tisdag 10 maj 2011

Bara motgångar idag!

Morgonen funkade bra här ända tills taxin skulle rulla in på gatan.... Då började det strula med en sak som bara måste tas igenom av sonen. Jag fick gå ut och skicka iväg taxin och sen fick jag köra sonen till skolan när allt var överstökat. Utbrott och ilska hör till den här proceduren och det är bara att ta. Nu såg jag ändå ett framsteg idag.... han träffade mig med en hård sak.... och sa genast förlåt! Och det kändes som han menade det! "Du vet att jag blir så här när jag.....", sa han som förklaring! (Av hänsyn till sonen skriver jag inte ut vad det är för situation det blir så här.) Mitt i allt det onda och jobbiga så blir jag ändå glad över att han reflekterade över hur han blir när det är så här jobbigt för honom!!
En hel timme senare rullade vi fram till skolan där assistenten väntade. Skönt ändå att han kom iväg till skolan. Ibland brukar han inte vilja gå när han blivit försenad så här.



På jobbet hade jag sen en hemsk dag. Jag har skjutit upp en sak länge, som jag inte vetat hur jag skulle lösa på för sätt. Nu har jag kommit till den dan då jag bara måste fixa det. Gnuggade mina geniknölar lite, frågade en kollega, frågade IT-chefen, ringde revisorn.... men fick inget bra svar av någon.... Det slutade med att jag fick kontakta supporten för dataprogrammet. Med hjälp av dem kom jag en bit på väg iaf, så nu har jag hopp om att lösa det senare i kväll på egen hand.
Sen stressar man hem tills grabben kommer från skolan.

Och hur tror ni dagen fortsätter?? Jo, som den börjat.... :( Motgångar igen! Favoritspelet på datorn krånglar så han får inte igång det. Han har suttit med det de senaste veckorna så det är inte lätt idag...... UTBROTT!! Gäller att ducka och hålla sig på lagom avstånd, men ändå finnas till hands och lotsa så gott det går. Hans glasögon åker i golvet med en väldig kraft = trasiga! Då blir han ännu mer ledsen förstås. Men utbrotten löser av varann här sen.....


Själv kände jag att jag mådde så pass dåligt idag så jag behövde gå och vila mig en stund. Hur lätt är det i ett sånt här inferno att säga att "jag går och lägger mig"?? Men lite tur hade jag ändå att sonen somnade faktiskt en stund och då passade jag på att vila naturligtvis. Tror han blir trött av såna här urladdningar också.

Nu ska jag strax ta en dusch, sminka upp mig lite så jag ser  lite fräschare ut än jag känner mig. Sen lämnar jag hemmet för några timmar och mannen får ta över. Hoppas han får det lugnare än jag haft idag!

För att se nåt positivt i det hela - visst kan morgondagen bara bli bättre än dagen varit idag?!

2 kommentarer:

Nina sa...

Ojojoj, stackars er! Men lilla gubben som försöker och själv känner att det blir fel.. Så jobbigt det måste vara att vara så medveten, men så bra ändå att han kan sätta ord på det <3

Hoppas du får en trevlig kväll, vad du nu ska göra.. Hoppas på nåt kul som ger energi..

Kramar om och visst måste imorgon bli bättre!
Nina

Anonym sa...

Hmmm...usch ja vilen dag ni haft. Det är ju så synd om dem när det blir såna dagar när inget går bra. Jag förstår verkligen om både du och han blir helt slut efteråt. De utbrotten slukar ju energi, både av den som ska försöka behålla luugnet och för den som har det.
Men vilken lycka mitt i allt, att han faktiskt reflekterar över vad han gjort mitt i all ilska. Det är ju ett enormt framsteg att komma på att be om förlåtelse.

Kramar om dig stort och sänder styrka och energi. Hoppas att du lyckas lösa problemen på jobbet nudå så du dlipper sitta uppe halva natten och jobba.
Håller alla tummar att det blir en bättre dag imorgon//Lena