fredag 30 april 2010

Bibliotekshjälp **** AS/ADHD

Ett par smågrejer i skolan har varit annorlunda de senaste dagarna, och vi märker att det påverkar sonen. Igår var det bad med lite olika övningar och idag var idrotten borttagen och istället skulle man se en film under tre lektioner. Såna smågrejer räcker för att han ska komma ur balans.

I morse när det var en kvart kvar tills taxin skulle komma, kom han på att han skulle ha popcorn med sig till skolan. De hade blivit lovade att få äta det när de såg på filmen. Det lät ju mysigt, men det hade varit bra för mig att veta om det innan. Men, det var bara för mig att snabbt ställa mig och poppa, så han fick en burk med sig.                 

Igår kväll var jag och sonen till biblioteket. Ibland vill han dit och då händer det att vi tar en sväng, men nu var det längesen. Det visade sig att han är väldigt duktig att hitta var böckerna står. Varje måndag i skolan så är han med och hjälper till i skolbiblioteket på lunchrasten. (Han har ju planerade raster.) Där har han lärt sig systemet med Hcg, Rdd och allt vad det heter. Kanonbra! Bibliotekarie kanske är ett yrke som skulle passa honom...bra system, ordning och reda - passar nog perfekt om man har asperger syndrom.

Som avslutning tänkte jag bara visa en bild jag tog när jag lagade sonens frukost. 

Det är vår otroligt sociala katt som är med i köket...han är väldigt hundlik, är med hela tiden där man själv är.

torsdag 29 april 2010

Hab-kurs **** AS/ADHD

Jag fick iväg sonen till skolan i morse utan större rabalder. Sen åkte jag och jobbade ett par timmar. Klockan 13:00 hade vi tid på habiliteringen för en snabb genomgång av KAT-kittet. Det märkliga är att man knappt jobbat med det på hab., man undrar ju varför, det verkar annars vara en bra grej. Men svårt samtidigt, som förälder behöver man säkert få en ordentlig genomgång och vara påläst innan man sätter igång här hemma med det. Vi får diskutera det mer med teamet och se om det är något för oss.

Kl. 13:30 var det dags för det sista kurstillfället av "Autism/Aspergers syndrom - Vad betyder det?" Eftersom det var deras första kurs i ämnet så har det väl inte varit riktigt så uppstrukturerat som man skulle ha önskat. Det blir lätt att man sitter och spånar och kommer in på än det ena och än det andra. Men roligt att träffa andra föräldrar naturligtvis. Jag tror samtidigt att materialet vi skaffat oss, kan vi ha nytta av om vi jobbar med det tillsammans med sonen. Det finns några speciella kapitel och områden i boken som jag tror kommer att vara särskilt lämpliga för vår grabb. Mer rapporter kommer längre fram ifall vi tar tag idet....

onsdag 28 april 2010

Fullständig KRASCH **** AS/ADHD

När sonen kom hem från skolan idag så klev han innanför dörren och visade stolt upp ett pannband i svart och gult (Elfsborg) som han stickat i slöjden. Jag berömde och tyckte det var bra gjort av honom. Sen vände humöret på sekunden: "jag hatar dig", "fröken är dum"....m m. Då förstod jag att något inte stod rätt till.

I det här fallet var det ganska lätt för mig att lista ut vad det var som var fel. Vi skulle nämligen in på utvecklingssamtal kl 16:00. Jag frågade om det var det som gjorde honom orolig, och det var det. Ändå hade både jag och läraren förberett honom på det. Han hade varit med på noterna innan, men nu var det kört. Jag sa att vi åker dit alla tre så får han avgöra när vi kommer fram om han vill följa med in. Men han vägrade så jag fick ta det själv med läraren.

Tyvärr var eftermiddagen och kvällen kaotisk här hemma med rejäla explosioner. Jag åkte iväg sen efter nån timme så mannen fick ta resterna, det var riktigt skönt att åka iväg....

Men åter till utv.samtalet: Vi gick igenom resultaten av de nationella proven. Där var väl inga överraskningar för mig, man känner ju sin son... En sak jag reagerade på var en sak som läraren sa att han knappt var godkänd på nu, men kommer inte att bli godkänd längre fram om han inte utvecklar sig. Det är när han skriver en uppsats eller berättelse, då kan han inte lägga till några egna reflektioner eller egna tankar. Det blir liksom mera som fakta. MEN - det är väl så en som har asperger fungerar!? Måste det inte till en speciell målsättning av något slag om man är funktionshindrad? Man kan ju omöjligt ha samma mål i idrott för en rullstolsburen!? Jag tycker detta är samma sak fast det gäller andra ämnen och annat funktionshinder....

tisdag 27 april 2010

Rikskänd son ;-) **** AS/ADHD

Fick ett sms från sonens assistent sent igår kväll om att hon var sjuk. En vikarie skulle sättas in idag som skulle jobba med honom. Min första tanke var ju att det inte skulle bli nån bra start på veckan, sen visste jag inte hur länge hon skulle vara borta.

Jag blev mycket förvånad när jag fick hem en glad och positiv son efter skolan idag! Det hade tydligen fungerat med vikarien. Positivt är ju att det är tre stycken som man kan sätta in för att jobba med honom. Kan inte någon av de tre så är det läraren som får ta det. Då får de lösa lärarbiten istället på nåt sätt. Man sätter alltså inte in nån assistent som inte brukar jobba med sonen. Han var så pass lugn och harmonisk idag så katten kände stort förtroende för honom. Idag har jag faktiskt sett flera tecken på att katten tyr sig till grabben emellanåt.

Sonen blev väldigt stolt i fredags när Kalle Anka-tidningen kom i brevlådan. När man slår upp första sidan så har de en notis med "Veckans medlem". Denna veckan var det han som stod omnämnd där. Han hade tydligen skrivit på KA:s hemsida att han gillar Rubik´s kub. Detta högg de på och satte in en notis i tidningen. Kul för honom!

Han har emellanåt lite speciella intressen. I morse skrev han ut 14 sidor med pi och många av dess decimaler. Sonen har berättat för mig att pi har oändligt med decimaler, det tar aldrig slut! Det fascinerar honom med alla dessa siffror. Han hittade en sida på nätet där man radat upp en lång harang med decimaler så utskriften blev hela 14 stycken A4-sidor. Han tog med sig det till skolan för att visa. Undrar om någon var intresserad av det i klassen....?

måndag 26 april 2010

En skön helg..... **** AS/ADHD

....har nu tagit slut. För sonen har det varit korttids som gällt, jag och mannen har varit fria att göra vad vi velat.
Igår var vi borta en stund på förmiddagen, då fick vi bl a träffa dessa sötisar.
 

Roffe och Dumbo, 4 veckor gamla, man smälter ju!
Vi hann också in på loppisen och köpa en ny "fruktkorg" till våran katt. Han har vuxit ur den han hittills haft. Vi kan inte köpa nån skål i porslin eller liknande, det tar diagnoserna sönder rätt snabbt. Allt måste anpassas efter det.  Oswald accepterade korgen direkt och kurade ihop sig.
Expediten på loppisen skrattade gott när jag berättade vad jag skulle ha den till....:-). Men katten älskar att ligga i en korg på bänken bredvid oss när vi sitter vid datorn.

På eftermiddagen tog jag tag i övervåningen. Den blir liksom eftersatt när jag inte hinner med allt som behövs. Men nu tog jag och röjde undan sånt som inte behöver stå framme och fixade även i ordning i gästrummet.
Här är ett par bilder från sovrummet som går i svart, rött och vitt.

Äldsta sonen hade en period då han samlade på sånt som har med Coca-Cola att göra. Några av rariteterna får stå i vårt sovrum nu eftersom färgerna stämmer.

Under tiden var mannen ute och snyggade till i trädgården. Jag kunde inte låta bli att smita ut en stund och plåta blåsipporna som växer på tomten, våren är här ordentligt!

Innan mysdags på kvällen tog jag en stavgångspromenad.
Idag var vi borta på förmiddagen och mitt på dagen var vi bjudna till en familj på middag tillsammans med en annan familj. De som bjöd oss har själva en utvecklingsstörd vuxen flicka så de har mycket stor förståelse för vår situation - underbara vänner!  
En helg går fort när man har roligt...detta var precis vad jag behövde för att hämta krafter. Nya tag nu inför en ny vecka!

fredag 23 april 2010

Down-period **** AS/ADHD

För min del var gårdagen lite av en down-period. Helt ok med såna dagar ibland om det inte blir längre perioder. Men när man analyserar vilken vardag man har så är det inte konstigt att man inte alltid är på topp.

Sonen har kommit in i en period då han inte säger så positiva saker, man får med andra ord höra negativa saker hela tiden. Samtidigt kör han med en så man blir alldeles matt (mer om det en annan gång). Och jag vet ju att om jag är trött och utmattad så är det svårare att kasta av sig det negativa och vara den välbehövliga pedagogen som är positiv hela tiden.

Som tur var så var sonen trevlig på morgonen innan skolan idag och vi kunde vara glada båda två, så idag känns det bättre. Nu har han åkt till korttids och ska vara där tills söndag eftermiddag. Hans två favoritkillar ska jobba så han får säkert en trevlig helg.

Vad jag och mannen ska hitta på har vi inte bestämt än, får försöka komma fram till under kvällen vad vi ska prioritera. Vi skulle behöva: städa övervåningen, plantera lite uteväxter, åka till stan och handla t ex toalettstol (har sin egen historia som kommer senare), handla kläder till sonen, slappa, göra annan nytta....listan är för lång....

Nu ska jag snart åka hem från jobbet, slänga mig i TV-soffan, äta nåt gott och njuta av ett glas rött tillsammans med min man!

torsdag 22 april 2010

Ovanliga mornar **** AS/ADHD

Två annorlunda mornar i rad har vi haft här nu.

I går morse fick jag inte iväg sonen med taxin. Han var hård i magen och kan inte ta att det gör ont innan han klarar av det som måste ha sin gång. Jag ringde taxi och sa att han kunde hoppa över hämtningen hos oss. I den situation som var igår så insåg jag att det inte gick att stressa på grabben utan det fick ta den tid det behövde. Sur, arg och ledsen var han, jag fick peppa och uppmuntra. När det väl var färdigt och jag körde honom till skolan en halvtimme för sent, så var han på väldigt gott humör - skönt.  Nu har jag köpt kiwi som ska hjälpa till så det inte blir stopp igen. Kiwi på fastande mage på morgonen ska visst vara effektivt.    

     

I morse var situationen en annan - han var väldigt svårväckt. Och det hör till undantagen. Jag är så van vid att han är uppe med tuppen och mycket energisk direkt. Men idag var det nästan hopplöst att få liv i honom. Man får ta det varligt när man väcker honom, surheten och utbrotten ligger farligt nära till hands. En halvtimme innan taxin kom, fick jag upp honom ur sängen. Frukosten fick ätas i rekordfart. Tur det - hade liksom ingen lust att ringa taxi idag igen... 

onsdag 21 april 2010

Två dagar **** AS/ADHD

Nu har två normala skoldagar gått. Igår var sonen lugn och harmonisk efter skolan, idag har det varit aningen sämre.

Igår tog ledsagaren med honom och spelade pingis en stund. 

Det blev nog lite matcher att bita i för dem båda. Kul när de kan ha ungefär samma intressen och trivas bra tillsammans. De avslutade med att gå på ICA:s fik och ta en fika. Tyvärr blir det ingen ledsagning nästa måndag eftersom ledsagaren har en tenta att göra då. 

Det känns som att det finns ett par saker vi skulle behöva ta itu med när det gäller sonen. Men jag är för trött för att ta tag i det. Samtidigt som jag vet att det skulle underlätta vardagen om jag gjorde det.... vilken konstig rundgång.... Allting blir så mycket mer tungjobbat för en som har asperger, det är så mycket som måste nötas in för dem, men som kommer automatiskt om man inte har diagnos.

Som jag nämnde så var sonen inte riktigt lika harmonisk idag efter skolan som han var igår. Men en liten stund fick han för sig att han skulle måla. Det är inte ofta han får ett sånt infall, men när han får det så tycker vi båda att det är trevligt. Det blir lite lugn och ro och lite mysigt vid bordet. Här har han målat av sin hand...            

