En förklaring till de tuffa dygnen

Nu ska jag försöka samla mina tankar till att skriva ett långt inlägg här...Ojojoj, vilka dygn vi har haft - de går nog till historien! Vi får nog gå tillbaka flera år tills den tiden då Turbo var omedicinerad för att ens komma i närheten. Jag hade kunnat vara utan dessa jobbiga dygn utan att sakna dem alls! Har ju inte skrivit ordentligt här på några dygn så jag börjar från början med att förklara hur det sett ut:

ONSDAG
Onsdagen började bra, Turbo kom iväg till skolan som han skulle. Jag träffade korttidspersonal T strax efter lunch, precis innan han skulle ha hand om Turbo på fritidstid. Vi stämde av läget: jomen det är lugnt, sa jag... Ett par timmar senare bröt kaoset ut! Som tur var hann de ha det lugnt på em iaf. Men man ser hur snabbt ett lugn kan bytas mot ett inferno.

På eftermiddagen fick vi ett telefonsamtal från en elektriker som vi bett att komma hem till oss och kika lite... Han meddelade att han skulle komma på torsdagen och då måste vi ha röjt bl a förråd för att han skulle komma fram i varenda vrå ;) Det blev lite hastiga ryck som vi inte var beredda på. Mannen och Turbo åkte iväg till stan och köpte X-box 360 och vi tänkte att det skulle vara lugnt på den fronten då. Men icke!

Turbo har längtat efter detta spel hur länge som helst och antagligen hade han mycket känslor i kroppen. En liten, liten detalj gick snett och infernot var ett faktum. Allt rann över för honom. Detta utbrott var nog bland det värsta jag sett från hans sida! Det jag annars kunnat säga/göra för att få honom att lugna sig något, funkade inte alls! Det blev alltså en helt ny nivå på utbrottet eftersom det inte gick att få stopp på honom....

Ja, det blev inte många rätt den eftermiddagen och kvällen. Och kvällen blev lång för mig och mannen eftersom vi hade lite annat att stå i också, men det fick vi ta när Turbo väl kommit i säng.

TORSDAG
Torsdag morgon kändes lite osäker. Kvällen innan mitt i utbrotten så kom tanken från Turbo att han inte orkade med skolan på torsdagen. Jag lovade att prata med läraren Nk så han visste om att Turbo inte skulle orka så mycket och därmed få ett lite lättare schema under dagen. Man får ju anpassa efter dagsformen och det är Nk väl medveten om och tar hänsyn till.

Så jag lyckades få iväg honom med taxin och det var välbehövligt. Kl 8 skulle nämligen elektrikern komma och titta överallt i hela huset. Äntligen är det dags för oss att få all el utbytt i hela huset! Hög tid, men vi har dragit oss för detta eftersom det inte är nån hit att ha hantverkare i huset samtidigt som Turbo är hemma.

Jodå, han kom kl 8 och ville sätta igång och jobba med en gång! Det hade vi verkligen inte räknat med!! Och jag som visste att jag hade en mycket svår eftermiddag att vänta med Turbo.... Hans dator pajade kvällen innan men visste inte vad det var för fel. Under torsdagen fick vi reda på att hårddisken pajat och detta skulle jag meddela när han kom hem från skolan! Samtidigt som elektrikern jobbade i huset!! Man kan få ont i magen för mindre saker....

Det värsta med datorhaveriet var ju att på fredagen skulle mannen och Turbo ta tåget till Stockholm och vara där över helgen. Turbo skulle få träffa storebror Charlie och få visa allt han programmerat och även få hjälp att lösa vissa problem i programmeringen. Han har sett fram emot detta i månader! Nu var allt borta!! Och detta händer dagen innan avresa!! VÄRSTA MARDRÖMMEN!!

Så jag gick hela förmiddagen och gruvade mig för när Turbo skulle komma hem. Det första han brukar göra är att slå på datorn... som nu inte ens fanns hemma eftersom en kille hade den för att kolla om något gick att rädda (vilket visade sig omöjligt). Jag berättade för honom men han tog inte in hur allvarligt felet var. Han förstod inte allvaret förrän mannen kom hem från jobbet och det gick upp för honom att mannen inte kunde fixa det. Då brakade det loss ordentligt igen!

Oj, vad maktlös man känner sig! Finns inget man kan göra för att trösta. Allt hans fina jobb är ju borta för alltid och jag förstår om han blir rosenrasande. Det blev många djupa andetag man fick dra den kvällen. Det gällde för mig och mannen att hålla oss lugna, inte förvärra situationen med att säga eller göra fel saker. Men hur lätt är det att behålla lugnet och vakta sin tunga när Turbo går lös på allt och det finns ingen hejd på honom?? Men jag tycker ändå vi lyckades rätt bra genom kvällen, vi hade ju fått träna kvällen innan ;)... pjuh! Kan säga att det var flera gånger under kvällen som jag bara ville lyftas därifrån och befinna mig nån helt annanstans!

Mitt i alltihop så vill han inte åka till Stockholm dan efter! Både tågbiljetter och hotellrum är betalt sen en tid tillbaka och nu backar han i sista minuten! Pust! Vilket nederlag för honom, han som så länge sett fram emot att få träffa Charlie! Vi plockar fram alla papper och kollar vad som är avbokningsbart. Vissa grejer går att avboka och vissa inte. Men det går inte att tvinga ett sånt här barn på tåget mot hans vilja, det skulle bli en rejäl katastrof. Detta låter säkert hur knasigt som helst för en standardfamilj, men det är bara att följa Turbos humör och hans vilja i det här läget. Tänk vad mycket man lärt sig på dessa år.....

Hur som helst, så efter några varv till så bestämde de sig ändå för att åka. Med lite peppning så ser han ändå fram emot att få träffa Charlie.

FREDAG
Turbo är alltså ledig från skolan idag för att sätta sig på tåget efter frukost tillsammans med mannen. Jag kör dem till stationen och vinkar av dem.

Det har blivit lite av en tradition att de gör den här utflykten i maj varje år. Men det är första gången som de åkt iväg och jag känner mig orolig över hur det ska gå.... Uppladdningen de senaste dygnen har ju varit helt och hållet galet fel. Men nu var de iväg iaf och jag tycker synd om mannen - hur ska han orka?? Han gör ett jättejobb när han åker iväg med Turbo i vanliga fall, men den här gången är extrem!

Själv jobbade jag inte så länge som jag brukar på fredagar. Jag köpte med mig lite färdig mat och åkte hem och slappade. Jag var t o m för trött för att ens orka se en film så jag kom i säng hyfsat tidigt och sov länge.

LÖRDAG
Idag har jag gått i ide totalt. Är helt slut och behöver ha en dag då jag inte gör nåt, tyckte t o m att det var jobbigt att åka in till samhället och köpa kattmat. Det kändes som ett stort krav för mig.

Detta var också dålig tajming för egentligen hade jag mycket roligheter under helgen som jag tänkt vara med på, men nu är jag tvungen att dra i nödbromsen och hoppar av tåget en stund. Min kropp behöver återhämtning.... Svårt att förklara vilken ansträngning det har varit mentalt, men det känns på hur urlakad jag är idag. Vi får se hur jag känner mig i morgon. Behöver vara pigg när mannen och Turbo kommer hem igen på kvällen. Sen väntar en ny vecka och den kan också börja lite kärvt. Elektrikern är kvar och härjar i huset ett par dar till och Turbo är säkert dödens trött efter Stockholmsresan som han brukar. Ingen bra kombination.... Men vi har iaf sagt att elektrikern INTE får komma innan Turbos taxi hämtat honom på morgonen! Det gäller bara att få med honom i taxin på måndag morgon.... Eftermiddagarna har vi sagt att vi får lösa så det funkar med elektrikern och Turbo hemma samtidigt.

Oj, det blev långt det här! Vet inte om ni orkade läsa allt, men kram på er fina läsare som står ut med en massa negativt här i bloggen ♥ Men tyvärr så är läget så just nu...