torsdag 28 juli 2011

Flänger och far

Vi har lagom hunnit hem och packat upp, så är det dags att packa och åka iväg igen!

I morse var vi tvungna att väcka upp sonen innan  han vaknat. Det har väl blivit lite att man vänt på dygnet under semestern även för honom faktiskt. Han nämner ibland hur länge han varit uppe på korttids....;), men sen har han nog sovit ut lite på morgonen iaf. Vi har aldrig satt upp nån senast-tid då han måste gå och lägga sig när han är på korttids. Så länge det funkar och han är glad och nöjd och personalen tycker det flyter på, så får det bli som det blir med lägg-tiderna. Men skulle vi märka att han helt flippar ur pga att det blir för sena kvällar där så säger vi naturligtvis till. Men även hemma har han varit uppe väldigt länge på kvällarna och det har fungerat bra.


Men som sagt, i morse hann han inte sova ut ordentligt. Men han var go och glad ändå. Han skulle lämnas på korttids kl 10 och han blev mer och mer uppspelt ju närmare tiden vi kom. Pust - kan nog säga att både min och min mans puls är ganska hög innan de kommer iväg i bilen. Sonen är ganska ostyrbar i ett sånt läge.... Men, men, lämningen gick bra iaf och nu ser han fram emot en Lisebergsresa i morgon med två korttidspersonal (E och T) och en annan kille som kommer att bli en av sonens klasskamrater på den nya resursskolan i augusti.


Och jag och mannen då - ut och flänga och fara igen! Ja, nu drar vi till Stockholm ett par dygn. Äldsta sonen (24-åringen) och hans flickvän flyttar till Stockholm de här dagarna och vi har lovat hjälpa till lite. Nu har 24-åringen pluggat i fyra år på högskolan i Linköping och känner sig mätt på pluggeriet. Nu väntar ett  examensarbete på ett företag i huvudstaden, sen är det bara att hoppas att jobbet finns där också. Spännande värre för honom och det är bara att hoppas det går bra.



Just nu sitter vi på tåget som susar fram, och vi ser fram emot några trevliga dagar i Stockholm, med lite blandade ingredienser. För yngsta sonens del har det ju blivit lite tätt med omgångarna på korttids. Förra helgen var helt och hållet en extra helg, denna helgen är en ordinarie helg men en förlängd sådan. Vi har förlängt den med tre dygn så det blir längsta passet nu under den här sommaren. Sen får vi återgå till gamla rutiner igen. Sen går vi in i en spännande månad - augusti - med skolstart och lite annat smått och gott!


Förresten, innan jag slutar måste jag bara berätta vad som hände mitt i allt kaos i morse när sonen var så uppskruvad. Rätt vad det var sa han till mig att komma. "Kom får du en kram för att du är världens bästa mamma!" Hoppsan - vilka härliga ord som plötsligt ploppade ur munnen på sonen! De där orden och den goa kramen bär jag med mig på vår resa nu och lever på ett bra tag ♥  Ni som lever i diagnoslandet vet ju hur sällsynta de där orden kan vara.....

Kram på er alla semesterfirare och jobbare eller vad ni nu är ♥

2 kommentarer:

ann sa...

Det blir nog lätt att man kommer ur rutinerna då det är sommarlov eller semester..vi har gjort likadant men i augusti börjar sakta mak allt bli som vanligt.Vad trevligt att sonen får göra utflykter på korttids och ni får träffa andra sonen några dagar.Alla kärleks förklaringar är minnes värda och då de inte händer så ofta ännu mer känslosamma för en själv..så jag förstår dig.Ha det bra i Stockholm!Kramar från Åland.

Anonym sa...

Men så härligt Bellan, att få höra de orden och få en sådan spontan kram. Det förstår jag att du kan leva på länge...för ju äldre de blir dessto mer sällsynt blir ju de tillfällena.
Hoppas allt gått bra//Kramar om dig, Lena.