemmet. Därför ska jag dela tiden 50/50 tror jag. Ska göra nytta men också slappa och läsa lite grand.

Det som står först på schemat för mig nu är att äntligen få putsa mina fönster! Ska också försöka rädda en och annan krukväxt som blivit misskött. Sen väntar utrensning i sonens garderob. Känns som allt som finns där är urvuxet. Han växer ju så det knakar och när jag köper nytt så kan han inte ha det länge, ändå går jag numera på herravdelningen när jag köper T-shirt och tröjor till honom.

Nej, nu får jag sätta fart om det ska bli nåt gjort här!

måndag 19 juli 2010

Veckan på korttids **** AS/ADHD

Veckan på korttids har nog varit bra, tror jag. Personalen har varit så duktig och skrivit dagbok. Det är så kul att kunna läsa och se vad de gjort och hur det har gått.

De har gjort lite allt möjligt. Första dagen var de på Liseberg och hade säkert väldigt roligt. Sent blev det iaf innan de kom hem...

En av dagarna var de hemma hos oss en stund som sällskap till katten. De passade också på att bada i våran pool. Sen hade de hämtat E:s hundar och gått en skogspromenad med dem.

De har varit och spelat pingis och airhockey. De har nog också badat i sjön så gott som varje dag, det har ju varit så varmt.

En dag var de in till stan för att handla lite grejer till korttids som sonen kan hålla på med. Det blev bl a GeoMag.

Sena kvällar har det blivit hela tiden. Hur länge han sovit sen på morgonen vet jag inte, men det märks att han är trött nu.

Vid ett tillfälle så hade det varit två personal tillsammans med sonen. Det var nog vid nåt personalbyte som det blev en stunds överlappning. Då märkte de att han blivit orolig. Intressant: det är likadant hemma att det flyter på bäst när en av oss är hemma med honom. När vi är hemma både mannen och jag med sonen så blir det oftast rörigare för honom.

Efter det så hade sonen också fått ett utbrott på korttids så det speglar sig snabbt i hans humör när det blivit för mycket för honom.

De båda killarna som jobbat på korttids under veckan har gjort ett mycket bra jobb och verkligen fått sonen att trivas. Problemet framöver är att det borde finnas en till som kan jobba med honom. I dagsläget är det ju bara E och den nya O som gör det. Behövs en till med tanke på att någon kan bli sjuk. Men jag tror jag har ett förslag på en kille.... ska nog överväga att tipsa korttidschefen om det tror jag...

Förmiddagen här hemma var ju lite turbulent, resulterade bl a i att sonen gjorde kaffeved av sitt nattduksbord. Men nu har han lugnat sig och känns stabilare. Det är precis som att det behöver ut en massa aggressioner innan han kan landa. Så nu hoppas jag att morgondagen kan bli lugnare från start.

Jaha, då är det vardag igen... **** AS/ADHD

Igår eftermiddag (sönd) hämtade vi hem sonen igen, efter att han varit på korttids i sex dygn. Em och kvällen gick faktiskt förvånansvärt bra. Men vi fick hela tiden gå på tå och även vakta vår tunga så vi inte sa nåt som inte passade grabben. Utbrottet låg nära och lurpassade, men det blev inget igår.

För nåt år sen införde sonen en regel. När han är borta längre period än den vanliga helgen (2 dygn) så SKA han ha en present/extra dygn. Betyder att han nu skulle ha fyra presenter. Alltid lika svårt att hitta på rätt sak att köpa till honom. Nu visste vi ungefär vad han önskade sig, men det är inte lätt att komma med fel sak som inte stämmer med hans tankebana. Då blir det utbrott, gråt och skrik.... Jag och mannen kan väl ta det, men om nån utanför familjen råkar ut för det så är det svårare.

En av presenterna var en typ av boll med kula i som går på en svår bana. Lite klurigt och sonen gillar sånt.

Den satt han med en bra stund igår och kände sig nöjd.          

Idag (månd) har väl inte dagen varit lika bra. Nån gång ska nog utbrotten komma ut efter att han varit borta så länge. Han har nog skärpt sig för länge och då måste det ut. Så nu är vi kastade in i vår vanliga vardag igen - det går snabbt att hamna där igen.

Jag ställde ett litet krav på sonen efter frukost. Han ville ha glass och jag tyckte att han kunde hämta det själv i frysen. Han kör nämligen väldigt mycket med oss vuxna och vill sällan hämta nåt själv. Tänkte vi skulle bryta den trenden nu genom att ta en sak i taget som är lämpligt för honom att hämta. Men det blev explosion direkt. Bara att bita ihop och inte ge sig. Hade en liten plan att nu när det är semester så kan vi kanske jobba på lite sånt här. Men man får naturligtvis ta det varligt och bara en sak i taget tills det sitter hos honom, då kan man ta en ny grej att jobba på.

Igår började mannen att riva bort taket på verandan. Det hade blivit en massa hål här och var. Orsakerna är flera: sonen som kastat grejer på taket, snö och is som ramlat ner och även takläggarna orsakade en del. Så nu är det dax med ett nytt och helt tak. Men vips så var katten uppe och inspekterade.

Han är en baddare på att klättra och verkar inte så rädd av sig. Men vi hade koll på honom så inget farligt kunde hända. Han var kopplad så han kunde inte ta sig upp på hustaket, så långt räckte inte linan.

lördag 17 juli 2010

Så klockren novellfilm **** AS/ADHD

Igår så lämnade vi det vackra Karlskrona bakom oss.

Tåget tog oss hem igen. Vi har haft underbara dagar därnere. Har nästan känts som att vi varit på andra breddgrader tack vare den extrema värmen och solen som knappt gått i moln på hela tiden. Men det var faktiskt skönt att sova i sin egen säng igen.

Idag har vi tagit det lugnt, packat upp och gjort lite småsaker bara. Jag och mannen tog oss en cykeltur i skogen, det är så sällan vi kommer ut så tillsammans eftersom vi inte kan lämna sonen ensam. När man cyklar med sonen så blir det inte samma motionstempo.

Vi satte oss och tittade på "I rymden finns inga känslor" som gick på Svt i veckan. En novellfilm som handlar om en 18-årig kille som har Asperger syndrom. Så klockrent det var om man jämför med vår son!

Nu var det ju en komedi så allt var förstås överdrivet, men tar man bort det överdrivna så är det sonen i ett nötskal...

Det där lilla märket han hade på tröjan... vilken bra grej! "Rör mig inte, jag har Asperger syndrom". Det skulle min son ha. En gång var det en som nuddade vid honom - knappt märkbart för oss andra - men sonen vände sig om och gav henne en rak höger.... Det är så lite som behövs för att det ska tända till ordentligt, och det kan omgivningen omöjligt veta.

Jag blev också påmind om hur viktigt det är med struktur och inrutning av dagarna. Speciellt så här i semestertider är det ju inte så kul alla gånger att ruta in dagarna, man vill gärna ta dagen som den kommer. Men det ger ofta hemska bakslag i form av utbrott.

Den grejen han sov i fick mig att tänka på att sonen tycker om att gömma sig eller bara gå undan i trånga utrymmen. Där lugnar han sig ofta och kommer ner i varv.

En sak till: när killen tog schampo i duschen så använde han sig av en matsked för att dosera mängden. Det ska jag nog börja med när det gäller sonen också. Han kan annars klämma ut halva flaskan i en omgång, svårt att veta hur mycket han ska ta. Men säger jag att en matsked räcker så skulle han nog gå efter det som en regel man ska följa.

Nu ska vi ha en sista myskväll jag och mannen. I morgon hämtar vi hem sonen från korttids. Längtar efter att få en stor kram av honom! Undrar om jag får det... Ska bli kul att se vad de hittat på under veckan, jag hoppas att de skrivit lite dagbok. Sen hoppas jag att våra batterier får vara fulladdade ett tag så de inte blir tomma redan första dagen....

torsdag 15 juli 2010

"Riktig" semester dag 3 **** AS/ADHD

Dagens äventyr bestod av cykling, med allt vad det kan innebära....Vi började med att cykla ut på ett par öar i Karlskrona skärgård.

Det var väldigt vackert, men alldeles fullproppat med turister.

Sen cyklade vi vidare och utforskade stan.

Åt lunch gjorde vi på "Utsikten". Tog oss alltså upp med cykel ganska högt, och visst var det bra utsikt däruppe.

Nu är vi tillbaka till hotellet en stund men ska lämna cyklarna vi hyrt i centrum. hotellet har bara tre och de är upptagna hela tiden. Tänkte gå förbi och ta en glass på en omskriven glassbar "Glassiären". Den ska visst vara känd för att man får mycket glass för pengarna. Igår när vi gick förbi där såg kön ut så här.
Med tanke på längden på kön så borde de ha god glass!

Ikväll går vi ut och äter en avskedsmiddag av Karlskrona. Imorgon bär det av hemåt igen.

"Riktig" semester dag 2 **** AS/ADHD

Igår innehöll dagen en båttur ut till en ö där Kungsholms fort ligger.

Åkte kl 10 och var tillbaka vid 15-tiden. Varmt, varmt, varmt, men intressant och trevligt. Den korpulente guiden var mycket påläst och insatt, men det var säkert inte så konstigt eftersom han jobbat inom det militära i 50 år. Och det hade väl satt sina spår...


Mycket sten hade det gått åt i byggnaderna. Sten som man fraktat runt i Sverige från andra fästningar man rivit, bl a från Helsingborg.

Efter den guidningen och båtresan tillbaka så gick vi runt på stan i två timmar i värmen. Sen låg vi som döda sillar på rummet.... Snacka om återhämtning!

onsdag 14 juli 2010

Ankomstdagen **** AS/ADHD

Här laddas batterier idag. Vi har anlänt till Karlskrona efter en mycket varm tågresa. Inte var det kallare här nere i Blekinge heller. Så idag har det behövts mycket vätska av alla slag.

      
Vi började med att gå runt lite i centrum och lokalisera oss och åt en lunch. Kikade också in på turistbyrån så vi fick en karta över stan. En mysig och trevlig stad ser det ut att vara.
Tyvärr hade inte hotellet några lediga cyklar så vi promenerade en hel del på eftermiddagen och kvällen. Min man är en hejare på att gå och det är bara för mig att hänga på :-)

Nu på kvällen var vi utanför hotellet och fotade lite. Mycket vackert här nere vid vattnet. De hade byggt en bro så man kunde gå ut på en liten, liten ö här bredvid.

Där ute var det så vackert vid solnedgången så man kan inte annat än njuta i massor.

Fick precis en godnatthälsning via sms från sonen. Han skrev att han saknar mig.... det känns som man sviker honom när man lämnar bort honom så här. Samtidigt vet vi att vi alla mår bäst av att vi föräldrar kan ladda batterierna för att orka med vardagen bättre sen.

tisdag 13 juli 2010

Tåget väntar **** AS/ADHD

Inte mycket sömn inatt. Dels gick jag och la mig sent, man har väl semester! Sen kom det ett oväder med åska, blixt och dunder med tillhörande hällregn. Men det får vi sova ikapp en annan gång.

Tåget går om en liten stund så jag och mannen ska strax gå iväg. Vi tar tåget till Karlskrona och ska vara där i tre dygn. SJ släppte ett litet antal väldigt billiga biljetter och mannen var snabbt på så vi lyckades få tag på ett par av dem. Då kan vi båda koppla av under resan också. Skönt.

Vi gillar att åka till nån stad så här ibland när vi är barnlediga, där vi aldrig varit förut, och utforska den under ett par dygn. Vi bor på Scandic hotell och de brukar alltid ha cyklar man kan låna. Man ser så mycket när man cyklar, som man inte ser när man åker bil. Sen kan man ju promenera också.

Förväntningarna på Karlskrona är höga, vi tror att det är en vacker stad. Lägger säkert ut bilder och lämnar rapport under de här dagarna.

måndag 12 juli 2010

NU har vi RITKTIG semester **** AS/ADHD

NU kommer lugnet även till vårt hem! Mannen körde nyss iväg sonen till korttids där han ska vara i sex dygn. Han har aldrig varit på korttids så länge nån gång. Däremot har han varit hos stödfamiljen en sån lång period varje sommar. Nu när de har slutat så blir det ju korttids som får ta över den perioden.

