torsdag 11 september 2014

Fem år!

Det får bli ett till inlägg här idag!
Det är elfte september - ett datum där det hänt mycket i historien på. Men det jag tänkte ta upp här är att idag är det hela fem år sen jag började blogga. Helt otroligt! Jag minns det som igår hur jag med stapplande fingrar skrev mitt första inlägg. Jag hade ingen aning om vad det skulle bli av det hela eller vart det skulle leda. Jag visste ju inte ens om någon ville läsa det jag skrev...

 

Men vet ni, jag har inte ångrat mig en sekund att jag började blogga! Det har gett mig sååå mycket! Jag hade inte varit den person jag är idag utan den här bloggen, kan jag säga. Den har gett mig mycket glädje. Jag har flera saker i mitt liv som ger mig mycket glädje, men sammantaget är det en stor orsak till att jag ändå är så positiv som jag är. Jag hade definitivt inte varit så här positiv utan bloggen.

Bloggen har gett mig vänner för livet. Jag har fått träffa andra i liknande situation som vi i vår familj lever - människor som jag säkerligen aldrig hade träffat utan bloggandet. Dessa vänner får man speciella band till eftersom vi utan att behöva förklara det minsta, förstår varann på ett annat sätt än vad många andra som inte levt med diagnoser gör.

Det har också gett mig mycket glädje när jag fått höra från andra läsare hur min blogg hjälpt dem i olika situationer. Lite av syftet med bloggen är ju att dela med mig av hur det är att leva med NPF-diagnoser och möjligen också förmedla en och annan lärdom. Blir så otroligt glad när jag får positiv respons på mitt skrivande!

Jag inser också att en del vänner i vår närhet har fått en annan insikt och en annan förståelse för vår sits efter att ha följt bloggen ett tag. Nu är det kanske inte alla som känner till bloggen, men många gör det. Så lite nytta gör nog bloggen ändå, tror jag....

Nu går jag vidare in på år sex av mitt skrivande! Man vet aldrig vart det leder...
Kram och go´nattens på er fina läsare ♥

 

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag är också otroligt glad att du började blogga, ungefär samtidigt med mig då, även om jag har bytt blogg nån (;P) gång sen dess.
Utan den hade vi aldrig träffats och det hade verkligen varit sorgligt för du är en av de finaste vänner man kan ha <3
Tack för att du började blogga, du ger mig massor.
SAKNAKRAMAR <3