    

   

Nu är det dags att göra kväller om man ska orka med en ny dag i morgon.

måndag 19 april 2010

Hemmahelg **** AS/ADHD

Vad tiden går fort, nu har även den här helgen gått! Och hur sammanfattar man den? Den har gått både enligt planerna och inte.

Lördagen hade jag och mannen tänkt dela på oss och gått i skift och göra saker som egentligen var planerat. Men vi insåg i veckan som gick att vi borde göra något som vi alla tre kunde ägna oss åt samtidigt, som en hel familj. Så vi tog med oss karta, kompass och cyklar ut i skogen.

I år var orienteringen gjord så att den var lämplig för cykel. Sonen hade planerat i vilken ordning han skulle ta kontrollerna. Mannen och sonen cyklade efter sonens turordning och jag fick cykla åt ett annat håll.

Efter en timme fick jag ett sms om att sonen ville ge upp för idag. Och vi lyssnar till honom, ingen idé att tvinga honom. Bättre att sluta när humöret fortfarande är på topp. Sen köpte vi med oss pizza hem.

På lördagen gick vi även igenom planen för söndagen med sonen. Vi skulle iväg alla tre och umgås med vänner och sonen var med på noterna. Vi gör oss iordning efter frukost på söndagen och kommer så långt som att vi ska ta på oss kläder och åka iväg. Då kommer protesterna. Vi försöker lirka, både mannen och jag i olika omgångar. Men det finns ingen återvändo - sonen vägrar ta på sig kläder och följa med. Turordningen säger att jag stannar hemma med honom. Bara att se glad ut och göra det bästa av situationen, men man börjar bli van.....eller inte.....

fredag 16 april 2010

Bomben säkrad **** AS/ADHD

Skrev igår om att sonen var som en tickande bomb. Vi lyckades lotsa honom hyfsat genom eftermiddagen och kvällen utan större missöden. Vi planerade om vår tid så vi ägnade oss åt sonen hela tiden och gjorde det lite mysigt. Bl a spelade vi Rappakalja. Han hade längtat efter det länge och han fick bestämma hur länge han orkade spela. 
Jag gjorde inget försök att få fram vad som inte varit bra. Eftersom han inte kändes lugn på kvällen så var det ingen idé, man får inte ur honom nåt vettigt i alla fall då.

Men märkligt nog fick jag in honom i duschen utan världskrig. Vi läste igenom sociala berättelsen igen och jag berättade även om en som jag kände när jag växte upp som nästan aldrig duschade...
Idag var vi tvungna att åka hemifrån redan kl 7. Sonen hade tandläkartid på morgonen fyra mil härifrån så det var bara att masa sig upp. Stackars grabb, vad trött han var. Jag försökte göra morgonproceduren så lindrig som möjligt, inga krav utan jag hjälpte honom med i princip allt. Det var bara behandling hos tandhygienisten för lite lackning, så inget allvarligt skulle hända. Ändå var han väldigt spänd men skötte sig bra. 
 

Nu hoppas vi på en hyfsad hemmahelg. Både mannen och jag ska ägna oss åt sonen, känns som han behöver det.
Trevlig helg till er alla!

torsdag 15 april 2010

Tickande bomb **** AS/ADHD

Vi har precis kommit hem efter att sonen varit på "fritids". Maten står i ugnen och jag passar på att skriva ett snabbt inlägg medan sonen sitter en stund med annat för en gångs skull. Jag ångrar mig så, att jag inte skrev av schemat i morse. Han känns nämligen som en tickande bomb idag. Något stort (för honom) är fel. Inte lätt att reda ut om man inte kommer ihåg schemat. Jag måste ju spalta upp dagen och han får kryssa i glad eller ledsen gubbe på alternativen. På det sättet kan jag kanske klura ut vad det är som blivit fel. (Skrev om tillvägagångssättet i ett tidigare inlägg.)

Resten av den här dagen gäller det att gå på tå för honom och försöka lotsa honom så gott det går. Jag var inte riktigt på humör för det men det är bara att bita ihop som vanligt, och sätta sig själv åt sidan. 

När jag handlade tidigare idag så köpte jag mig en blomma som uppmuntran.

Den behövs verkligen en dag som den här, återstår att se om den hjälpte....

måndag 12 april 2010

Klart med ledsagare **** AS/ADHD

Då är första skoldagen efter lovet avklarad. Det har tydligen gått "så där". Inget speciellt har hänt men han var ändå inte i balans. På eftermiddagen ville han att jag skulle dra ut vattenslangen så han fick leka med den och vattnet. Det passade inte i tiden så jag sa nej. Det tog han inte, utan tände på alla han hade. Resultatet ser ni på bilden här nedanför hur han agerade. Stolen var alltså hel innan han satte igång...

Tre timmar varje måndag eftermiddag är det tänkt att sonen ska åka iväg på nåt kul med sin ledsagare. Det är ordnat så att en kille (20 år) ska ta hand om sonen 8 måndagar framöver. Tyvärr flyttar den här killen sen, så då hoppas vi på att nån annan lämplig kan ta över. Idag hade de varit och spelat biljard och dart i stan - kul för båda två, tror jag.
Jag passade på att läsa lite som jag behövde komma igenom. Sen tog jag en stavgångspromenad i det sköna vädret. Det blev inte så långt, sämre kondis får man nog leta efter. Måste försöka komma igång med promenaderna. Kunde förstås inte lämna kameran hemma så en och annan bild fångades. För mig är det avkopplande att strosa runt lite med kameran.
Här har det nog varit ett litet missöde...

Några vårtecken hittade jag också trots att vi har kalla nätter fortfarande. Men idag var det underbart härligt ute.

Helgen som gått **** AS/ADHD

Oj, vad helgen har gått fort! Sonen har varit hos stödfamiljen fredag kl 18 till idag söndag kl 18. Igår (lörd) tog jag och mannen bussen tidigt på morgonen till Göteborg. Det var fotomässa på Svenska mässan där så vi tyckte vi skulle ta den utflykten under dagen. Tog bussen för att slippa problemet med parkering och för att kunna slappa lite på vägen.

Idol hade audition så vi såg den enorma kön på samma område där vi stod i kö. Robin Bengtsson underhöll de tappert köande blivande idolerna.

Kunde inte låta bli att fota denna vackra bild på en av fotoutställningarna. Tyckte det var ett underbart uttryck i hennes ansikte. Duktig fotograf som lyckats få till det.

Välkomnande ballonggubbar hängde utanför mässan. De hade visst en barnmässa av nåt slag samtidigt som fotomässan. Men vi hade av förklarliga orsaker inget barn med oss så vi hoppade över den avdelningen.....

Vi hade en trevlig dag som gick fort. Men vi kunde båda slappna av eftersom vi inte hade några krav på oss eller något att passa. Åt och fikade när vi ville, strosade runt lite. Är glad för att fotomässan lyckades inträffa en helg när vi var barnlediga, annars hade det varit omöjligt att åka dit båda två. Men lite timing ska man väl ha ibland.

Grabben verkade lugn och sansad när han kom hem ikväll och jag tror han haft en trevlig helg han också.

I morgon väntar skola igen efter lovet som varit. Hoppas på att det ska bli vanliga rutiner igen.

fredag 9 april 2010

Tack streckgubbar för att ni finns **** AS/ADHD

Jag förundras över hur enkla medel som behöver till ibland för att förändra en situation till det bättre. Jag tänker på lämningsproceduren på morgonen vid "fritids". I mitt inlägg igår visade jag hur jag ritat ihop ett serisamtal. Igår glömde jag lappen hemma så vi memorerade bilderna i huvudet medans vi åkte. Idag var den med i bilen så vi gick igenom den igen. Lämningen gick bra idag också. Vet inte om det skulle hålla i sig under en längre period men det räddade ändå de sista dagarna på påsklovet. Tur att man inte behöver vara konstnär för att rita streckgubbar...

Efter "fritids" igår ville sonen åka till samma vandringsled som dagen innan. Nu regnade det, men han ville ändå stanna efter vägen och ta kort på kullen vi bestigit. 

