Söndag

Fler och fler tips och råd droppar in via mail, fb, specialgruppen på fb m m. Är så tacksam för all hjälp och stöd man kan få i skolärendet. En del av er sitter ju inne med erfarenhet av liknande situationer som man kan dra nytta av - tyvärr både misstag och sånt som varit bra att göra. Tänk att så många har behövt kämpa för något som borde vara självklart för de här barnen! Nu gäller det i morgon.... jag ska ringa skolchefen och jag hoppas verkligen han är anträffbar. Måste bara prata med honom innan mötet vi ska ha senare i veckan med rektorn. Det får inte finnas några tveksamheter eller ev. missförstånd, nu är det raka besked som gäller! Har precis fått hjälp av en snäll människa ute i cyberrymden som jag inte känner, att hitta vem eller vad som kan tänkas vara chef över skolchefen. Tack, tack, tack för hjälpen!
Som ni märker är jag beredd att gå hur långt som helst för att få igenom det sonen har rätt till - en trygg och väl anpassad skolmiljö!

I går kväll slog nog grabben rekord! Han satt uppe med oss och såg en "vuxenfilm" och klarade sig att hålla sig vaken. Han brukar alltid vilja gå och lägga sig annars när han blir för trött. I stället var det jag som slumrade till mitt i filmen ;) Vi såg "The social network" som är en berättelse om grundaren till Facebook och hur det gick till. Jag tyckte den var måttligt bra, men sonen gillade den trots att han inte förstod allt - man får nämligen förklara en del under filmens gång för att han riktigt ska hänga med. Men kul att han kunde vara med oss och mysa i filmsoffan hela kvällen på ett lugnt och fint sätt!

Idag har jag jobbat mitt på dagen. Skönt att komma hemifrån efter morgonens småturbulens. Sonen skulle behöva nån medicin att ta vid 3-tiden på natten så det finns verkande medicin i kroppen när det är dax att vakna ;) Jaja, det brukar lägga sig efter nån timme när medicinen har satt igång att fungera  i kroppen.

På kvällen kom T hit och tog några assistanstimmar med sonen medan jag och mannen åkte iväg en sväng. Så mycket lättare det är nu när vi har dessa timmar att ta av så vi kan anlita någon att passa sonen när det behövs. Idag var ändå ett tillfälle då vi gärna velat haft med sonen, ibland svider det lite extra att inte kunna vara tillsammans hela familjen - i kväll var ett sånt tillfälle! Men man får försöka göra det bästa av situationen och inte utmana diagnoserna för mycket, då är man ändå tacksam för att det går att lösa så både jag och mannen kommer loss. N som brukar assistera på måndagar var på samma äventyr som oss ikväll, så då är det skönt att det finns flera killar runt sonen som är villiga att ställa upp. Tur det finns ljusglimtar även i vår vardag just nu!