Fy, för lov! Konstigt att man ska behöva känna så, men min son mår definitivt inte bra när något bryter mot den invanda rutinen. Som jag skrivit tidigare i veckan så har han kommit helt i obalans.
Medans jag jobbade en stund så gick mannen och sonen runt sjön här i byn ca 5,5 km. Vackert väder och lagom kyligt.
De var på gott humör när de kom tillbaka och hälsade på mig inne på jobbet. Sonen hade kul en stund men helt plötsligt går sonen bärsärkagång. Han klipper sönder saker, vräker omkull det som är i hans närhet, sparkas och slåss. Något är fel, men vad? Jag tar ut honom i bilen och åker en sväng medans mannen är inne på Ica och handlar, sen skjutsar jag hem dem. När vi var ensamma i bilen så försäkrar jag sonen att jag vill hjälpa honom så att allt ska vara bra, men då måste jag få reda på vad som är fel. Jag frågar honom om det var för att han ville åka hem som han blev så där arg. Mmmm, mmmm, mmm, mmmm är de svar jag får på mina frågor. (Hade ej penna och papper). Inte lätt att veta! Han har inte lätt för att använda ord, det är klart och tydligt.
Hela den här veckan har varit full med såna här incidenter. Känner att det är dags att vinkla hans ilska och aggressivitet. Är det någon som har erfarenhet som kan ge tips och råd om hur man gör? En mamma som har en vuxen son nu, lärde honom att gå till en skogsdunge och gapa, skrika och slå på trädet. Sen kom han tillbaka när han lugnat sig. Nu har vi ingen skogsdunge i närheten men väl en inhägnad tomt.... Annars går mina tankar skarpt till att skaffa en boxningssäck och hänga upp i källaren.
(Bild från Sporttema)I så fall skulle man lära honom att gå till den så fort han behöver avreagera sig i stället för att ge sig på saker eller människor. Vi har försökt med att få honom att riva tidningar (som vi har i en speciell korg) men det verkar vara för lamt för honom. Han får inte ut nån energi på det. Men om han använder boxningssäck så får han ju absolut inte boxa nån människa sen! Skulle metoden funka tror ni? Eller blir det ännu farligare?
Att få honom att lugna ner sig utan att han fått utlopp för sin aggressivitet tror jag inte på i det här läget som är just nu, tyvärr.
Medans jag jobbade en stund så gick mannen och sonen runt sjön här i byn ca 5,5 km. Vackert väder och lagom kyligt.
De var på gott humör när de kom tillbaka och hälsade på mig inne på jobbet. Sonen hade kul en stund men helt plötsligt går sonen bärsärkagång. Han klipper sönder saker, vräker omkull det som är i hans närhet, sparkas och slåss. Något är fel, men vad? Jag tar ut honom i bilen och åker en sväng medans mannen är inne på Ica och handlar, sen skjutsar jag hem dem. När vi var ensamma i bilen så försäkrar jag sonen att jag vill hjälpa honom så att allt ska vara bra, men då måste jag få reda på vad som är fel. Jag frågar honom om det var för att han ville åka hem som han blev så där arg. Mmmm, mmmm, mmm, mmmm är de svar jag får på mina frågor. (Hade ej penna och papper). Inte lätt att veta! Han har inte lätt för att använda ord, det är klart och tydligt.
Hela den här veckan har varit full med såna här incidenter. Känner att det är dags att vinkla hans ilska och aggressivitet. Är det någon som har erfarenhet som kan ge tips och råd om hur man gör? En mamma som har en vuxen son nu, lärde honom att gå till en skogsdunge och gapa, skrika och slå på trädet. Sen kom han tillbaka när han lugnat sig. Nu har vi ingen skogsdunge i närheten men väl en inhägnad tomt.... Annars går mina tankar skarpt till att skaffa en boxningssäck och hänga upp i källaren.
(Bild från Sporttema)Att få honom att lugna ner sig utan att han fått utlopp för sin aggressivitet tror jag inte på i det här läget som är just nu, tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar