Tågstrul och utrymt hotell **** AS/ADHD

Måste börja med att TACKa för era snälla, goa och upplyftande kommentarer! De bär mig framåt en extra bit.

Helgen som gått var ett äventyr av eget slag. Det behövs inga diagnoser med för att det ska hända saker...;). Det började redan när vi klivit på tåget i fredags på seneftermiddagen på vår lilla ort. Där får vi sitta på tåget i 1,5 timme utan att få åka iväg.

Ett mötande tåg hade krockat med en stor älgtjur som slagit sönder nåt system så de kunde inte åka vidare utan att få hjälp av ett annat lok. Och det förstår man väl att det tar tid att fixa ett extra lok nånstansifrån... Så där satt vi, och kunde inte göra så mycket. När väl det mötande tåget kom till oss så skulle de 250 resenärerna äntra vårt redan fullbokade tåg! Gissa om det blev trångt och varmt? Men vi ska inte klaga, dessa resenärer hade redan suttit fast i skogen i fyra timmar!!!

Vi anlände till Kalmar drygt två timmar för sent och gick ut på restaurang vid 22,30 för att få en bit mat. Vi lyckades väl få ett redan stängt kök att laga lite god mat åt oss.

Lördagen tillbringade vi en stund på stan och shopade lite och såg oss omkring lite. Sen var vi på museet som hade utställning om Cronan - skeppet som sjönk 1676 och  drygt 800 personer omkom.

De håller på att dyka och plocka upp grejer därifrån som är mycket väl bevarade. Det var lite fascinerande faktiskt!

De hade också byggt upp så man kunde få en liten inblick i hur arbetarna ombord hade det. Det var inga vidare bra levnadsförhållanden...

Vi gick ut och åt lite gott på kvällen sen, dock lite tidigare än på fredagskvällen ;)

Idag (söndag) var det dax för hemfärd. Trist - en sån här helg går alltför fort när man har trevligt. Men dagen fick en abrubt början - vi flög upp ur sängen av att brandlarmet tjöt i hela hotellet. Jag öppnade dörren för att känna om det luktade brand, vilket det inte gjorde. Men vi kastade på oss kläderna och tog oss till entreplan via trapporna där det var fullt med folk, vissa iförda enbart badlakan och en jacka. Vi fick senare info om att det varit en incident i köket men att det inte var nån fara. Skönt vid ett sånt tillfälle att inte diagnoserna är med - hur skulle sonen klara detta! Tror nog att han skulle fixa själva utrymningen bra, men att han skulle braka ihop i utbrott senare.

Hemfärden gick sen bra med SJ och vi hann lagom hem och få lite mat i oss innan det var dax att hämta sonen på korttids på eftermiddagen. Återstår att se hur han var i humöret, själv åkte jag som vanligt till jobbet och sitter där än.