onsdag 11 maj 2011

Nu kan det bli svettigt!

Ny dag idag och man kan ju undra hur dagen tett sig för mig och sonen? Skulle det bli bättre idag om man jämför med igår? För mig har det varit bättre - så här långt iaf, dagen är ju inte slut än..... MEN i skolan har det inte varit bra! Assistenten hade det tufft på förmiddagen.... Sparkar och slag! Jaa, det är så sonen reagerar när något inte är som det ska.... Nu känner han av att det går mot ett avslut i den invanda trygga skolan. Osäkerheten inför vad som ska komma sen börjar bli väldigt tydlig.

Det var ju den här situationen som vi ville slippa! Därför började vi i GOD tid för att det skulle hinnas med att ordna nåt bra för sonen till nästa läsår. En inslussning på ett eller annat sätt under vårterminen hade vi kallt räknat med. Eftersom inte mycket är klart så är det svårt att få honom att känna sig trygg och lugn. Idag fick jag äntligen tag på högstadierektorn som även kommer att bli rektor för den nya resursskolan. Ville ju ha ett namn på en elev som ska gå där för att locka fram lite positivitet hos sonen. Ställde också en annan lite enkel fråga..... inget kunde hon svara på idag. Hon ska ringa mig i morgon och då ska hon svara mig.....


Jag mailade också socialtjänstchefen för ytterligare påtryckningar om att sonen MÅSTE få trygghet inför skolstarten i augusti. Hade jag hunnit läsa kontaktboken med rapport från den här skoldagen innan jag mailade så hade jag tagit i ännu kraftigare i mailet. Nu hoppas jag ändå att det jag skrev räcker för att få bra rapporter från henne. Har bett henne svara senast fredag eftersom vi måste göra ett seriesamtal eller en social berättelse till sonen som ska presenteras för honom på tisdag.



Här hemma har det hittills varit lugnt i eftermiddag. När sonen får utbrotten redan i skolan så är det inte alltid det finns kvar nåt i kroppen som måste ut. Så jag hoppas att det håller sig lugnt även under läggproceduren. Jag kan ju alltid hoppas på det ;) 

Lugnet som vi har just nu i eftermiddag får jag nog tacka storebror för. Han ägnade en hel del tid i telefonen igår, samtidigt som han forskade och lotsade sonen på datorn. Det gällde ju att få sonens favoritspel att fungera igen.... Efter mycket jobb från storebrors sida så lyckades de. TACK storebror! Han vet ju så väl vilket elände vi får om det inte löser sig, så hans ansträngningar i de här lägena är ovärderlig för oss. Men, men, har man pluggat datavetenskap på högskola i fyra år så .......

4 kommentarer:

Nina sa...

Gubben! Så jobbigt han har det med all oro. Hoppas det blir klara besked i veckan och att han kan känna sig lite lugnare sen..

Vilken storebror, alltså! :)

Ha det nu så bra ni kan!
Kram Nina!

Anonym sa...

JAa du vännen, jag börjar verkligen tycka synd om både er och sonen vad gäller skolan. Tänk att det ska vara så svårt att få detta klart, ni var ju verkligen ute i god tid och ändå så har det inte hänt mycket.Jag förstår att det kommer att bli en mycket tuff tid hemma hos er nu och jag kan bara säga att jag tänker på er och kramar om med massor av styrkekramar//Lena

Anonym sa...

men åh..min långa kommentar är borta :(
Men jag kramar om iallafall goaste Bellan och hoppas för allt smör i småland att det löser sig för sonen. Han är värd så mycket mer än att bli "undanskuffad"//Lena

Nusia sa...

Det är väl klart att man ställer upp. :) // Storebror