Trygghet betyder ALLT!!

Oj, oj, oj,...... vilken underbar dag vi hade igår!!! Och jag menar det verkligen! Med tanke på det besked vi hade att förmedla till sonen så var det med viss spänning man vaknade upp till gårdagen. Men jag gav honom lite högre dos av en av medicinerna - en dos som vi för längesen egentligen har fått börja med men inte vågat eftersom vi är rädda för biverkningar. Han blev mycket lugn igår och jag tror nästan han skulle må bra av den dosen (om nu bara biverkningarna håller sig borta). Sen tog vi sats på eftermiddagen, jag la fram schemat för hur det kommer att se ut de närmaste tre veckorna då vi kommer att vara borta ganska mycket.

Den första kommentaren han hade var en undran över hur storebror, E och T skulle känna till vilka rutiner som gäller på morgonen innan skoltaxin kommer.... Det kändes så skönt att vi fixat i ordning schema och annat tills i fredags när vi hade genomgång här hemma med killarna. Så det var bara att ta fram och visa schemat som vi hade gjort i ordning för morgonen också.

En del bilder saknas innan den är färdig

Allteftersom han smälte beskedet så dök det upp flera frågor hos honom. Men han var hela tiden lugn och sansad. Och vi hade svar på alla "bekymmer" som han funderade på - ett bevis för att vi kanske ändå lyckats tänka på de flesta detaljer.
Att han tog beskedet så bra  var till stor del storebrors förtjänst. Som jag hoppades så tog den nyheten att han får rå om sin storebror ensam i flera dygn överhanden mot beskedet att vi ska åka bort så pass länge ifrån honom. Sen hade det naturligtvis inte funkat om han inte känt tryggheten med E och T som kommer att ta resterande dygn med honom. Det är helt fantastiskt att se denna trygghet hos sonen i den här situationen, han har ett mycket bra förhållande till dessa tre killar!

Vad som hände igår - inte ett enda utbrott - är ett stort bevis på vad trygghet betyder för personer med NPF. Om man jämför med en dag förra veckan då det var skollov och en person skulle jobba med sonen på korttids som han inte kände så väldigt väl. Det var oro ett par dagar innan med diverse utbrott till följd. Jag var tvungen att till slut kontakta chefen för korttids för att se om det fanns nån annan lösning på det hela. T fick komma på eftermiddagen för att rädda situationen. En sån oro för en endaste dag, och nu ska vi vara borta drygt en vecka och han verkar inte känna någon som helst oro i kroppen..... Helt fantastiskt! Trygghet betyder ALLT, skulle jag vilja påstå! Han känner sig trygg med killarna han kommer att ha runt omkring sig och då infinner sig lugnet hos honom - så härligt att se! Gissa om vi är glada idag över hur bra allt gick?!

Stora glädjekramar till er alla därute ♥