Assistent N kom kl 10 och hade hand om Turbo tills kl 16. Jag och mannen gav oss iväg till jobbet bl a. Sen hem och packa färdigt. Mannen och Turbo skulle på utflykt och de åkte vid 18-tiden. Jag har en underbar man som engagerar sig i Turbo och tar med honom ut på lite egna äventyr. De ska nu vara borta i FLERA dygn och jag är alltså helt ensam hemma, bara katten håller mig sällskap!
Jag har fått lite rapporter från dem och det verkar inte gå nån nöd på dem. Just nu är de i Stockholm. På bilden här nedanför träffar de mannens bror och hans dotter.
Mannen och Turbo har fått lite av en tradition att de åker iväg ett par dygn ensamma på semestern. Denna gången är planen att de ska vara borta lite längre än de brukar. Anledningen till att dygnen utökats är att mannen ville få lite tid att träffa sin bror. Jag skrev om honom i ett tidigare inlägg. Vi har ju inte den situationen så vi kan finnas till hands så mycket som vi önskar, men man får göra vad man kan när det gäller stöttning. Härligt att se att allt går åt rätt håll iaf även om bakslagen kommer emellanåt! Turbo och flickan träffades förra sommaren och de gick väldigt bra ihop. Men allt får ske på Turbos villkor. Märker de att han inte klarar mer så får de avbryta och alla är införstådda med det. Ikväll skulle hela gänget träffa vår äldste son Charlie och hans flickvän också. Få se hur det går när det är så pass många samtidigt....
Och jag då, vad gör jag i min ensamhet?? Ja, för det första så är jag ju lite avis på att mannen och Turbo får träffa lite släkt så här, men det är ingen idé att vi försöker åka båda med Turbo då det blir för rörigt. Det bli bäst så här. För det andra så tänkte jag ägna de här dygnen åt att komma i form. Jag vet att man inte kan komma i form på så kort tid, men jag kan iaf göra en rivstart. Min kondis är i botten efter min down-period med feber så jag tyckte detta var ett bra tillfälle att göra en nystart på. Jag har bara mig själv att tänka på och det viktigaste som ska uträttas nu är att motionera varje dag.
Jag hämtade hem min cykel igår som fått sig en välbehövlig genomgång med service så nu ska jag nyttja cykeln en del när jag är ensam. Jag har redan varit ute i tre omgångar och cyklat sen de stack för ett dygn sen och det börjar kännas i benen. Men härligt att komma igång igen!
Några tankar på skolsituationen för Turbo kommer förstås upp i skallen nu när jag är ensam hemma. Men jag försöker förtränga dem så fort de kommer upp. Inte helt lätt, men jag vill inte att mina ensamma dygn här hemma ska gå åt till att grubbla över det som kommer. Jag vill kunna vara glad och kunna njuta av min ensamhet och hämta nya krafter. Tids nog måste vi ta tag i det jobbiga, men just nu kan vi inte göra så mycket ändå. Jag skulle kunna gräva ner mig i en massa dystra tankar, men jag tror min kropp har intagit nån försvarsställning eftersom jag lyckas ganska bra med att slå bort det så här långt. Och skönt är väl det, så länge det varar....
Nu en dusch och sen ska jag fixa mig lite ensammys här. Ska nog lyckas med det tror jag! Kram, kram ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar