Vardagens svängningar

Angående gårdagens inlägg så kan jag meddela att saken nu är "löst". Efter påtryckningar på polisen och de i sin tur på soc så ingrep de sen. Tyvärr resulterade det i två ungdomar som bröt ihop totalt. Surt att inte soc agerade redan från början, när ärendet var akut. Nu gick det fyra dygn och det blev inte bra för någon part att det drog ut på tiden! Nu hoppas jag att soc gör ett bra jobb fortsättningsvis i ärendet....
Usch ja, det finns alldeles för många trasiga ungdomar därute! :(

Resten av inlägget är det nästan så jag skäms för att skriva, eftersom det nu är positivt det som händer här. När man förstår att andra har det jobbigt så känns det svårt att skriva om hur bra vi haft det i helgen... Men livet består av svängningar och det är väl tur det - iaf när man är inne i en sämre period.

Turbo är alltså i balans igen och vi är så lättade och glada så det går inte att beskriva! Det är bara två-tre veckor sen som vi fick backa på allt eftersom Turbo var orolig pga personalbytet som gällde assistenterna här. Som sagt, vi fick backa och ligga lågt eftersom inte Turbo tålde någonting innan utbrotten kom. I helgen blev det dags för lite utflykter igen, eftersom Turbo verkar klara av det igen.

Igår var det ett jippo i kommunen som Turbo och mannen ville gå på. Eftersom de ville ha med mig så gick vi alla tre förstås. :) För bara ett halvår sen så var detta en otänkbar situation - att vi skulle gå som familj på en marknad och vi kunde känna oss hyfsat lugna. Naturligtvis måste vi anpassa efter Turbos behov, men vi behöver inte gå på nålar som vi gjort innan... eller.... vi har inte ens tänkt tanken på att ta med honom på sånt eftersom det inte har fungerat. Men nu gick det bra eftersom balansen och mognaden infunnit sig igen.

Turbo och mannen tittar innan starten på löptävlingen

Det var nog en del som vi mötte som tyckte det var helt otroligt att vi kunde gå med Turbo på marknaden. Vi träffade bl a gamla assistenter som Turbo hade i skolan på mellanstadiet - de trodde nog inte sina ögon! Visst är det härligt när det går framåt?!?

En deltagare i milloppet

Deltagare i femkilometersloppet

En halvkändis (eller är hon helkändis?) var också på plats - Jasmine Kara. Vi såg en skymt av henne när hon gjorde sound check. Det var också Turbo-anpassat :) Innan hon klev upp och började låta, så förvarnade man att det kommer att bli lite högre ljud en stund - passade oss perfekt!

Sen var Turbo förstås trött när vi kom hem. Det tog nog på krafterna, trots allt. Och vi som känner honom såg att han var fullt fokuserad och aningen spänd när vi gick där på byn mitt ibland allt folk, så det går inte hur länge som helst även om han är harmonisk. Efter lite lugn och ro här hemma så kom han i fas igen.

Idag var det också dags för en utflykt igen! Turbo ville åka in till stan och äta pizza. Det gjorde vi förstås alla tre.

Detta var också en grej som var helt otänkbar för ett halvår sen. Det hade inte funkat. Men nu satt vi där och käkade i godan ro. Härligt, härligt. Och det utan att behöva vara på helspänn som förr - det går inte att beskriva dessa framsteg så oinsatta förstår fullt ut.

Allt detta beror på anpassning, mognad och rätt personal runt Turbo! Med fel personal runt honom så får vi återigen backa och ingenting fungerar. Detsamma om vi inte anpassar allt så det passar hans behov. Det är sååå viktigt att alla delar faller på plats om framsteg ska kunna göras.


Nu måste jag återkoppla till fredagens inlägg som handlade om torsdagens fotonader. Tack för komplimanger för bilderna! Sen ska jag förtydliga vad min man höll på med på bryggan - det såg nog lite konstigt ut ;) Denna bilden gav visst lite huvudbry till vissa:

Om nån vecka ska jag och mannen ut på ett lite annorlunda fotoäventyr, så han ville träna lite med att hantera kameran. Här ligger han och fotar med olika skärpedjup. Bl a dessa bilder tog han just i det ögonblick som jag hittar honom liggandes så där:

Hoppas det klarnade för er lite ;)

Nu ska jag göra natter snart... ska bara....  Och i morgon väntar tandläkarbesök för Turbo. Inte så roligt, men jag hoppas det ska gå bra.
Kramen till er alla ♥