Hoppet ökar igen.... trots allt!

Den första jobbarveckan har dragit igång efter semestern och vi börjar med att strula med arbetstiderna. Vi har inte fått nån vidare bra start när det gäller arbetstiderna, men vad gör man?? Strulet började igår med en personalmiss så det blev inget korttids alls igår. Jag och mannen pusslade lite med tiderna så vi fick jobbat lite båda två en liten del av dagen iaf. Vi gick i skift här. Nu blev jag förvarnad redan i slutet på förra veckan om personalstrulet så jag hade förberett Turbo på att vi kanske skulle få lov att skjuta på första dagen tills idag, tisdag. Det går ju an när man vet om det i förväg så det inte kommer som en chock för honom....

Men idag så blev det som vanligt igen - korttids på förmiddagen medan jag och mannen jobbade. Med viss frånvaro då vi hade ett möte med rektorn och den nyanställda läraren. Spännande värre! Det enda jag visste om personen var könet, ett förnamn och åldern. Både åldern och könet var fel, fel utefter vad man kommit fram till fungerar bäst ihop med Turbo.... De som passat bäst att jobba med honom de senaste åren har varit killar mellan 20 och 35 år.... Detta är en kvinna på 54 år.... hm.... MEN, jag tror och hoppas ändå det kan bli bra!!

Bara det funkar med deras kemier ihop så... Denna kvinnan har själv en 17-årig dotter med Asperger syndrom. Dottern har varit hemmasittare en period och även haft hemundervisning. Läraren vet alltså vad det innebär när det inte fungerar för en elev. Hon vet vad som behövs för att det ska fungera i skolan och hon vet också hur lite som behövs för att det inte ska göra det. Hon har också erfarenhet av hur det kan vara att behöva strida för sitt barns rätt till en bra skolgång. Hon vet hur viktigt det är med anpassning och förberedelse för en sån här elev. Många fördelar alltså, det låter bra och jag hoppas det blir det också!

Nackdelen är väl att hon aldrig jobbat med sociala berättelser eller seriesamtal. Detta är oerhört viktigt att kunna om man ska jobba med Turbo och lyckas nå honom. Jag hoppas att hon kan få hjälp så hon lär sig hantera dessa hjälpmedel på ett bra sätt och hon verkar vara ambitiös och vill få det att fungera så bra som möjligt. Hon är så väl medveten att behoven kan se olika ut hos de här eleverna och hon verkar vilja lyssna och ta lärdom av oss föräldrar och även den lärare som slutar nu, men som lärt känna Turbo bra.

Ja, nu är vi hoppfulla igen! På sikt kan detta bli bra bara de finner varandra och när läraren lärt känna Turbo så pass att hon får fingertoppskänsla för hans behov. Det tar tid förstås och det är vi alla medvetna om. Tycker bara lite synd om Turbo när det byter personal omkring honom så mycket som det gjort det senaste året. De hinner ju inte mer än att lära känna honom så slutar de.... Tryggheten fattas ju då....

Här hemma är det lugnt i eftermiddag (som det varit en längre period nu). Första dagen på korttids har inte bekommit Turbo ett dugg - snacka om att vara fullständigt trygg där!! T jobbade idag för första gången på fyra veckor, men ingen inkörningsperiod behövs för att Turbo ska vara harmonisk. Funkar från dag ETT. Även om det kan kännas ringrostigt för dem båda så finns den så viktiga tryggheten där. Jag njuter för fullt av lugnet och harmonin så länge den varar....

Ha det gott i det eviga regnandet! Kram, kram ♥