Mellanlandning **** AS/ADHD

Nu är vi hemma igen ett par timmar innan vi ska iväg igen. Igår körde vi ju iväg sonen till stödfamiljen. Jag och mannen stannade i stan och sov över. Fick ett jättefint nyrenoverat rum.

Det syns tyvärr inte på bilden hur stort och härligt det var.

Igår hann vi handla grejer till katten: klösträd, kattlåda, sand, transportbur m m. Så nu tror jag vi är redo.

Idag har vi jagat runt efter presenter till sonen. Han har infört en egen regel: när han är borta extra nätter hos stödfamilj eller på korttids så ska han ha en present/extra natt! Denna gången blir det alltså tre presenter. Men nu är det fixat och det känns skönt.

På väg hem stannade vi på en lunchrestaurang som ligger nån kilometer utanför stan. Den är så mysig med öppen spis och mängder med fina orkideer på väggarna. 

Maten är det verkligen inget fel på. Man kan inte tro att det är en lunchrestaurang som lagar så otroligt god mat. Vi åt en fisk- och skaldjurssoppa. Jag hade inte vågat prova den om inte expediten föreslagit den och sagt att den var supergod. Den var supergod! 

Nu ska jag ta reda på våra saker vi handlat innan det är dags att hasta vidare...

Nära väggen? **** AS/ADHD

Nu på förmiddagen trodde jag att den berömda väggen var nära för mig. Satt på jobbet (är fortfarande där) och höll på med siffror i oändlighet, löner, bokföring m m, kände mig vimmelkantig och orkeslös - och stressad som vanligt. Jag tänkte att nu blir det nog sängläge för mig snart. Tiden går och det närmar sig lunch. Då kommer min man in på kontoret och frågar om inte vi glömde äta frukost på morgonen!!! Det förklarar nog mitt tillstånd! Vi var så stressade att vi inte hann äta frukost, sen gick tiden bara. Nu har vi ätit lunch i alla fall och jag hoppas krafterna kommer tillbaka.

Vi ska köra sonen till stödfamiljen på eftermiddagen. Sen ska han vara där några dygn, han brukar vara där några extra dygn över sommarlov och jullov. Jag och mannen ska sova borta i natt och i morgon ska vi handla lite som behövs till katten som snart flyttar hem till oss.

I morse var sonen extra rörig och uppspelt. Han och assistenten skulle vara hemma hos oss idag i stället för på "fritids". Det gillar han när det händer emellanåt men han blir så fruktansvärt uppspelt innan hon kommer. Då blir det en del dumheter men man får försöka hålla god min så gott det går. Ska hem nu och se hur det gått för dem.

Hämtningen från korttids **** AS/ADHD

Vi hämtade hem sonen igår från korttids på eftermiddagen. Man kan läsa av honom direkt och se hur helgen varit. Igår var han på topp! Helgen hade nog varit mycket lyckad. En 20-årig kille hade jobbat med honom båda dygnen. Chefen hade fått dispens från facket, tror inte man får jobba 2 dygn i ett sträck utan rast och vila annars. Men för min son var det nog ett lyckat drag, han behövde på så sätt inte vara med om nåt personalbyte.

Allt var frid och fröjd tills han kom på att han glömt sin älskade Rubik´s KUB i poolbilen de lånat! Även om vi lovar att fixa det så rasar världen för honom och han blir orolig inombords. Det blev en massa början till utbrott, men vi lyckades häva dem innan de gick så långt. Han får en påminnelse så fort han sätter igång: använd boxningssäcken! Då kommer han av sig efter ett tag och lugnar sig.

Så vi jobbar alltså på med säcken så får vi se om det ger gott resultat framöver. Det behöver nog nötas in, men vi har ändå vunnit en del med att han tänker efter lite när vi uppmanar honom att använda säcken.

Tittar in.....**** AS/ADHD

....lite snabbt för att visa att vi lever. Har problem med uppkopplingen på nätet så jag bloggar från jobbet nu.

Sonen ska vi strax hämta på korttids där han varit sen i fredags. Jag och mannen har därmed kunnat göra saker som vi annars skulle fått avstå från.

I fredags (juldagen) var vi t ex och badade i en simhall i grannkommunen. Vi är ett gäng (vänner, vänners vänner m fl) som brukar hyra simhallen någon gång under julledigheten. I år var vi ca 70 st som simmade, badade, bubblade och plaskade. Sen åt vi lite gott innan vi skiljdes åt. En rörig miljö för vår son, men mannen och jag njöt över att kunna umgås med andra utan att vara på helspänn hela kvällen.

Fredag - lördag har vi haft släktingar här som också var med och badade. Skönt att kunna ägna tid åt varandra för en gångs skull.

I morgon är det "fritids" för sonen på förmiddagen medans jag och min man jobbar.

Hoppas ni alla haft en trevlig helg!

NU har jag fått nog....! **** AS/ADHD

....av alla sparkar, slag, välta möbler, trasiga saker m m. Därför har jag köpt en boxningssäck till sonen. Detta är ju en chansning, men jag känner att det är rätt läge nu att vinkla hans ilska till något annat än det som är närmast honom när det smäller av.
Vi har pratat med honom om detta att det är dags att göra något åt situationen. Vi har förklarat för honom att vi förstår att han blir arg emellanåt, men att han måste vända ilskan till något som är tillåtet. Riva papper har inte fungerat, det går nog inte åt tillräckligt med energi, tror jag.
Läget känns också rätt med tanke på kattungen som vi får hem snart. Han sa själv häromdan: "Hur gör vi med katten när jag får ett utbrott?" Det visar ändå att han börjar reflektera över sina utbrott. Katten måste få känna sig trygg och säker här hemma och det förstår han.

Idag har vi tränat, tagit på oss handskarna och gett järnet på säcken. Han blev förvånad över hur trött man blir av det.
På något sätt så verkar han med på noterna. Jag hoppas verkligen att det ska bli något bra av det här. Är som sagt väldigt trött på att det haglar slag och grejer i huset....
Önskar er alla därute en trevlig helg! Ta hand om varandra!

Tefat **** AS/ADHD

Bistert kallt idag också, men jag lovade sonen i morse att vi skulle ut och åka tefat i eftermiddag. Så när jag jobbat klart och hämtat honom på "fritids" så bar det iväg.

Det bet i kinderna så vi stod inte ut så hemskt länge, men i alla fall så han blev nöjd. Han fick bestämma när han ville åka hem.Vi har inte fått så mycket snö men tillräckligt mycket för att barnen ska kunna ha lite roligt ute.

KLAAART! **** AS/ADHD

Nu är det klart att det roliga kommer att inträffa i familjen och det är för sonens skull vi gör det. En ny familjemedlem kommer att flytta in hos oss efter nyår. Så här ser den ut.

Eftersom sonen är ganska ensam pga sin funktionsnedsättning så har jag känt på senaste tiden att vi behövde göra nånting. Ett husdjur skulle faktiskt kunna förgylla vardagen för honom. Sen hör det till att han är allergisk mot pälsdjur! Katt har han inte kunnat leka med utan att nysa och klia sig i ögonen. Men så fick jag höra talas om Sibirisk katt som har funnits i Sverige i bara nio år, alltså sen år 2000, då de första katterna importerades från Ryssland. Rasen sägs sakna ett hormon som allergiker oftast reagerar på. Men man behöver ju testa om detta gäller även för sonen innan man skaffar en sån, både för sonens skull och för kattens. Inte roligt att köpa en och ta hem och så visar det sig att det inte funkar.

Jag började leta runt på hemsidor av uppfödare i hela Sverige för att se om det fanns kattungar nånstans. Det behövdes även finnas ett ställe dit vi kunde åka och testa. Och vilken tur vi hade, det fanns kattungar ca 10 mil från oss och dit fick vi gärna komma för att testa.

Men hur lätt är det med ett barn med asperger och ADHD att åka och hälsa på hos helt främmande människor! Uppfödaren var mycket förstående. Hon skickade katthår som hon kammat ur katten i ett kuvert så sonen fick testa hemma. Smart idé. Han klappade och sniffade på håret. Han kliade sig direkt i ögonen efter att ha tagit på håret. Ingen reaktion .

Uppfödaren sa att hon förstod vår situation men tyckte ändå vi skulle komma och hälsa på hos henne. Vi tog modet till oss och åkte dit idag med sonen. Allt gick jättebra. Sonen var uppslukad av de fem kattungarna och lekte runt med dem. Han uppförde sig t o m väl vid fikabordet.

De hade flera som var intresserade av den enda kattungen som inte var tingad. Men hon tyckte att vi skulle ha den om sonen tålde den. Hon tyckte att det var för en bra gärning. Tänk att vi kunde träffa på rätt person för det här ärendet! Bl a en uppfödare ville ha den till avel - men hon höll på den för sonens skull. Vilket flyt! Wow!

Sonen visade ingen allergisk reaktion när vi var där så vi bestämde oss för den. Så när den är leveransklar hämtar vi hem den och hoppas på att det kan bli en god vän till vår son som han kan ha mycket glädje av. 

Gnistrande vackert idag! **** AS/ADHD

Vi var ute och åkte lite på förmiddagen alla tre. Eftersom det var så vackert väder så tog vi kameran med oss. Det var ca -15 på fm och solen sken på de gnistrande träden.

Dessa kusar träffade vi på. De ser så härliga ut, men det var ett tag sen de var till frissan!!

Solen skiner så vackert, man blir glad av vädret idag. 

Inte ett moln på himlen!

I morgon avgörs det om det ska hända en rolig sak framöver. Spännande för oss! Om det inte går i lås så känns det som en katastrof för sonen. Jag längtar, hoppas, men är samtidigt lite orolig...

Dilemma **** AS/ADHD

Tyckte det var skönt att åka till jobbet idag! Jag mötte takläggare och plåtslagare här ute när jag skulle åka. De var inte så glada åt vädret, -7 grader och en vinande nordanvind! Där skulle de klättra och ligga på taket hela dan, jag var inte ett dugg avis på dem. Sen åkte jag och jobbade i värmen....

På skolfronten var det inte helt bra idag. Men det hade assistenten räknat ut innan att det skulle bli jobbigt. De skulle åka pulka/stjärtlapp under nån lektion. Det brukar alltid bli konflikt under såna situationer, idag var inget undantag. Men sonen ville så gärna vara med så de hade bestämt sig för att försöka i alla fall. Det är alltid ett stort dilemma när man vet att det är situationer han inte kommer att klara av, men så vill han gärna vara med. Ibland får vi vuxna säga nej och ibland provar vi. Svår balansgång.

Blä..... **** AS/ADHD

.... en sån dag det här blev!

Sonen hade hemkunskap idag och resten av dagen var det inte många riktiga lektioner. Det var en massa pyssel. Det kan ju vara kul, men det tillhör ju inte vardagen för sonen. Det hade gått bra i skolan men här hemma kom allt ut.

Här fick man försöka vara pedagog och styra upp situationen så gott det gick. Men det kröp i kroppen på honom ända till kvällen. Svårt att beskriva en sån här eftermiddag, men inget i hans väg får vara i fred. Jobbigt, jobbigt. Jag får behärska mig och hålla mig lugn, för jag vet att blir jag arg på honom så blir saken ännu värre. Och han kan ju inte rå för att han reagerar som han gör. Det är ju situationen på dagen i skolan som inte varit bra för honom.

I morgon är en ny dag....

Här händer det saker! **** AS/ADHD

Takläggarna har jobbat hårt idag. Hela skorstenen har de hackat ner - sten för sten. Tur att vi inte var hemma så mycket under tiden, det bankade rejält i huset. Eftersom vi drog in jordvärme för några år sen så används inte skorstenen och den vittrar bara sönder. Verkligen grovarbete för hantverkarna, de kommer att sova gott i natt.

De skulle inte få hem teglet förrän på torsdag så det tar ett par dar till innan allt är klart.

I morgon måste jag ringa till en tandläkare till sonen. Han har en tand som måste åtgärdas snabbast möjligast innan han får ont av den. Men vi har ingen lämplig tandläkare att tillgå just nu. Fick tips av specialisttandläkaren om en tandläkare i en grannkommun. Hon tyckte att han skulle kunna vara lämplig till min son. Men då får vi åka 8 mil fram och tillbaka men det kan det vara värt.

Det roliga som kanske kommer att hända i vår familj snart (som jag skrev om häromdan) har vi börjat jobba på nu. Hälften verkar ha gått i lås, nu är andra halvan kvar. Sonen har blivit involverad i det nu och han sa idag att han kommer att ligga och gråta i sin säng av glädje om det blir så!!! Kul att kunna glädja honom i så fall!

Äntligen takomläggning **** AS/ADHD

Vi har väntat länge i kö på att snickarna ska komma hit och lägga om taket. Men pga ROT-avdraget så är kön lång. I morse kom de äntligen, en kvart innan sonens taxi skulle komma. Inte den bästa tiden med tanke på hur orolig sonen kan bli av något som inte tillhör det vanliga. Men vi hade förberett honom i går kväll på att de kunde komma innan han åkte till skolan. Jag tror han tyckte det var lite spännande, allt gick bra på morgonen.

Lite brötigt i trädgården:

Funderingar på taket:

Sonen med sin skarpa blick tyckte jag skulle kolla på hur nära det nya staketet de hade parkerat med traktorn som ska frakta bort det gamla teglet.

Två små framsteg? ****AS/ADHD

Måste berätta om ett par händelser som inträffade här och som jag ser som framsteg. Andra kanske inte ens skulle registrera det men jag vill nog se nåt positivt här.

Framsteg 1: Igår var det avskedsfest för ett par av våra vänner som ska flytta långt härifrån. Det var en ganska stor fest med 50-60 personer. I förväg frågade vi sonen om han trodde att han skulle klara av en sån grej. Han frågade lite hur det skulle se ut. Men han sa att det verkade rörigt och att han inte ville gå. Vad skönt det vore om han kunde bedöma själv och tala om att det där klarar jag inte av. Det kanske kommer med tiden.

Mannen åkte ensam. Eftersom jag fortfarande inte mår bra så skulle jag ändå vara hemma. Han sa att det hade inte gått bra att ha sonen med där - för löst och för ostrukturerat för honom.

Framsteg 2: Idag vid ett utbrott så välte han inte ner så mycket saker i sin väg utan han gick upp till sitt rum, la sig i sängen och drog täcket över sig. Där låg han i ca 45 min och sen var han på bra humör igen. Tänk om han kunde komma över sitt utåtagerande och dra sig undan i stället. Ett önsketänkande från mig, kanske.

Bara helgerna är över och alla är friska ska vi jobba hårt med att vinkla hans ilska till gymmet eller dyl. Tänkte att vi kunde koppla ihop det med något roligt som kanske kommer att hända i vår familj... Vi får se om allt går i lås först. Berättar mer under veckan som kommer. Jag hoppas för sonens skull att det ska funka.....

Föräldrafritt **** AS/ADHD

På föräldramötet som var för ett par veckor sen i sonens klass kom man överrens om att föräldrar skulle komma till klassen och hälsa på lite då och då. Detta för att bryta den dåliga trend som blivit bland en del elever (skrev om det tidigare).

MEN, ett krav som de då ställer på föräldrarna är att de måste anmäla ett par dar innan de kommer, med hänsyn till min son. Han tål inte att något bryter mot det vardagliga men med förberedelse så kan det gå hyfsat bra ändå. Det går alltså inte att det helt plötsligt och utan förberedelse finns en "främmande" person i klassrummet. Jag tycker att skolpersonalen har lärt sig sonens behov rätt bra och att de tar hänsyn till det. Läraren berättade på utvecklingssamtalet häromdan att hon kört ett par oanmälda på porten. De fick inte komma in i klassrummet!

Den förälder som är med en dag får också instruktioner att följa. T ex får den personen inte stå och hänga bredvid sonens bänk för det har visat sig tidigare att han blir störd av det. Det får heller inte vara onödig trafik förbi hans bänk.

Igår hade en förälder varit med i klassen. Trots förberedelse så blev sonen orolig. Men jag tycker assistenten läser av honom väldigt bra. Hon gav honom en uppgift att jobba med på datorn i egna rummet innan det gick för långt för honom. På det sättet kunde man undvika utbrott och sonen höll sig relativt lugn.

Utvecklingssamtal **** AS/ADHD

Jag var på utvecklingssamtal idag på sonens skola. Närvarande var hans assistent, klassföreståndare och skolans specialpedagog.

