Nu har mannen åkt iväg med sonen till korttids där han ska vara tills på måndag. Den här långa morgonen innan han kommer iväg är lite jobbig. Att vänta och vara förväntansfull är ingen hit. Men det är ju ändå positivt att sonen längtar till korttids, vad hemskt det skulle ha varit annars.
Och chefen för korttids - den stackaren - hon har kämpat för fullt för att få ihop ett vettigt personalschema den här omgången. Eftersom all kvinnlig personal är bortkopplad från sonen så är det inte många att välja på sen. Samtidigt vill hon att den manliga personalen inte ska vara för gammal, utan det ska bli som kompisar till sonen. Bra tänkt, men den här gången har hon fått smått panik när hon inte löst det förrän nu i sista sekunden. Vi har haft telefonkontakt och konfererat med varandra om vad som blir det bästa att göra. Och nu till slut är det löst och det blev helbra, tror jag.
Det är semestertider så en av personalen tar ett dygn trots att han har semester! Tack E! Den killen som vi hade som ledsagare nu senast innan han flyttade, kommer också och tar ett dygn. Nu sätter han sig på tåget och åker hit ca 35 mil... Tack P! Två av dygnen kommer O att jobba.
Nu håller vi tummarna för att det ska bli bra. Att det blev struligt denna gången har sina orsaker. Semestertider, en tilltänkt personal blev nyss bortkopplad från jobbet, akutsituationer med brukare... ja, mycket kan hända.
Dags för mig att rafsa ihop min packning så vi också kan komma iväg snart.
Förresten: jag har inte hunnit svara på era senaste kommentarer än, men det kommer. Blir så glad när ni kommenterar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar