Lång rapport

Fortsätter rapporterandet där jag slutade sist.
På lördagskvällen var vi ut och åt med äldsta sonen och hans flickvän. Vi gick på det härliga stället Koh Pangan som inte är som alla andra restauranger....

Mysigt och trevligt, och skönt för dem att komma ifrån flyttbestyren en stund!

Söndag förmiddag var jag och mannen till Stadion och tittade. Det hade varit DN-galan där på fredagen. Lördag och söndag hade de ungdomstävlingar så det var vi in och kollade lite på.

Varmt var det men det var rätt kul att se Stadion inifrån iaf.
En kändis fångade jag på bild också när han tittade fram en halvminut, men en annan har ju kameran i högsta hugg nästan jämt så då fastnade han :)

Börje Salming

Tror att det var hans dotter som var med och tävlade i kulstötning om jag inte uppfattade det helt fel.

Sen blev det en fika hos äldsta sonen innan jag och mannen travade vidare. Nu gick vi igenom hela Hagaparken i värmen.

Vackert ställe och väldigt fridfullt. Men jag har aldrig sett så många motionärer nån gång tror jag. Löpare vart man än tittade....

På måndagen var det så dax för mig och mannen att packa ihop och ta tåget hem igen. Oj, vad skönt och härligt vi har haft det de här dagarna. Även om vi gjort lite nytta i flytten så har det varit så avkopplande för oss att inte behöva vara på helspänn hela tiden för att vara assistent som vi är när vi är hemma hela familjen. Jag har totalt kopplat bort vardagen de här dygnen och det är så skönt att man kommit så långt att det går att göra det när man lämnat sonen på korttids.

Gårdagen blev lite stressig - så fort man kommer hem så börjas det.... :)  Vi hade en tid bokad några mil härifrån. Jag och mannen behövde kolla upp vår hälsa lite grand, det behövs ju det med ibland. Så vi åkte iväg på förmiddagen för att hinna dit till lunchtid ungefär. Och vi fick faktiskt godkänt båda två!! Det är ändå förvånande hur väl våra kroppar har hållt med tanke på den inre stress man levt med i flera år. Just nu känns det ändå lite lugnare än vad det gjorde för några år sen... men det är ett annat kapitel..... Som sagt, skönt att vi mår så pass bra som vi gör.

På vägen hem åt vi en lite försenad lunch på en osteria.

De har en lunchostbuffé som brukar vara tilltalande och god. Det var den igår också ☺. För att riktigt suga ur det gottaste ur ledigheten så avslutade vi med att stanna lite längre fram och ta en glass på ett väldigt vackert ställe.

Sen var det till att skynda hem, ställa in grejerna vi handlat på osterian och hasta till korttids för att hämta sonen. Han var pigg och glad trots att det tidigare under dagen varit lite incidenter. T hade bytt bort det sista dygnet så det var vikarien S som jobbade i stället. Bytet i sig ställde väl till det lite för sonen som längtat till att T skulle komma. Men T har jobbat hela sommaren utan vidare ledighet och behövde ta lite välförtjänt paus. S verkade ta incidenterna med jämnmod iaf. Även om S är ung (19 år) så har han en hel del erfarenhet av diagnoser så jag tror han förstår ganska bra hur man ska tackla det.

Nähä, nu börjar det bli lite för långt att läsa här så jag stoppar nog här för den här gången. Får beskriva sonens tillstånd och hur han mår efter ett så långt pass på korttids i ett annat inlägg.
Kram på er alla ♥♥♥