Idag känner jag mig bara sååå glad :) Har reflekterat över några små framsteg hos Turbo! Men de är så små så jag tror det bara är jag som mamma som märker av dem, men de finns där och det är det som är viktigast.
Det verkar som han blivit lite mer.... jaa... svårt att beskriva.... men efter de senaste utbrotten han haft så har han klappat mig på axeln eller lagt armen om mig och sagt "förlåt"!! Och det lilla ordet har han sagt med ordentlig känsla, det har verkligen kommit från hjärtat ♥
Nu vet man inte om detta är nåt tillfälligt... men man får ju lite tankar inför framtiden. Jag börjar hoppas på en tonåring som kanske vänder till det lugnare hållet. Drömmer lite, men vår äldste son förändrades när han började högstadiet (till det lugnare hållet) och jag förändrade mig också när jag började 7:an (men åt andra hållet....). Nu vet vi ju alla att det brukar vara så att tonåren oftast är de mest turbulenta i en persons liv, men det finns ju undantag! Kan man få hoppas på det undantaget kanske.... Inom en snar framtid lär det ju visa sig hur det blir med den saken. Vem vet, jag kanske redan i morgon får ett abrupt uppvaknande från drömmen ;)
Första skoldagen idag har gått fantastiskt bra. Turbo har varit harmonisk och lugn. Det är nu bara tre elever som kommer att gå på resursskolan denna terminen och det passar nog Turbo ännu bättre. Miljön blir ännu lugnare och det behöver han. Han verkar känna sig trygg med personalen där nu. Dessutom händer det positiva saker med personalen i form av utbildningar m m så vi har goda förhoppningar inför resten av läsåret.
Däremot så börjar sömnen krångla för Turbo. Han har aldrig haft några problem med att somna, han har somnat så fort han fått ner huvet på kudden. Nu ligger han i timmar och kan inte sova. Igår blev kl 23:30 innan han slocknade. Ikväll har han ännu inte somnat... Tänkte hålla koll på detta nästa vecka. Det kan ju bero på att det varit lov, men jag är lite tveksam faktiskt. Det är ju vanligt att barn med ADHD och liknande diagnoser har problem med sömnen, men Turbo har aldrig i sitt 13-åriga liv haft det. Konstigt om det ska börja nu helt plötsligt, men det kanske har med puberteten och tonåren att göra, vad vet jag....
Tyvärr får jag utveckla det jag skrev i går om min utmärkelse, vid nästa inlägg i stället. Den här dagen gick alldeles för fort och jag har haft en hel del att göra, så jag har inte hunnit med att skriva ner nåt om utmärkelsen. Men det kommer!
Go´natten på er ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar