torsdag 7 juli 2011

ALLT kan hända i diagnoslandet!

Många gånger har jag och mannen sagt att man skulle göra en film av allt som händer i en familj som vår. Hade man berättat för mig för en massa år sen, allt man skulle få vara med om pga diagnoser så hade jag nog inte kunnat tro det. Men nu är verkligheten sån!

Ja, jag säger då det! Igår var allt frid och fröjd fram tills lite innan läggdags. Sonen hade spelat via nätet med korttidspersonalkillen O. Han var så glad - spelat med O hemifrån och sen i morse skulle O jobba med honom på korttids. Sonen sken som en sol! Härligt att se honom så glad och lycklig!

Solkatt hos grannen!

Men solen gick i moln snabbt när han kom på att en sak inte skulle funka när datorn krånglar med en grej. Men som alltid - en räddare i nöden - min kära man satt säkert 2, 5 timme och fixade, skruvade och grejade med sonens dator! Och han fixar felet ♥ Då kunde jag glatt väcka sonen på morgonen idag och berätta en glad nyhet för honom - morgonen är räddad!

Trodde jag iaf! Jodå, sonen blev glad och morgonen flöt på som den skulle..... fram till det kritiska skedet då jag måste ställa kraven att han ska borsta tänderna och sätta på sig kläderna.... Något går snett - han tänker en sak och jag säger en annan.... Man skulle behöva höra vad han tänker så man alltid kan säga rätt saker som stämmer med hans spår! Resultatet blev att han smällde av ett par gånger ordentligt. Vill ni veta mer vad resultatet blev?? Jo, detta:

Kraschad tandborste!

Kraschad bilnyckel!

Vet ni vad det kostar att fixa en ny bilnyckel? Någonstans runt 3500-4500:-!! Känns ju aaaaningens för mycket för ett ögonblicksverk, eller hur?! Tandborsten var inte heller den billigaste men det känns ändå som småpotatis om man jämför..... Suck!!

Dessa utbrott krånglade ju till fortsättningen på morgonen en del för oss. Vi kunde inte starta bilen såklart! Och då tar man sig inte iväg till korttids, som sonen längtat till. O och han hade ju gjort upp roliga planer för dagen. Sonen blir ledsen över vad som hänt eftersom han ser resultatet av det.
Bara att ringa mannen och be honom att sätta sig på nästa buss hem från jobbet så vi kan ta hans nyckel.... Det tog ju förstås ett tag, men 1, 5 timme efter utsatt tid rullade vi in på korttids. Personalen O hade väntat tålmodigt och samtidigt underhållit min son på datorn via nätet.



Jag som hade tänkt att den här dagen skulle bli en bra dag, men den braiga dagen får vi ta en annan gång. Till på köpet får jag besked av de inblandade till nästa vecka då jag tänkte hitta på nåt skoj när mannen och sonen åker bort, att de kanske inte kommer ifrån.... Rullgardinen ner ytterligare. Problemet med mig är väl att jag inte funderat ut nån plan B om det inte skulle funka för oss, kanske dags att göra det.... Men jag har i o f s vetat om att risken finns att det skulle bli svårt, men ändå - man hoppas ju in i det längsta. Men än finns hoppet att allt går att lösa så vi får väl se, annars går det väl flera tåg! Blir det inget så .... kan jag ju alltid ligga i hängmattan ett par dygn ☺ Jag får ju aldrig ligga i den annars....

Ikväll får det bli en rask stavgångspromenad för att rensa hjärnan lite, sen kanske det blir en braig dag i morgon i stället! 
Kramar till er alla ♥

7 kommentarer:

Anna sa...

Hej! Blev mycket intresserad av hur man lyckas göra sönder en bilnyckel?

Jag har sett mycket genom mina praktiker med autistiska men aldrig förståt hur man kan paja saker så lätt. Men det här slår priset.

Kramar om er ni är så starka. Jag hade aldrig orkat. Att jobba och sen gå hem är en sak men att aldrig komma ifrån verkar jätte jobbigt.

Nina sa...

Åhejåhå! Det bästa med en sån dag är iaf att nästa dag har goda förutsättningar att bli bättre... Fast det är väl en klen tröst just nu. *kramar om dig*

Om det nu skulle vara så tråkigt att du måste välja hängmattan nästa vecka, så kanske jag kan vara med på nästa tåg då... *hoppas*

Det är mycket som händer i Diagnoslandet, och en massa hänsyn att ta och planer att planera. Ibland blir det för mycket av allt. Vi tar den där balkongen, tycker jag ;) Alla trötta som behöver det..

Nåja, styrkekramar får väl räcka, antar jag <3
Kramar om massa!

Annelie L sa...

En stor styrke kram till dig. Så tråkigt när så onödigt dyra saker går sönder....
Ni verkar ha så mycket ork och vilja att få allt att fungera, men som du skriver, en plan B kanske inte vore så dumt, så du slipper halka ner i det berömda hålet och inte komma upp som du tänkt dig.
Massor av fina kramar och kärlek och en önskan att morgondagen blir bättre<3
Kram Annelie

SmulAnn sa...

ja så kan det gå...I diagnoslandet kan det mesta hända fast just detta har jag inte varit med om.
Hoppas att ni kan hitta någon billigare lösning...Det är mycket pengar det handlar om.
Ja hängmattan med en bok skulle jag gärna ta! varvat med långa sköna promenader, en kall öl på verandan, ett glas rött och en grillad köttbit i aftonen!!! Kram!

Anonym sa...

Jaa du vännen. Vissa dagar önskar man att man aldrig hade vaknat upp!
Tänk så lite det behövs för att allt ska bli tokigt. Det känns i hjärtat att se hur ledsna de blir när de sörstår vad de gjort efteråt. De kan ju inte hjälpa heller att de blir så arga, men det är ju inte roligare för det :(
Hoppas verkligen att nån försäkring täcker detta med bilnyckeln.
Stora kramar till er och jag hoppas att ni får en bättre dag idag !
Ni kämpar verkligen på gumman..
Lena

Mamma Z sa...

Den där bilnyckeln du..täcker inte nån typ av "drulleförsäkring" det?? Vet att då Sam haft sönder vår laptop så gick det på drulle.. Åh dessa spel sen..som kan vara både en välsignelse och det motsatta när det inte fungerar som tänkt..vilka utbrott det kan bli.. Nu är Sam mkt lugnare i sina utbrott men får han vara nästan helt utan krav så blir det lugnare på utbrottsfronten med..även fast det kan gå emot på spel..

Hoppas vi kan komma med ett glatt besked snarast och muntra upp dig ;-)

STOOOOR KRAM

ann sa...

Alla dagar blir inte som man tänker sig..tur att det inte hände sonen något.Kramar från Åland.