Hittills har den här terminen varit den bästa sen sonen började skolan. Det beror nog på flera saker. Man har ju tillrättalagt mycket i miljön så det ska passa ihop med diagnoserna. Tagit bort många situationer som är för röriga för honom. Man har också god planering inför dagarna så han vet precis vad som ska hända. Allt har varit jättebra och sonen har blivit mycket mer lugn och harmonisk. Tills förra veckan. Då var det en ovanlig vecka med kommunmästerskap en dag, studiedag en dag och bad på skolan en annan dag (rörigt värre). Den veckan kom han i obalans.
Fr o m den här veckan nu så blir det annorlunda i sex veckor som jag skrev tidigare. Igår gick dataskärmen, idag flyger köksstolarna så det gäller att ducka! Det känns som att vi är tillbaka på ruta ett igen - allt som var så bra. Miljön i skolan är ju fortfarande hyfsat tillrättalagd för honom men han har inte de personer runt sig som han är van vid. Även om vikarie 2 är jättebra också så blir det inte som när ordinarie assistent är med honom. Jag måste säga att den ordinarie är mycket bra på att förstå autismproblematiken. Och då blir det väldigt bra för sonen. Hur hade vårt liv varit om sonen gått i en aspergerskola? Där borde man verkligen ha allting så att det passar våra diagnosbarn. Och massor av förståelse för vad som behövs. Synd att det inte finns nån sån här i närheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar