onsdag 26 februari 2014

Samarbete över gränser

Tiden går så fort så jag hinner inte med riktigt. Både mannen och jag känner oss nog lite lätt stressade inför köksrenoveringen som snart blir av. ALLT ska tömmas och allt går ju inte att göra flera veckor innan det är dags, man använder trots allt köket väldigt mycket. Men, men, det blir bra när det är färdigt! Tills dess får vi pussla mellan rensandet och assisterandet av Turbo.

Igår kom den nya läraren på besök i skolan igen och Turbo kändes på pulsen lite. Han fick prov i engelska och de hade t o m lite SO. Sen stannade Ulla också över lunchen och allt gick så bra! Vi är nöjda och känner oss hoppfulla inför framtiden med den nya läraren!


Oswald ;) 

Idag har Turbo varit hemma och han kommer också att vara hemma i morgon. Typiskt, kanske ni tänker, nu när det äntligen kommit en lärare till skolan! Nejdå, ingen fara. ALL personal som jobbar med Turbo är iväg på en tvådagars utbildning! Helt fantastiskt upplägg och jag tror det kommer att bli jättebra det här. Den nya läraren Ulla, "våra" assistenter Nisse och Kent, korttidspersonalen Tom, Valle och den nya som ska jobba med Turbo, Alex, - alla dessa är iväg på utbildningen.

Det är den duktiga psykolog som skolan anlitar som handledare, som håller i utbildningen tillsammans med några kollegor. Hon har tyckt att om hennes handledning ska bli mer givande så ville hon att skolpersonalen behövde mera kött på benen. Detta sa hon innan Ulla, Nisse och Kent började jobba i skolan med Turbo. Hon la fram ett förslag för rektorn - och han sa nej därför att det blev för dyrt! Som tur var så var LSS-handläggaren och enhetschefen för korttids med på ett möte med rektorn och när vi diskuterade detta så var vi alla eniga om att detta skulle bli den bästa utbildningen för personalen att gå på. Tack vare att alla var samlade på detta möte så kom man överens om att dela på kostnaden. Både skolpersonal och korttidspersonal skickas alltså iväg på det här.

Utbildningen är skräddarsydd för Turbos behov. Det är honom de utbildas för (men naturligtvis har de också nytta av det till andra elever/brukare). Psykologen vet hur Turbo fungerar och vet vad man behöver kunna för tekniker för att det ska bli lyckat i bemötandet som är så viktigt. Det ger hon dem verktyg till att kunna klara av framöver. Kan det bli bättre?!? Vi är oerhört glada för att det här blev möjligt tack vare gott samarbete över gränserna inom kommunen!




Lite svar på frågor som Nina ställt kommer här. Jag har ju skrivit om att Turbo får lite prov nu i början av tiden med nya läraren Ulla. Hon måste göra så för att veta vilken nivå hon ska lägga undervisningen på i de olika ämnena. Jag misstänker att Turbo kan vara lite ojämn, beroende på vilket ämne det gäller. Ulla har ju ingen aning om vart han befinner sig kunskapsmässigt. Frågan gällde hur känslig Turbo är för provens nivå, om det är för lätt eller för svårt?
Jag försöker förbereda honom på att han kan tycka att det är jättesvårt eller att det är jättelätt eller lagom, så han vet om det. Jag försöker också förklara varför - att Ulla inte känner Turbo än och att proven är till för att lektionerna ska hamna på rätt nivå sen. Då blir ju lektionerna roligare för honom. Turbo tycker prov är roligt så han blir inte orolig eller nervös inför dem och det är ju en fördel.

Nästa fråga: Hur mycket vet Turbo om köket nu och vad säger han om det? Han vet allt om köket, eller iaf så mycket som går in. Vi har försökt förklara och jag har nu också satt upp ritningar på hur det kommer att bli. Tyvärr finns det inga riktiga bilder att ta på det, men ritningarna är ju bättre än inget.




Sen vet jag inte hur mycket han kan sätta sig in i vad som kommer att hända och hur mycket han förstår. Det kommer vi att märka sista helgen innan det är dags, för då tänker mannen riva alla väggfasta skåp och skafferiet. Då om någon gång kommer det isf en reaktion. Gör det inte det så har han verkligen "köpt" det nya köket ordentligt. Det är radikala förändringar som väntar oss. Diskbänken kommer att flyttas till en annan vägg (en dröm jag haft i alla år), även kyl och frys byter vägg så det lär inte bli mycket man känner igen. Jag väntar med spänning på hur det ska gå!

Du tog också upp ommålningen i matrummet som utlöste ett utbrott som berodde på något helt annat. Nej, ommålningen har han inte riktigt accepterat, men det går framåt. Eftersom utbrottet gick över relativt snabbt så är det inget som ligger och gror så väldigt mycket i honom. Men man märker att inget ska förändras för att det ska vara bra. Han tycker inte att något är snyggt av det jag gör, men det får väl ta sin tid. Huvudsaken är att han inte oroas så jättemycket av det just nu.

En sak är säker: vi har spännande veckor framför oss! Jag bävar för att han ska få världens största utbrott när han kommer hem och ser vad som hänt i köket sen.... Bara att hoppas på att det går bättre än väntat....

Nu säger jag go´nattens och sov gott alla fina ♥ Kraaaaaaaaaaam ♥

1 kommentar:

Nina sa...

Ja, ojojoj... Jag håller mina tummar att det går bra med köket! Vet ju hur känslig han är. Men vet också hur bra ni är på att förbereda rätt. Hoppas allt går så bra det kan, och att ni sen kan njuta av det nya fina köket :)

Men vad superhärligt med samarbetet och utbildningen! Gud så bra!!! Man blir glad i hela kroppen!

Kramar om!
Nina