Pustar efter dagen **** AS/ADHD

Vad skönt att den här dagen börjar närma sig sitt slut. Det har varit en ansträngande dag men vi har tagit oss igenom den.

Mornarna den här veckan har gått bra - utom den sista kvarten när kraven kommer att klä på sig. För han måste ju få på sig kläderna... även om jag hjälper honom så måste han ju hjälpa till själv också. Men det är ju tur att inte hela morgonen är en enda lång cirkus!

Idag var det också dax för ett tandläkarbesök för sonen. Jag hämtade lite tidigare än vanligt på torsdagar och åkte de fyra milen. Har ju valt att inte fortsätta på folktandvården i kommunen utan åker till grannkommunen där vi blivit rekommenderat en tandläkare som är bättre lämpad för diagnoserna.

Usch, vad nervös jag var innan. Vet ju aldrig vilket humör sonen är på eller vad han får för ryck. Men det gick över förväntan bra, men vad trött jag blir av sånt här. Man är på helspänn och försöker lotsa och ligga steget före hela tiden. Planerade med sonen innan också, men det är inte lätt att få det att gå in hos honom. Får väl också erkänna att jag fuskade lite i morse och gav lite högre dos av medicinen (inom den gräns vi får ge).

Jag pratade med enhetschefen för korttids i ett ärende idag. Då tog vi upp skolsituationen inför nästa år. Berättade vilket låst läge vi hamnat i. Hon blev uppriven över detta och vill få till ett möte i det snaraste. Med på mötet vill hon ha båda rektorerna, sonens assistent, skolchefen och dessutom socialchefen. Det får inte hänga på pengar när det gäller att hjälpa de här barnen, är hennes inställning. Så nu går det ett steg högre upp både när det gäller skolan och socialtjänsten. Nu försöker alltså både nuvarande rektorn och chefen för korttids att få till ett möte. Det måste väl bara resultera i att det går framåt, eller hur!? Vi har verkligen en stor styrka bakom oss som backar upp oss, det måste ju ta bättre än om vi står ensamma som föräldrar i kampen!

Nu ska jag strax åka hemifrån, väntar bara på att mannen ska komma hem. Ska bli så skönt att slippa läggbestyren efter den här ansträngande dagen. Men det känns som jag kommer att somna på bortaplan ;) Ja, ja, det är väl alltid nån som väcker mig när det är dax att åka hem.