Men lämningen hade visst gått väldigt bra. 23-årige E tog emot idag. Och sonen visste planeringen för dagen: Lisebergsbesök!

Att han längtade till Liseberg gjorde att han kom av sig med ledsamheter vid lämningen. Men han har pratat mycket om den här veckan och faktiskt sett fram emot den. Annars tycker jag som mamma att det känns hemskt att lämna honom så länge, men när han har positiva tankar om veckan så känns det lättare för mig också. Jag hoppas nu att de får en riktigt härlig vecka med många roliga upptåg. Det blev ju bra nu när det bara blev två personal som kommer att jobba under veckan.

Jag och mannen får ta och städa lite här hemma idag. I morgon är det dax för en utflykt för oss också på egen hand (skriver mer i nästa inlägg). Vi ska NJUTA i fulla drag och ladda batterierna, det behöver vi båda två nu.

söndag 11 juli 2010

Fest + lugn frukost **** AS/ADHD

Festen igår var rolig och trevlig. En hel del unga talanger uppträdde med sång och musik, imponerande. Även han som firade sin student är duktig på att sjunga och skriva låtar själv. Han ställer i år upp i tävlingen "Svensktoppen nästa" och jag önskar honom Lycka till! Låten fick vi höra igår kväll.
  

I morse fick jag avnjuta min frukost i lugn och ro. Mannen tog sonen med sig när han skulle skjutsa 23-åringen till tåget, en resa på 2,5 timme fram och tillbaka. Nu blir det tomt när storebror ger sig av, efter att ha varit hemma ett par veckor. De åkte så pass tidigt så jag åt frukost när de gett sig av. Oj, vad jag njöt av lugnet! Så härligt!
Nu har det blivit poolen några gånger idag och blir säkert några gånger till innan dan är slut, verkligen varmt nu. Men jag måste försöka få sonens väska packad ikväll - imorgon är det dags för korttids, sen kan lugnet infinna sig några dagar.

lördag 10 juli 2010

Semestern har börjat.... **** AS/ADHD

Första dagen på semestern, betyder att vi är hemma alla och ska äta frukost tillsammans = en vuxen för mycket = strul. Alltså hade vi ingen lugn frukost i morse, men det var ju väntat.

Tror också att sonen är extra uppspelt eftersom jag och mannen ska iväg på en försenad studentfest ikväll. Då ska storebror vara hemma med 12-åringen. Och det är alltid kul att få rå om storebror alldeles för sig själv!

Nu har grabben badat i poolen ett par gånger redan idag, han har riktigt roligt där. Vilken underbar uppfinning att ha en pool i trädgården när man har ett barn med diagnoser som inte tål folksamlingar.

   

Nu får vi alla försöka fortsätta att njuta av värmen. Det blir varmt med fest ikväll, men det ska bli riktigt roligt att den ser ut att bli av nu. Festen var planerad till ett tidigare datum, men då blev studenten själv sjuk så det blev inställt. Tur att vi har storebror hemma så vi kan komma iväg.

fredag 9 juli 2010

Pustar ut **** AS/ADHD

Chefen för korttids ringde mig idag. Hon har satt ihop ett annat schema för nästa vecka när sonen är på korttids. Nu är det E och O som delar på tiden och det känns jätteskönt att det inte behöver komma in nån ny personal under den här perioden.

Det är helt ok att det nån gång behöver komma in nytt folk, men lite olämpligt i detta läget, tycker jag, då han ska vara där längre än vanligt. Skönt att det löst sig. Tyvärr tror jag att hon kommer att få problem efteråt med facket :-(. Samtidigt förstår jag inte varför facket ska sätta sig på tvären och göra så de här barnen mår sämre än de behöver. Så länge personalen går med på dubbelpass och ingen blir tvingad så måste det ju vara ok. Personalen E vill väldigt gärna jobba längre pass och tar utan tvekan en hel helg med sonen om han får dispens...

