Ett steg framåt.....

I morse var det segt att få liv i grabben här. Han kom upp ur sängen men fortsatte att sova i soffan. Inte lätt att få honom att göra nånting för att vi ska bli färdiga i tid. Till slut började jag bli lite stressad och det märker han förstås av och då kommer det utbrott. Då får jag backa tillbaka ett steg, andas djupt och försöka plocka fram pedagogen, psykologen och assistenten i mig och försöka hitta en annan strategi så jag gömmer undan min stress. Jag hittade denna figuren:

Nyckelpigan från Liseberg

Sonen har fått en ny favoritfigur och man kan "lura" sonen att göra sig färdig genom den. Han älskar när jag förställer rösten och låtsas vara figuren som bråkar och skojar med honom. I ett nafs var han ombytt och hade borstat tänderna så vi kunde komma iväg till slut! Phu!

T mötte oss på korttids idag och under dagen hade han och sonen varit på resursskolan och kollat läget. Nu fick de också för första gången träffa de båda pedagogerna som gjorde sin första arbetsdag igår. Mötet hade nog gått bra, men sonen var lite uppspelt sen. Det märktes att han var lite dallrig men helt ok ändå. Han har nog sina egna funderingar om skolan iaf. Lilla gubben frågade idag om han skulle få gå där alla tre högstadieåren.... jag tror att han innerst inne vill det.....visst tänker han till lite och undrar hur det ska bli!

Här har det ändå gått ett steg framåt inför skolstarten på torsdag i nästa vecka. Gulliga chefen för korttids och behandlingsassistenterna ringde upp mig och gav lite mera besked. Nu är korttidspersonalen T och E insatta varannan dag ett par veckor för att stötta upp sonen på nya skolan. Då kan man andas ut ang. det iaf! Skulle det inte funka efter den tiden så tror jag inte hon släpper det. Jag har förtroende för henne och ser hon och vi att det finns behov av fortsatt stöttning så fixar hon nog det.

Jag fick också reda på att det blir samma taxibolag som ska köra sonen till och från skolan som det varit de förra sex åren, så jag tror också att det blir samma gamla invanda chaufför som är helt underbar - härligt! Korttidschefen hade sagt till ledningen att man behöver faktiskt inte ändra på ett koncept som fungerar. Märks att hon fattar galoppen - tur att nån gör det!

Sen pratade jag med sonens förra assistent på skolan - tryggheten och lugnet själv! Hon ska trycka på lite och få träffa den nya personalen på skolan och verkligen betona de detaljer som behövs. Känns tryggt och jag hoppas de tar till sig det hon säger.

Det känns trots allt lite lugnare idag än vad det gjorde igår. Nu är det bara bildschemat som ska på plats också......

Kram på er alla ♥