söndag 3 februari 2013

Jag släppte bomben!

Gårdagskvällen slutade med ett litet utbrott, men det berodde inte på att jag släppte bomben om flytten av korttids. Det berodde på lite datastrul i kombination av att klockan var ganska mycket. Men utbrottet blev kort, så det kunde vi leva med.




Som sagt, så släppte jag bomben om flytten och ingen av oss visste hur Turbo skulle reagera.
I onsdags pratade jag lite med personalen Tom om flytten och upplägget av alltihop. Där började mina tankar snurra lite.... ville bespara honom det stora i att berätta för Turbo för man vet aldrig hur stor eller liten reaktion som kan komma i ett sånt läge. Så jag började grubbla, fundera och älta lite HUR man skulle kunna lägga fram det på bästa sätt för Turbo. Min första tanke var ju bilder, bilder och åter bilder. Det går in lättare om man använder bilder och Turbo förstår det bättre då. Lätt att glömma detta faktum eftersom han är väldigt verbal.

I fredags tog jag kontakt med chefen för korttids så jag fick komma in och ta lite bilder på nya stället. Dessa tänkte jag använda när jag presenterade det nya för Turbo. Men jag började med att kommentera en artikel som var i tidningen nyligen och som jag klippt ur för att visa Turbo. Där var det vinklat väldigt positivt och alla var glada över det nya stället. Jag kunde också berätta för honom att Tom har börjat jobba med andra barn där redan, och han tror att det kommer att bli jättebra för Turbo där. Jag framhöll också fördelar med de nya lokalerna. Vi gick också igenom bild för bild och vad som var vad. Idag satte jag upp alla bilderna från det nya stället på väggen så han ser dem varje dag. Genast kom det lite nya synpunkter och frågor om nån detalj!



Att jag satt upp bilderna på väggen gör att Turbo ser de ofta och varje dag och får då smälta detta på ett ganska lugnt sätt. Han blir påmind om det dagligen och det blir till slut inte så nytt för honom. Det är väl min tanke med det iaf. Dessutom kan man sakta men säkert förklara och berätta om olika detaljer han undrar över. Man får ta förklaringarna i små korta portioner, det är en avvägning man får göra. Annars blir det för mycket och oron smyger på och humöret vänder blixtsnabbt!

Jag är ändå glatt överraskad över hur bra det gick att berätta för honom! Även om jag fick några lätta knytnävsslag riktade mot mig mot slutet av samtalet så blev det inget riktigt utbrott av det hela. Lite protester om "varför måste det flytta?" osv, men inget större än så.
Det är sååå otroligt stimulerande när man tänker ut ett sätt att formulera sig på och det lyckas!! Känslan är helt oslagbar! Men det går förstås åt en del tankeverksamhet innan man är på det klara med hur man ska lägga upp det. Det finns ju många vägar att gå....




Jag ska spinna vidare på detta med de här bilderna framöver sen. Hur jag tänker göra... det får ni se senare när det är dags - och det är det ju ganska snart! Glad och lycklig och lättad är jag iaf i nuläget att det gått så här pass bra!! Spännande att se vad som händer när det närmar sig och när det väl är dags för flytten.....

Jag ska avsluta det här inlägget med att svara på en fråga jag fick om barnvakten. Frågan gällde varför vi måste ha en barnvakt? 


Sovrummen i vårt hus ligger på övervåningen och för att höra om Turbo vill något så har vi en sån i hans rum.  Han är i behov av att vi hör honom direkt annars kan det resultera i utbrott. Vi har bl a varit med om en gång när mannen trodde att Turbo somnat, så han gick ner i källaren. (Jag var inte hemma.) Turbo var vaken och ville något, men mannen hörde honom inte. Resultatet blev att Turbo sparkade så hårt i väggen så det blev ett stort hål där! Bättre och smidigare att ha en barnvakt så man kan höra Turbo var man än befinner sig i huset!

Ha nu en riktigt go´ söndagskväll och kramar till er alla härifrån ♥

3 kommentarer:

Nina sa...

Men åh, vad bra! Ni är fantastiska :) Håller tummar att det fortsätter gå bra tills flytten är klar och det nya är invant.

Babyvakter har vi med ett gäng :) Skulle inte funka utan, en mycket bra uppfinning!

Kram Nina!

Annelie L sa...

Så underbart att du/ ni lyckades förmedla flytten på ett så bra sett och låta honom vänja sig vid flytten sakta men säkert genom att titta på fotona du satt upp.
Ni är så duktiga på att förbereda och ligga steget före hela tiden. Jag vet att det tar väldigt mycket på krafterna, mycket mer en vad man kan tro, så jag är full av beundran.
Håller tummarna för att flytten blir positiv och att Turbo kommer att trivas.
Kram Annelie

Tina sa...

Kanon med bilderna ! Bra tänkt och jobbat ! Imponerad !!! Hoppas det flyter på bra nu för honom när det är dax också. Kramar <3