En kanondag mitt i soppan

Kan ni tänka er, idag har vi en kanonbra dag mitt i all soppa! Jag är faktiskt helt lyrisk och förtränger morgondagen, iaf nästan - den dagen den sorgen. Ska berätta om dagen.

Vi började förmiddagen med att ha ett möte. Nu gällde det inte skolan utan nu var det assistans som var på tapeten. För två år sen fick vi beviljat personlig assistans till Turbo. Vi kopplade in ett assistansbolag och vi föräldrar och även 21-årige N är assistenter i nuläget. Fr o m 1 sept byter vi assistansbolag. Detta, för oss, nya bolag verkar ha lite idéer både till förbättringar och förändringar runt Turbo som ska göra vardagen ännu mera trivsam för honom. Bland det första de framförde som önskemål är att vi borde ha en till assistent utifrån. Vi var mycket tveksamma till det. Vi vet ju hur svårt det är att få in nya personer i Turbos liv. Men de har stått på sig och tyckt att vi skulle träffa en av deras assistenter som de tror skulle passa bäst ihop med Turbo, men naturligtvis är det vi som bestämmer.

Idag mötte vi den killen för första gången. Wow, säger jag bara! Jag är mållös... vilken kille! En 25-åring med fem års erfarenhet av att jobba med barn och ungdomar med autism. Han har fått lämplig utbildning och sen har han inriktat sig på brukare med den diagnosen. Oj - vi fick iaf intrycket av att han är helt fenomenalt bra lämpad att jobba med Turbo. Han har erfarenhet, kunskap, han har jobbat/jobbar med barn som är utåtagerande, han utstrålar lugn och trygghet - perfekt! Detta kändes så rätt.

Nu har vi ju inte sett denna killen ihop med Turbo, men det skulle förvåna mig rejält om det går totalsnett mellan dem. Idag har Turbo en kanonbra dag så vi har redan berättat för honom om våra planer. Faktiskt så verkar han längta efter att få träffa denna nya assistent! Skoj, men det dröjer nästan två veckor innan första mötet mellan dem blir av.

Som sagt, Turbo har en fin dag idag. Morgonen var lite seg men vem är inte trött när man ska upp ur sängen?! Innan taxin kom så var han väldigt uppåt och babblade på om vad han lärt sig på nån lektion :) Han gillar att lära sig saker och han bär det med sig. Idag var läraren Nk på skolan ett par timmar på morgonen, sen tog de nya lärarna över helt och efter skolan hade korttidspersonalen Mt hand om honom ett par timmar tills jag slutade jobbet. När jag hämtade Turbo efter Mt:s pass så möttes jag av en glad  och avslappnad kille. Härligt! Och så har det fortsatt. Så idag är en njutardag då jag kastar morgondagens skolbekymmer åt sidan. Jag är glad ända in i hjärteroten när Turbo mår så här en dag.

Helt har vi inte släppt skolbekymret förstås. Mannen har ringt och pratat med kvinnan från soc som egentligen ska vara med på ett av skolmötena i morgon. Vi tycker de behöver ha information om vad som hänt sen senaste mötet, i morgon är det uppföljning. Vi tillhör inte soc men de är visst skyldiga att vara med på Västbusmöten. Så nu har vi bäddat så gott vi kan och jag hoppas, hoppas det blir lyckade möten i morgon (båda två).

Så här långt hann jag skriva innan Turbo vände humör och utbrottet var ett faktum... Det behövs inte mycket för att det ska bli utbrott när det trots allt är oro i luften för honom. Men vi hann iaf njuta nästan hela dan innan utbrottet kom.

Kram på er ♥