måndag 11 februari 2013

Tappat stinget

Det är dålig action här på bloggen för tillfället! Luften har gått ur mig och det känns som jag tappat stinget. Men jag kommer väl igen. Blev så otroligt slö nu när Turbo är borta ett par dagar extra och vi ändå är hemma och lever ett "normalt" liv. Har tappat fokus på nåt sätt....


Känner mig ungefär så här 

Men antagligen är det väl det jag behöver just nu när man lever så intensivt som vi gör annars. Då är det nog tillåtet att helt koppla bort det mesta ett par dagar. Gnistan försvann lite, men den kommer säkert tillbaka i morgon när Turbo kommer hem igen - eller den är väl tvungen att infinna sig igen för då går det inte att vara slapp.... då måste man vara alert igen.




Precis innan Turbo åkte till korttids så beslutade jag mig för att dra igång ett projekt här hemma som kommer att ta många timmar och säkert några månader för mig att ro i land. Har grunnat på detta säkert ett år, men har nu äntligen bestämt mig för det! Tror ni jag har börjat?? NEEJ!! Eller... jo.... jag masade mig ner i källaren alldeles nyss och kollade om vi hade grejer hemma så jag kan börja lite smått eller om jag måste börja med att investera..... Och jodå, vi har grejer hemma så jag iaf kan starta lite.... Ska försöka att inte ta mig vatten över huvudet - projektet får ta den tid det tar och jag kommer att hela tiden få ta hänsyn till Turbos humör och mående.

Mera rapporter kommer säkert i morgon, både om projektet och om hur Turbo haft det på korttids. Är väl lite spänd på om det ska komma ut något angående att han blivit mer introducerad om flytten.
På återseende och kram på er ♥

4 kommentarer:

BeA@Ett ord... sa...

Ja man undrar ibland vart den där "gnistan" tar vägen... försvinner liksom runt hörnet och man kikar förstrött och bara tänker: - Vad hände?
Men det är nog som det ska... som för oss allra allra flesta...
En dag hittar den tillbaka igen och vi blir lika förvånade och glada igen... Hoho... här är den igen!!! fniss... var rädd om dig och må allra allra bäst!!!
Varm kram BeA

Anonym sa...

Dina katter är UNDERBARA! Jag har också två sibbar här hemma, min lilla tjej är SÅ lik din gråspräckliga... Sibirier är bara finast.

Nina sa...

Ja, det där känner man ju igen, liksom. Luften går ur när man äntligen får andas lite..

Välbehövligt!

Kram Nina! <3

Anonym sa...

Alltså nu blir jag ju jättenyfiken på vad det är för projekt du ska göra.
Kramar!