Å så var det ju semester nu då. Går strax hem från jobbet. Som sagts innan så blir det ju inte semester i den vanliga bemärkelsen för oss i diagnoslandet, men det ska ändå bli skönt att slippa upp på morgonen och ha en tid att passa. Trots allt hoppas jag att det ska bli en hel del mysiga och trevliga stunder för oss.

torsdag 8 juli 2010

"Idiot"-dag **** AS/ADHD

Japp, så var det en idiot- och hatadag igen då. Hämtade sonen från "fritids" på eftermiddagen och det surmulna ansiktet var på från start. Då går han runt och säger "idiot" och "Jag hatar dig" till allt han ser. Han höll på så i ett par timmar, men har nu lugnat sig - just nu iaf. Nu sitter han med storebror som försöker förklara vad han håller på med, en högskolekurs över sommaren = djupa diskussioner.

Sonen kom i säng en timme för sent i går kväll och ändå var han uppe tidigt i morse, så det sura kan ju bero på för lite sömn.

Nästa vecka när vi har semester ska sonen vara en lite längre period än vanligt på korttids. Fick schemat idag för vilka som jobbar och hur de ska jobba. Tre olika killar skulle jobba varav den ena aldrig har träffat min son. Jag kände att jag måste protestera. Man har ju i minnet hur det gick förra gången, när det var nytt ställe och även en ny personal... ingen hit precis. Att nu sätta in en ny personal igen på en period då han ska vara där längre - vilket är jobbigt nog ändå för sonen - känns inte alls rätt. Min magkänsla säger att det blir inte bra. Chefen för korttids och jag har haft mailkontakt idag, stackarn får jobba trots att hon egentligen har semester. Nu får hon pussla ihop nåt som passar min son bättre (guldstjärna till henne).

I grund och botten är det facket som sätter sig emot. Min son skulle må bäst av så få personalbyten som möjligt, men facket har sina regler om hur mycket och hur länge man får jobba i stöten och på en vecka. Men i morgon hoppas jag att allt har löst sig så sonen kan må riktigt bra när vi har en stunds semester.

onsdag 7 juli 2010

Träffat socialsekreterare idag **** AS/ADHD

De här tre dagarna som gått av denna veckan har vikarie 1 haft hand om sonen på "fritids". Tror att det har gått väldigt bra. Han har varit på gott humör på eftermiddagarna när han kommit hem. Det brukar märkas tydligt när det är något som inte stämmer. I morgon och på fredag är det vikarie 2 som jobbar, sen är det ledigt i fyra veckor.

Igår morse (tisd) hade vi tandläkarbesök på morgonen. Det skulle putsas och lackas. Det märktes på sonen när vi åkte dit att han inte var lika spänd och nervös denna gången. Nu hade han ju varit med om det en gång innan. Men lite skojig i överkant blev han i stället. Sen kom han på att trycka på alla knappar och manicker som finns på och runt  tandläkarstolen och det är svårt att få honom att sluta. "Den där knappen får du absolut inte trycka på...", säger tandsköterskan. Vad tror ni grabben gör?! Det är ju som att be honom att trycka! Bara att försöka avleda så gott det går och hitta på något annat.

Idag har jag varit på möte med socialsekreteraren i kommunen. Socialen måste kopplas in angående sonens skolgång om ett år då han börjar högstadiet. Rektorn på högstadieskolan har bedömt att hon inte kan fixa miljön runt sonen så han kommer att kunna gå där. Då måste hon köpa en plats på en annan skola. Den skolan vi tänker på i första hand är ett s k HVB-hem och då måste socialtjänsten köpa en viss del av platsen. Men socialsekreteraren var tveksam till om det är de som ska betala, hon menade att det i första hand är ordinarie skolan som måste ordna en plats...., eller om det är vård- och omsorg som ska ta socialens tänkta del....

Trots det hon sa, är jag inte orolig i detta läget. Hon skulle sammankalla rektorn, chefen för korttids, LSS-handläggaren och någon från vård- och omsorg. Detta för att vi föräldrar inte skulle behöva ringa runt och bli bollade fram och tillbaka utan att någon vill ta på sig ärendet. Tillsammans hoppas jag att de kommer fram till en lösning. Att det skulle bli avslag helt och hållet finns inte på min karta.

tisdag 6 juli 2010

Gnälligt **** AS/ADHD

Usch, kände att det blev ett lite för gnälligt inlägg igår för min smak  :-(.  Jag vill egentligen ha en positiv och glad blogg, men livet i diagnoslandet är ju inte alltid en dans på rosor och ibland är det skönt att ventilera sina tankar här. Så då blev det ett sånt inlägg igår.

Tandläkarbesök väntar oss nu på morgonen, ska strax åka. Inget allvarligt ska hända där, lite lackning bara. Sen blir det fritids en stund för sonen.

Ha en bra dag alla!

måndag 5 juli 2010

Jag grubblar och funderar **** AS/ADHD

Just nu känner jag att situationen för oss i familjen är ohållbar i längden. Det är väl mest min situation och den påverkar ju oss alla. Ska försöka förklara hur jag känner.

När sonen är i skolan så jobbar jag. När sonen kommer hem efter skolan är jag hans "assistent". Det betyder att jag får ägna en stor del av hans vakna tid åt att lotsa och vaka och engagera mig i honom. Han har inga kompisar så därför blir det antingen jag eller mannen som hela tiden måste göra saker med honom. Småstunder då och då när sonen sitter vid datorn el dyl så kan jag springa emellan och göra nåt hushållsarbete. Inte förrän efter 21 på kvällen har man tid att göra något i hushållet utan att behöva passa på diagnoserna, men hur pigg är man då när man först varit på jobbet och jobbat och sen varit här hemma och "jobbat" med diagnoser?!

Varannan helg är sonen på korttids, tid som är guld värd för oss. Då skulle man försöka ta i kapp allt som man inte hinner med annars - MEN, oftast är jag då så trött så luften går ur mig och jag känner mig som en död sill...

Kan avslöja att fönstrena som skulle varit putsade i våras fortfarande inte är putsade. Jag hinner inte läsa dagstidningen, hinner inte se på TV på vardagkvällarna, städning varje vecka blir att jag kanske hinner ta det värsta på ytan... Detta håller inte i längden. Dessutom finns det ju annat man vill göra också och kanske läsa en god bok emellanåt och koppla av.

Genom en bloggvän har jag fått tips om en lösning, men jag grubblar och funderar... Det är många praktiska detaljer i den lösningen som jag inte vet hur vi ska fixa till. Men jag funderar skarpt på att börja ringa och höra mig för hur det skulle kunna fungera, måste börja nånstans... Återkommer när jag tagit reda på mera och om det skulle kunna vara nåt lämpligt för vår familj....

Nu är det snart semester från det vanliga jobbet, hoppas man kan få tid att fundera lite mer på detta under den tiden. F ö är jag inte så förtjust i ordet "semester" i år. Alla ser så glada ut och ser fram emot semestern. Här i diagnoslandet har det ordet en helt annan betydelse än hos vanliga familjer...

Sonen hämtad på korttids **** AS/ADHD

Mannen och jag hämtade sonen 16:30 nu i eftermiddag på korttids. Ett par små incidenter hade det väl varit under korttidsvistelsen, men inget allvarligt. Ett problem som de säkert kommer att få där, är att min son ringer på grannarnas dörrar och sen sticker därifrån. Hoppas grannarna har tålamod.... På det förra stället som korttids var, så fanns det inga dörrar till grannar så nära som det gör nu. Nu sitter det en dörr precis bredvid korttids dörr.

Men sonen var på gott humör i em och kväll så jag tror han trivts bra i helgen. Bl a hade de varit till Göteborg och gått på universeum och det gillar sonen.

När han kom hem så blev det ett premiärdopp för honom i poolen. Han gillar den, som tur är. Här kan han plaska, dyka, skvätta och ha roligt utan några krav på sig.

    

     

     

Under tiden som sonen badade kom grannens katt på besök. Konstigt att han inte försöker ta sig innanför staketet, men han visar inga tendenser till att vilja klättra över som däremot vår katt gör. Han är en riktig klättrare.

    

Nu tar vi nya tag inför morgondagen. Ordinarie assistenten på skolan/fritids har gått på semester (hon ska ha en 5 veckors lång välförtjänt semester). Därför blir det vikarie 1 som kommer att ha sonen månd-onsd och vikarie 2 som har honom torsd och fred. Sen tar sonen också semester....

lördag 3 juli 2010

Njuter!!! **** AS/ADHD

Äntligen en dag då jag kunnat vara ute och njuta av solen och värmen. 

På förmiddagen umgicks vi med vänner - ute. Grillade sen också.

Vi var ett gäng som grillade vid en badplats. Ett par stycken var så modiga så de var i och badade, däribland min man. För mig räckte det att doppa fötterna.

På eftermiddagen hemma så låg jag i hängmattan en stund och kopplade av ordentligt. En korttidshelg skulle man ju utnyttja till att komma ikapp med allt som ligger efter här hemma - som tvätt, städ, röjning m m - men orken fanns inte idag när vi kommit hem. Jag bestämde mig för att njuta i fulla drag av dagen istället. Frampå kvällen var värmen påtaglig, det var ju årets hittills varmaste dag. Då kom t o m jag i poolen som visade 23 grader, liiite för kallt för min smak egentligen. Men efteråt kändes det skönt.

Nu ska vi äta tacos och se på film tillsammans med 23-åringen.

Skönt att rå om varandra en helg utan att jaga diagnoser hela tiden.

fredag 2 juli 2010

Semester, vad är det? **** AS/ADHD

Idag när jag suttit på jobbet och haft radion på, så har det genomgående temat varit hur alla längtar efter semestern och vad skönt de ska ha det då. De vet inte hur bra de har det...

Semesterperioden i en familj som vår, brukar vara den tyngsta perioden på året. Visst ska det bli skönt att vara ledig från jobbet, men diagnoserna har vi inte ledigt från. Eftersom sonen har så pass grav funktionsnedsättning att han behöver passning hela sin vakna tid så innebär det ett jobb för oss föräldrar på ca 15 timmar varje dygn. Det är lika med heltid + en massa övertidstimmar varje dygn. Nu är vi ju två som kan dela på detta, men man är ändå aldrig ledig och kan slappna av om man befinner sig på samma plats som diagnoserna. Men, men, sånt är livet på vår pinne. Vi ska säkert ta oss igenom denna "semestern" också, det brukar gå på ett eller annat sätt. Ett par perioder kommer vi att få riktig semeter också, mer om det sen. Vi jobbar en vecka till på jobbet först.

Denna helgen är sonen på korttids och E ska jobba hela helgen (enbart han). Så nu när jag kom hem från jobbet för en stund sen så var det underbart tyst och lugnt här. Bara katten och mannen hemma. Katten mötte mig vid grinden och viftade på svansen - precis som en hund.

   

Mannen välkomnade mig med det här:

Nu ska jag slappa ikväll. Hoppas ni andra kan göra detsamma. Jag ska börja med att lägga mig i hängmattan en stund för den brukar jag inte få använda mig av...

Hemmabad på G **** AS/ADHD

Dagarna avlöser varandra och fortsätter i samma anda. I morse var det något som gick snett och därmed kom utbrotten som ockå avlöste varandra. Stackars storebror som försöker sova och håller sig undan tills vi gjort färdigt morgonbestyren - lugnast så.

Jag tror att sonen var lite uppspelt för dagens äventyr på "fritids". Han och assistenten skulle ut och trampa dressin och äta medhavd matsäck. När de trampat färdigt skulle det bli glass och ev. minigolf. Alltihop var roliga saker som sonen gillar men det är inte lätt när man blir uppspelt och ivrig.

Eftermiddagen har avlöpt bra, tror han var rätt mör efter dagens aktiviteter. När mannen kom hem vid 18-tiden efter jobbet så satte de igång att montera upp poolen och fylla den med vatten.

  

   

    

Det går inte fort att fylla poolen, vi har hållit på i tre timmar nu och den är bara halvfylld...

Detta med att ha pool på tomten har varit en räddning de senaste två åren. Skönt att slippa tjatet om att åka till badstranden - det är tyvärr en för rörig miljö för vår son. Vi tänker inte ens tanken att åka till en fullproppad badstrand med honom. Inte många, eller ens någon, skulle uppskatta hans framfart där. När han inte klarar situationen så blir det inte många rätt för honom. Vi besparar både oss och honom en massa tråkigheter genom att stanna hemma och bada i stället.

Så nu hoppas vi på att det varma vädret ska fortsätta så poolen blir uppvärmd, annars kommer inte jag i plurret kan jag lova. Jag vill ha hööög temp på vattnet.