Vi stötte också på ett par rådjur som tog till flykten när vi stannade.

Ett litet gulligt uthus stod så fint vid bäcken. 

Det finns fortfarande liiite snö kvar vid kanten av bäcken, men det är inte mycket om man tänker på hur mycket vi hade för ett litet tag sen.

Ha nu en trevlig fredagskväll!

onsdag 7 april 2010

Bättre lämning med seriesamtal **** AS/ADHD

I morse funkade lämningen något bättre än igår. Väldigt snabbt och slarvigt ritade jag ihop ett seriesamtal precis innan vi åkte. Det hade två alternativ.
1) Vi åker till "fritids", han vägrar gå ur och det blir bråk = alla är sura och irriterade.
2) Vi åker till "fritids", han går snällt ur, vi säger hej då och vinkar = alla glada och nöjda.                                        
   

Resultatet blev faktiskt bra idag, få se om vi kan upprepa samma sak imorgon, det återstår att se....
När jag hämtade honom på sena eftermiddagen så ville han direkt åka till en sevärdhet 3 km utanför byn på nån skogsväg. OK, tänkte jag. Vi åkte dit, parkerade bilen och gick in på skogsvägen.  
                    
Vi hamnade på en trevlig vandringsled där vi klättrade upp till sevärdheten som låg mycket högt upp på en kulle. Var inte beredd på den här lilla utflykten så jag hade inte de allra bästa skorna på mig. Inte heller hade jag nån riktig kamera med mig utan bara mobilen. 

 
Tyvärr syns det inte hur brant det var, men det gick spikrakt uppåt, kändes det som. När vi gick ner på andra sidan sen, så möttes vi av ett öppet fält med ca 40 tranor på. Tjusigt!

tisdag 6 april 2010

Dålig början, bra slut **** AS/ADHD

Dagen började mindre bra - som väntat. Vi hade en mysig morgonstund hemma, allt flöt på bra med frukost m m. När vi satte oss i bilen och jag körde iväg sonen till "fritids" så slöt han till sig och jag förstod att lämningen skulle bli jobbig. Som det för det mesta brukar vara när det är lov.

När jag kommer fram och ska lämna av honom vill han inte gå ur bilen .  Han kryper ner framför sätet och vägrar röra sig ur fläcken. Om en 2-3-åring gör så är det ganska lätt att bära iväg barnet, men min stora grabb är inte så lätt att rubba längre när han är på det humöret. Jag försöker lirka på alla sätt och vis, men det tar säkert 6-7 minuter innan jag lyckas övertala honom att kliva ur bilen.

Sen åker jag iväg till jobbet lagom uppvarvad. Men jag vet att det brukar lägga sig för sonen bara jag åkt iväg och han och assistenten kommit innanför väggarna på skolan. Men en social berättelse skulle nog behövas för att försöka ändra på den jobbiga lämningssituationen. Jag har bara inte kommit på hur jag ska vinkla den och få till den på ett bra sätt....

                                  

 

      

      

Desto gladare blev jag nu på kvällen när jag med hjälp av en social berättelse lyckades få in sonen i duschen utan ett världskrig. Lite förhandling försökte han med, men det blev inget stort av det som det brukar bli. Får väl erkänna att berättelsen hittade jag på nätet nånstans så det var inget jag skrivit själv, men nytta gjorde den tydligen! Det är så stimulerande när man ser hur olika verktyg kan hjälpa oss i vardagen! 

Långhelgen slut **** AS/ADHD

Då har vi överlevt även denna helgen. Helger är oftast jobbigare med sonen än vad vardagen är. På vardagar har man sina fasta rutiner, men på helgen vill man ju slappa lite och ta dagen lite som den kommer. Men det passar inte ihop med diagnoserna. Bara det att vi vill ligga kvar i sängen och dra oss lite, är egentligen helt fel. Man borde studsa upp extra tidigt och ge sonen hans morgonmedicin så ett hyfsat lugn kan infinna sig så småningom. Men visst är det "mot naturen" att studsa upp tidigt en helgmorgon!?

