Bomben säkrad **** AS/ADHD

Skrev igår om att sonen var som en tickande bomb. Vi lyckades lotsa honom hyfsat genom eftermiddagen och kvällen utan större missöden. Vi planerade om vår tid så vi ägnade oss åt sonen hela tiden och gjorde det lite mysigt. Bl a spelade vi Rappakalja. Han hade längtat efter det länge och han fick bestämma hur länge han orkade spela. 

Jag gjorde inget försök att få fram vad som inte varit bra. Eftersom han inte kändes lugn på kvällen så var det ingen idé, man får inte ur honom nåt vettigt i alla fall då.
Men märkligt nog fick jag in honom i duschen utan världskrig. Vi läste igenom sociala berättelsen igen och jag berättade även om en som jag kände när jag växte upp som nästan aldrig duschade...
Idag var vi tvungna att åka hemifrån redan kl 7. Sonen hade tandläkartid på morgonen fyra mil härifrån så det var bara att masa sig upp. Stackars grabb, vad trött han var. Jag försökte göra morgonproceduren så lindrig som möjligt, inga krav utan jag hjälpte honom med i princip allt. Det var bara behandling hos tandhygienisten för lite lackning, så inget allvarligt skulle hända. Ändå var han väldigt spänd men skötte sig bra. 

 

Nu hoppas vi på en hyfsad hemmahelg. Både mannen och jag ska ägna oss åt sonen, känns som han behöver det.
Trevlig helg till er alla!