Jag valde att jobba hemifrån idag för att jag behövde varva jobb med lite plock och tvätt m m här hemma. Men som sagt, jag hade behövt få ännu mera gjort idag. Det börjar dra ihop sig till resan och vi ska ha genomgång med assistanskillarna här och då måste vi ha allt i ordning. Man blir ju mest orolig för att man ska ha glömt nåt... Men än finns det tid kvar att komma på vad vi glömt, det är ju ett par veckor kvar. Men det känns mindre eftersom vi nästa vecka kommer att vara borta en del också - det har liksom kört ihop sig och krockat lite, allt på en gång. Men sånt är livet.....
Ska snart hem till grabben och ta tag i kvällbestyren med dusch m m. N är där och assisterar nu några timmar så jag och mannen har suttit på jobbet och gått igenom lite schema o dyl till den veckan vi är borta.
Sonen har varit underbart go´ efter skoldagarna denna veckan så jag tror han är i ganska bra balans. Det behöver han vara nu när vi ska berätta för honom att vi ska vara borta drygt en vecka från honom. Antingen i morgon eller på lördag blir det att vi talar om det för honom - gäller nog att hålla i sig då!! Men vi ska fösöka göra upplägget så positivt som möjligt.
En av kommentarerna på gårdagens inlägg innehöll en fråga som jag inte är så insatt i, men jag har kollat upp det lite. Frågan gällde om man som vuxen misstänker att man har nån typ av diagnos, vart vänder man sig då?
Går man via vårdcentralen så kan det ta onödigt lång tid innan man får en utredning. Så det bästa är nog att vända sig direkt till vuxenpsyk. De kanske ifrågasätter varför man klarat sig genom livet och söker nu när man är vuxen, men det är bara att stå på sig om man själv misstänker en NPF-diagnos. Berätta om dina svårigheter i vardagen och vad du behöver hjälp och stöd med.
Googla på vuxenpsyk och den ort du bor så ska du hitta rätt.
Jag önskar frågeställaren Lycka till och hoppas du får den hjälp du söker!
Allt från mig idag, kram på er alla ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar