lördag 4 oktober 2014

Lugnt, med viss oro

När Turbo kom hem från skolan igår mitt på dagen, så var det lugnt här. Mannen och Turbo hade en fin eftermiddag och inget särskilt märktes efter bortadygnen. Jag kom hem från jobbet lagom till fredagsmyset framför TV:n och Idol. Det märktes direkt att Turbo blev orolig och det tog en stund innan han landade i att vi var två vuxna i TV-soffan. En omställning för honom som måste sjunka in. Lite dallrigt var det under kvällen, så vi fick passa oss extra för vad vi sa (helst vara helt tysta) och vad vi gjorde. Men vi lyckades ha kvällen utan utbrott och vi njöt av lite kinamat, även om vi satt som på nålar.

Korttidsdygnen verkar ha gått väldigt bra. Valle och Tom jobbade. Tom är den "gamle" invande som jobbat med Turbo några år nu - tror att det är han som jobbat längst med honom av all personal som han haft genom åren. Den riktiga tryggheten finns där och det känns riktigt gott.
Valle har nu jobbat med Turbo i drygt ett år, tror han började förra sommaren. Vi har tidigare konstaterat att med Turbo tar det vanligtvis ett år att komma så långt så tryggheten landar. De senaste gångerna på korttids så har det känts som det nu blivit så mellan Valle och Turbo också. Härligt!! Det TAR SÅ LÅNG TID normalt sett, att lära känna Turbo, det är alltså inte det enklaste jobbet.




När Tom jobbade torsdag-till-fredagsdygnet så fick han hastigt reda på att den nye personalen - som jag kommer att kalla Tobias här på bloggen - helst skulle gå bredvid en stund hos Turbo. Tobias är tänkt som ersättare efter Alex som nu slutat. Nu visste Tom att den här veckan varit lite känslig för Turbo, så han avvaktade lite. Han förde den nye på tal sakta och försiktigt och pratade lite lätt om honom med jämna mellanrum. Till slut frågade han Turbo om han ville träffa Tobias direkt - och det ville han.

Det slutade med att Tobias fick en egentid med Turbo på ca 1,5 timme! Det hade gått kanonbra! Tobias är en massa år äldre än de övriga killarna som jobbar med Turbo, så detta blir ett test få se hur det går. Men Turbo hade visst sagt efter att Tobias gått att han tyckte han var en "skön lirare". :) Så så långt har det iaf gått bra! Om jag inte är helt fel upplyst så tror jag att denne man jobbat på annat sätt med ungdomar med särskilda behov, så en del värdefull erfarenhet tror jag det finns. Vi hoppas och tror på det bästa, för just nu finns det bara två ordinarie på korttids som kan jobba med Turbo vilket är mycket sårbart!


Vårblomma fotad i oktober!!

Skolan flöt nog också på hyfsat bra torsdag och fredag. Lite oroligt var det i fredags, antagligen pga att det var lite onödigt mycket spring av "obehörig" personal i lokalerna. Detta vet vi att Turbo är mycket känslig för. Som tur är händer det inte alltför ofta nu för tiden, det är tillsagt att det inte ska vara något spring där.

Nu har jag och Turbo en helg där det oftast bara är vi två hemma. Mannen är utlånad till ett specialarbete under helgen.




Men det är oftast enklast när man är ensam med Turbo och just nu känns han rätt harmonisk, så jag ska inte klaga. När jag ska få tid att sköta mitt jobb vet jag inte, men vi har kommit överens om att det får bli som det blir denna helgen....

Tyvärr har Turbo haft ett utbrott mitt i lugnet här, men det hände vid en oundviklig situation. Jag tror det kommer en främmande katt förbi kattgården ibland, när Oswald och Felix är därute. Då blir de stressade och det slutar med att de vänder sig mot varandra på blodigt allvar. Detta hör tyvärr Turbo när han sitter härinne även om alla fönster och dörrar är stängda för det blir ett rejält slagsmål på, som sagt, blodigt allvar.
Här är ett litet dilemma när man är ensam med Turbo. Samtidigt som han blir rädd och utbrottar så allting flyger och en del går sönder....


En av grejerna som gick sönder i dagens utbrott..... 

.... så måste jag gå ut och sära på katterna för att de ska sluta slåss. Annars blir det blodsutgjutelse därute och då blir Turbo ännu räddare och allt vad det medför. Så först får jag ta katterna och sen får jag försöka lugna Turbo. Pust!
Ja, ja, det är inte lätt när man blir rädd och heter Turbo och inte kunna se steget längre fram - att det finns lösningar på problemet! Nu är det lugnt igen iaf och katterna är båda här inne och är lugna och snälla mot varann igen.

Nu får ni alla ha en trevlig lördagskväll därute! Kram på er ♥

1 kommentar:

Anonym sa...

Nej du, inte är det så lätt att vara själv när det händer oförutsägbara saker inte...
Nu har ju jag tur där att det sällan blir såna utbrott som slutar som hos er, men det kan ju bli en hel del annat som kommer ur den lilla munnen och det är ju inte alltid så lyckat det heller om det är en annan person te x som inte vet och känner oss.

Skönt att det fungerat så bra med korttids och nya personalen. Hoppas att det fortsätter så. Kram på er nu och ha en fin lördagskväll och söndag.