I det stora hela så fungerar allt ganska bra. Men man ska ju sätta upp mål att jobba mot och det är inte lätt när han har diagnoserna. Det som behövs jobbas på är ju brister p g a handikappet. T ex att han ska försöka hålla sig till ämnet och inte fladdra iväg (ni förstår säkert vad jag menar). Men det är ju ett av problemen med asp och adhd. Man har inte så lätt för att koncentrera sig och hålla sig till saken.

En annan sak de tog upp är idrotten. Lagsporter är svårt. Den sociala biten med samspelet. Och för att klara målen i idrott så måste man klara samspelet. Jag anser att det kanske är en grej som han aldrig kommer att klara. Det är en del av handikappet som han får leva med. Som vuxen kommer han säkert att välja bort såna delar i sitt liv.

Det är inte lätt att sätta upp vettiga mål för sonen, för det får inte vara för svåra mål, de ska kunna gå att uppnå för honom och inte vara omöjligt.

Längtan kan vara svår.... **** AS/ADHD

Så här kan det gå med frukosttallriken när längtan efter storebror blir för stor.

Och när han dessutom förstår att de inte kommer att vara hemma tillsammans så mycket nästa gång brorsan kommer, så är det svårt att styra känslorna.... Som tur var så hade det mesta av frukosten redan hamnat i magen.

Lyckad fest! **** AS/ADHD

Så kom jag och mannen iväg på festen i alla fall.

Det var de här glada syskonen som fixat en fest för sina föräldrar som firade 40-årig bröllopsdag!

De hade skrapat ihop gamla kompisar till föräldrarna som inte setts på många år. Dessutom var vi inbjudna som umgåtts med dom både nu och då. Vi har varit ute på en del galna upptåg med dem speciellt innan barnen kom. Vi har satt våra spår hos de här syskonen, våra galna upptåg glömmer de inte även om de var små när vi höll på som mest.

Det var snyggt dukat med välkomstdrink när vi kom.

Under tiden som vi njöt av drinken så blev huvudpersonerna kidnappade av den ena dottern. Här kommer de med ögonbindel på sig, de hade ingen aning om vart de kommit. De trodde att de skulle ut med närmaste familjen på restaurang i stan.

Sen bjöds det på underhållning av varierat slag och en trerätters middag. Allt var fantastiskt gott!

Det här var ett fint sätt av barnen att visa sin uppskattning av sina föräldrar. Och vi var så glada över att vi blev bjudna och fick vara med om den här kvällen.

Vi kom iväg båda två tack vare att sonen är hos stödfamiljen. Svårt att ha honom med på sånt här och inte är det kul att gå ensam heller.

Lugnt .... **** AS/ADHD

Sonen blev hämtad av pappan i stödfamiljen på kvällen. Men på eftermiddagen tänkte jag ta det riktigt lugnt för att kurera mig och vila upp mig. Så jag föreslog att jag kunde hyra en film så att sonen och jag skulle mysa i soffan medans vi såg den. Men sonen ville inte hyra nån film. I stället så kollade jag runt lite på Tv-kanalerna och fastnade för ett program som handlade om en familj som fått sexlingar för tre år sen. Tanken slog mig: tänk om man hade sexlingar varav en eller kanske två som har asperger och ADHD!!! Man har det nog rätt lugnt ändå, om man jämför med en sån situation...

Idag var det många sjuka i sonens klass, ca 1/3 av klassen var hemma. Igår hade de flesta fått vaccinet mot svininfluensan och det satte tydligen sina spår. Sonen har inte fått vaccinet och är pigg som en mört! Hoppas det håller i sig och att han slipper influensan.

Sjuk, men vackert! **** AS/ADHD

Nu är jag riktigt orolig över hur det ska gå till helgen här. Sonen ska till stödfamiljen över helgen och jag och min man har fullspäckat schema. Jag ser mycket fram emot en hemlig överraskningsfest på lördag. MEN, jag mår inte bra! Känns som en influensa är på stort G. Jag VILL INTE bli sjuk, försöker kurera mig så gott det går och det är ju ett par dar kvar. Men just nu känns inte hoppet så stort att det ska fungera för mig . Vi får se.

