Nu är jag ganska trött och sliten efter snart två veckors extra jobb (se tidigare inlägg). Tyvärr fastnade jag vid datorn igår så jag la mig lite för sent igår kväll. Resultatet blev att jag kände nu på morgonen att tålamodet inte är på topp. Jag fattar inte hur grabben kan vara så pigg så fort han slår upp ögonen. Då ska det lekas och hållas på direkt och man får inte vara ifred en sekund (jag måste vara med i leken). Jag är tyvärr inte lika morgonpigg. Men vi försöker att vara lugna med honom, att bli arg gör bara saken värre. Men sonen har en ovana att kräla på golvet så fort han inte har nåt vettigt att göra. Står jag och försöker göra i ordning frukosten så är han runt fötterna och benen på en. Det testar verkligen tålamodet... men fördelen kanske är att man blir bra på den egenskapen och det är ju inte helt fel! Vi som är föräldrar till barn med dessa diagnoser tränar ju upp egenskaper som "vanliga" föräldrar kanske inte gör på samma sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar