söndag 28 september 2014

Man ska inte ropa hej.....

Nu börjar jag nästan bli rädd för mig själv! Skrivtorkan drabbar mig allt oftare.... kan det kanske bero på att vi har en lugnare period kanske?? I så fall får man väl vara glad och nöjd. :) När allt är lugnt så finns det mindre grejer att skriva om, inga stora saker som händer. Men även när det är lugnt så är vårt liv långt ifrån standardfamiljens sätt att leva.

Jag tänker speciellt på hur svårt vi har, jag och mannen, att föra en dialog mellan oss. För varje mening vi säger och som Turbo hör, ska den förklaras i detalj för Turbo. Förr nöjde han sig med förklaringen att det är vuxenprat, men det funkar inte längre. Nu för tiden får vi gå runt hörnet och in i ett annat rum och viska till varann om vi ska kunna prata med varann öht. Det är inte så kul i längden förstås, men vad gör man? Man blir ganska trött på att förklara varenda mening i minsta detalj så fort man yttrar sig här - då är man hellre tyst. Tur att jag och mannen camperat ihop så pass länge så vi bara behöver ge varandra en blick så vet vi vad den andra tänker! Men ibland är det ju trevligt att prata också....




Som sagt, helgen har varit lugn. Jag och mannen har delat på oss mest hela tiden och mötts i dörren. Men sånt är livet på en pinne! Inte konstigt att vi behöver avlastning i form av korttids emellanåt och vi är glada för att vi har det. Då får vi tillfälle att prata med varann iaf :)

Igår fick Turbo ett ryck och fällde upp locket på pianot! Det har nog inte hänt på flera år, tror jag. När han var yngre kunde han sitta där och klinka och försöka spela någon poplåt han gillar. Det finns något musikaliskt i honom, men det sitter långt inne och plockas fram alltför sällan för min smak. Pianot har vi egentligen inte plats för, men jag har inte velat göra mig av med det för Turbos skull. Hoppet släcks inte hos mig om att han en dag ska tycka om att spela igen.




Måste också berätta om hur läget var här igår kväll! Vi brukar se Idol, alla i familjen och vi har det som en myskväll tillsammans. Oooops.... nu tar jag en paus i skrivandet................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................. osv.

Vad hände?? Jo, det blev ett utbrott (förklarar sen)! Bara för att jag skriver om hur lugnt det är :P

Nåja, nu har det lugnat sig igen. Idol var det! Under tiden som vi såg Idol så satt Turbo med sin laptop i knät och skrev frenetiskt nästan hela tiden. Jag frågade vad han gjorde. Till svar fick jag att han höll på med ett skolarbete! Oj! Han hade tydligen fått blodad tand för att skriva färdigt sin berättelse i svenskan. Nu är den också mailad till svenskaläraren. När hon har rättat den ska jag få läsa den, säger han. Jag ser fram emot det! :)

Utbrottet som kom för en stund sen utlöstes av att datamusen slutade att fungera mitt i ett spel som Turbo höll på med. Något blev väl förstört och det är inte lätt att hantera. Så grejerna flög, musen är i flera delar, soffkuddar ligger numera INTE i soffan, allt i hans närhet flög. Skor blev fyllda med vatten (eftersom vattenflaskan var bland det första han såg när utbrottet började) och hänger nu på tork m m.




Bara att röja upp så är allt ok om ett tag igen. Till slut blev Turbo lugn igen och då - lyfte han på pianolocket igen!! Härligt! Han är riktigt duktig med tanke på hur lite han hållit på att spela. Kanske, kanske kommer han på igen att det kan vara ett roligt nöje!



Nu är det bara nattning kvar och jag hoppas det går lugnt tillväga ikväll. I morgon kanske jag berättar en rörande historia. Jag la ut en bild på en fb-grupp i morse som eg inte handlar om NPF, men jag tror det blev rekord i antalet gillningar för gruppen. Den handlar om Turbo....

Ha det nu gott därute och kram på er ♥

1 kommentar:

Nina sa...

Lugnt ja.. Allt är relativt ;)
Kramen påre!