En glad och alert son åkte iväg till skolan på morgonen. Ordinarie assistent och vikarie 2 skulle dela på den här dagen och ta halva dan var (se bild i inlägget för två dagar sen). Jag var i spänd förväntan över vilken typ av ansikte min son skulle möta mig med efter skola och "fritids".... men han var lugn och samlad. En bra dag i skolan hade det varit.
Jag tror nog att sonen kommer att landa ganska snart i att det blir två assistenter som turas om, istället för att ha en hela tiden. Det som känts väldigt tryggt med ordinarie assistenen är att hon är väldigt duktig på att läsa av sonen innan det går för långt för honom. Så hon har kunnat avbryta i tid om det behövts. Vikarie 2 kanske också har den egenskapen och då är ju allt frid och fröjd, hoppas på det.
Cykelturen idag blev framflyttad till lite för sent pga regnväder. Men vi kom iväg till slut på en kort men intensiv runda.
20 minuter tog det, men ganska jobbigt ändå. Sonen cyklar emellanåt som om det vore en racertävling - och efter kommer jag. Jag kommer nog snart i tidningen som ett roligt inslag här i byn...
Nämnde igår om alla tankar som jag tror rör till det i sonens huvud. Dels är det detta med assistenterna, men tror inte det blir nåt problem framöver. Sen verkar det som att han inte drar jämnt med en av eleverna som åker i samma taxi hem. Tror faktiskt att de munhugger med varandra en hel del. Både igår och i förrgår när sonen kommit hem, så tror jag att det är detta som gjort att han haft nära till utbrott. Något har uppkommit i taxin och sonen vet själv inga gränser utan behöver ju vägledning i såna här situationer. Och den andre känner nog inte till vilka regler som måste gälla runt sonen. Dessa incidenter är nog tillräckligt för att det ska oroa sonen några timmar sen. Ska prata med taxichaffisen om hur vi åtgärdar det. Måste hitta en lösning för det är synd att en taxiresa på 10 minuter ska förstöra för hela familjen i flera timmar sen. Idag var han på bättre humör när han kom hem, men då hade han inte åkt taxi hem utan jag hämtade honom.
Sen tror jag att det finns en sak till som sonen funderar på, men som kanske inte oroar honom i nuläget. Tar upp det i ett kommande inlägg annars blir det här för långt och ingen orkar läsa till sista punkten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar