När jag tänker på gårdagens inlägg, det handlade ju lite om att jag har ett par krav på rektorn som hon måste fixa annars går vi till skolinspektionen.... en del av er som läser detta har det ännu värre. Vi har ändå en son som går till skolan... Och det är jag verkligen tacksam över!! Jag vet att det finns många barn därute just nu som inte går till skolan alls, de våndas och mår dåligt av att inte skolan är anpassad efter behoven, vissa mobbas m m. Förskräckligt! Så vi i vår familj har ändå kunnat glädjas över att Turbo VILL gå till skolan (med undantag av några få dagar då det skurit sig). Iaf tills nu!
Idag var dagen inne då Turbo skulle få beskedet att hans lärare Nk, den enda riktiga tryggheten på resursskolan, ska sluta ganska omgående! Han sa upp sig under sommarlovet. Beskedet gavs och man såg ingen som helst reaktion i skolan. Han var go och glad hela tiden. När han kom hem läste jag av hans ansikte, han kom in och satte sig vid datorn.... Det verbala hos honom talade sitt tydliga språk, alla var idioter, allt var fel, alla grejer som låg i hans närhet puttades ner på golvet.... Till slut gick han upp på sitt rum och la sig i sängen och bankade.
Efter en liten stund går jag in till honom och försöker försiktigt pejla läget. Jag vet ju att det inte är så lätt att få veta från honom vad som är fel. Idag visste jag ju innan vad som troligtvis var felet. Rätt vad det var så säger Turbo: "Nk ska sluta och jag vill inte det! Och de andra är ju idioter!" Sen börjar han stortjuta!! Oj, det är verkligen inte ofta han talar om vad som är felet och det är ännu ovanligare att han reagerar på detta sättet! Jag försöker trösta så gott det går, men vad hittar man på för positivt när man vet att den så viktiga tryggheten saknas just nu??
Till skolan tänker han inte gå i morgon! Det är detta jag är rädd för - att vi också ska få en hemmasittare p g a att han inte har nån trygg personal omkring sig! När det har skurit sig mellan Turbo och någon personal innan och han inte velat gå till skolan, så har jag ändå för det mesta kunnat locka med att en trygg och van personal skulle ta hand om honom nästa dag. Nu finns inte det, utan det kommer på sikt.... Lite fel håll att börja ifrån..... Men som jag skrivit tidigare, ingen anklagan till läraren Nk att han slutar. Jag har full förståelse för detta. Bristerna ligger högre upp och det är beklagligt vilken tragisk vändning det tar för elever som drabbas!
Nu ska vi försöka lotsa oss igenom den här dagen och kvällen så får vi se hur morgondagen blir. Kram på er fina läsare därute ♥
1 kommentar:
Lilla gubben <3 Men vad bra ändå, mitt i eländet, att han fick ur sig känslorna och ilskan! Att han kunde säga vad som felade och att han var ledsen. Hjärtat!!! Jag fick tårar i ögonen jag med...
Förstår att du är orolig. Man kan inte jämföra med andra, även om vi vet att det finns fina vänner som kämpar, och har kämpat för länge.. :( INGEN ska behöva må så dåligt i skolan att man inte vill gå dit! Fasen! Det behövs ju inte så stora åtgärder egentligen, för att våra barn ska må bra.
Tom jag känner ju oro ibland, fast vi har den bästa skolan. Det är så viktigt och konsekvenserna blir så stora när det inte funkar som det ska.
Hoppas, hoppas, hoppas att Turbo kommer iväg till skolan och att det snabbt blir tryggt för honom nu...
Kramar om!
Nina
Skicka en kommentar