I morse hade vi det så fantastiskt vackert här utanför. Jag sa till sonen att han måste titta ut. Han sprang genast och hämtade sin mobil. Resultatet hade blivit ännu bättre om jag orkat gå ut och fotat, nu är det taget genom köksfönstret och dessutom med en mobil som inte har den bästa kameran. 

KAT-kittet **** AS/ADHD

Resonemanget fortsatte på habiliteringen. Jag framförde frågan om KAT-kittet skulle vara något för sonen. Fick tips av Mia (tack Mia för tipset) att hon fått det till sin dotter och det hade fungerat bra.

Det är alltså ett redskap för KBT-träning. Det ska bl a kunna förbättra förmågan att uttrycka känslor m m som sonen har mycket svårt för. De visste knappt vad KAT-kittet var för något men de skulle forska i ämnet. Tänk att man måste få tips från bloggen på saker som egentligen habiliteringen ska tipsa oss om.... Jag har i flera år efterlyst nån form av beteendeterapi till sonen som jag anser att han behöver. Men de har inte vetat om något som passar. Vi får se vad de kommer fram till nu.

Jag måste bara visa er vad vår utetemp står på just nu:

Rekordkallt för den här säsongen, brrr! Och ändå är klockan bara 21. Undrar vad den går ner på innan natten är slut? Men vi ska inte klaga, idag såg vi solen som vi inte sett på länge :-)

Sonen ska gymma! **** AS/ADHD

Min man och jag hade ett möte på habiliteringen idag med arbetsterapeut och specialpedagog. Det blev lite uppföljning av vad som hänt sen sist och vi berättade lite hur det varit med skolan bl a.

Vi kom också in på sonens utåtagerande och hur man ska få bukt med det. Han är så gott som lika lång som mig nu (jag är 168) så det är ingen liten pojke längre. Det blir ju alltså kraft i hans sparkar och slag. Jag berättade att jag funderat på boxningssäck och det tyckte de i och för sig var ett bra sätt. Men om det skulle funka på honom att han inte slår nån är ju svårt att säga. Så vad gör vi, vågar vi eller vågar vi inte?

Som förslag så länge var att vi skulle utnyttja gymmet vi har i källaren. Kanske göra nåt litet program som sonen kan köra igenom.

Det behöver ju inte vara mycket och ta lång tid, bara han får ut lite energi. Då skulle man kunna hänvisa till gymmet de dagar han kommer hem från skolan och är i obalans. Kanske kan man få ur honom frustrationen på gymmet i stället för på oss eller saker (datorer m m). Frågan är bara hur man motiverar honom att komma igång?!? Någon som har några tips på nån typ av morot?

Drömtillvaro.... **** AS/ADHD

Nu är sonen inne på tredje dygnet i rad då han är lugn och harmonisk. Inte ett enda utbrott under dessa dagar. Det är som en drömtillvaro.

Det får mig att tänka på hur livet skulle sett annorlunda ut om all personal runt barnen med AS och ADHD hade rätt utbildning och att skolklasserna var anpassade efter dessa elevers behov. Naturligtvis skulle det bli fel ändå ibland men inte så att det skulle vara utbrott varje dag, som det faktiskt varit under en period nu. Man blir sååå trött på att vardagen ska vara full av utbrott, det sliter på en mer än man tror.

Igår kväll när jag skulle gå och sova så låg det en gullig lapp på min säng.

Såna här små guldkorn tar man verkligen till hjärtat, eftersom han har så svårt att tala om känslor som jag nämnt tidigare. Det finns något där inne i alla fall, men som är så svårt att få fram.

Idag tryter orken och krafterna på mig. Kände inför helgen som gick att jag skulle behövt vara hemma och vila, men istället drog vi ju iväg till stan m m. Jag känner mig lätt febrig och matt nu, men man har ju aldrig tid att vara sjuk. Imorgon är det möte med hab, sen jobb resten av veckan. Och i helgen är det fullt ös igen. Vi ska på en hemlig överraskningsfest på lördagen och på söndagen ska vi på kurs i Göteborg. Skulle behöva en time-out från allting snart. Men sen är sonen hemma två helger i rad så då blir det ingen vila. Jag får försöka kurera mig på något sätt under veckan här, lägga mig tidigt kanske.