Vi har haft det ganska kravfritt den här helgen för sonen så det har gått ganska bra på dagarna.

I går kväll när sonen lagt sig tittade jag och mannen på film: "2012". Inte min typ av film alls - gillar inte "katastroffilmer", har svårt att se spänningen i dem. Men jag hade lovat mannen att se den, så jag offrade ett par timmar för hans skull. Men vad gör man inte för sin käraste!?

Förmiddagen idag ägnade jag mig åt att städa. Mannen hade hunnit plocka en del igår när jag jobbade på kvällen, så allt var inte kvar tills idag som tur var.

Sonen var iväg med sin ledsagare och spelade biljard i stan ett par timmar på eftermiddagen. Det hade funkat mycket bra. Härligt att se dem tillsammans, de ser ut att ha roligt båda två och trivs med varandra. Tyvärr kommer den här killen att flytta härifrån den 1 juli så den här kombinationen blir inte så långvarig.

Under tiden så var mannen och jag med på en endagarsturnering i curling. Gick ganska bra, kom trea i gruppspelet och tvåa i en annan tävlingsdel.

Nu är det påsklov denna veckan så det blir "fritids" för sonen när jag jobbar. Återstår att se hur veckan avlöper....

söndag 4 april 2010

Inget planerat, ändå mycket gjort **** AS/ADHD

Långhelg och sonen är hemma. Vad hittar man på då? Inte så mycket kanske, men ändå har vi fått en del gjort på hemmaplan.
Igår på förmiddagen var mannen och sonen till centralorten på marknad. Lockande för grabben att gå på fast det är rörigt värre. Han fick gå i sin egen takt helt utan krav så det hade gått hyfsat. Köpte godis för veckopengen så han var nöjd efteråt.
De hade också köpt orienteringskarta. Vi brukar köpa en varje år och försöka komma ut alla tre och ta så många kontroller som möjligt av de 30 som är utsatta. Sonen blev så uppslukad av kartan så han satt försjunken ganska länge på eftermiddagen med att planera i vilken ordning han ville ta dem. 
 

 Vi hann också med att åka till fotbollsplanen och kasta frisbee.
  
Det är en aktivitet som han tycker är rolig och hela familjen kan vara med. Det tar en lagom stund och det är inga andra i närheten så det funkar bra.

Sen var mannen så flink och rask så han nätade in alla gluggar på altanen så kattungen äntligen får komma ut där. Och jag kan öppna altandörren utan att katten smiter... 
Oswald var så nöjd, men det var mycket nytt att titta på och många nya ljud att lyssna på.

Jag inbillar mig också att det kommer att underlätta om jag kan låta katten vara ute på altanen de stunder som sonen inte är så lätt att vara till lags med. Såna stunder kan katten vara ett störande moment för sonen.
Nu återstår det att städa här i huset, sonens ledsagare ska vara här i morgon eftermiddag några timmar. Och jag kan meddela att vår son är expert på att ställa till oreda när han är hemma...SUCK! Jag hoppas vi hinner få i ordning....

torsdag 1 april 2010

Liten blir stor **** AS/ADHD

Den här veckan kan sammanfattas med ett ord - rörig. Det har varit nåt litet varje dag i skolan som varit annorlunda. Och inget undantag idag. 4:an, 5:an och 6:an var samlade i idrottshallen för sketcher. Sonen hade skött sig bra där, men här hemma exploderar det titt som tätt idag. Jag ska snart åka iväg ett par timmar och det känns skönt en sån här dag. Vart man än vänder sig och hur man än gör så tänder sonen = jobbigt. Mannen får ta hand om det ikväll :-)

På morgonen hade sonen varit till skolsköterskan. Hon kollar blodtrycket med jämna mellanrum. Habiliteringen vill ha lite siffror regelbundet p g a medicineringen som kan påverka. Det låg bra nu med så det var ju skönt. Men vilken stor son man har nu. Från att ha varit en liten charmig bebis 

så är han nu en stor pubertetsson som om ett år är tonåring! Han har nu vuxit om mig! Han mäter 170 cm, längst i klassen förstås. Jag väger liiite mer än honom men jag börjar ändå känna mig liten...