lördag 7 mars 2015

Fortsatta glad-endorfiner med lite oro

Igår (fred) när jag vaknade och senare åkte iväg till jobbet, studsade jag fortfarande fram av de där glad-endorfinerna från dagen före. Tänk vad de där underbara assistansmänniskorna kan åstadkomma, i kombination av en ledig dag med mannen och solen strålade hela långa dagen! Torsdagen var en dag som jag och  mannen behövde, tror jag. Onsdagens möte i skolan var ju lite tufft och svårt, så en lättare torsdag satt bra så trycket i hjärnan kunde lätta.

Men tidigt igår (fred) morse fick jag meddelande från assistent Nisse att han blivit sjuk under natten och inte kunde ta sig till skolan. Jag försökte med assistent Timmy, men han kunde inte komma förrän efter nån timme och så är det när det blir väldigt kort varsel. Så Turbo fick avstå från skolan igår. Ett snabbt meddelande både till Turbo och den personal på korttids som jobbade, och sen fick jag bara hoppas att det inte ställde till det för mycket med den hastiga förändringen för Turbo. Jag hämtade honom sen på korttids på morgonen, i stället för skoltaxin som jag fick avblåsa.




Det kändes så härligt att se att Turbo var glad när han kom ut till bilen. Jag fick också se hur fantastiskt bra det fungerade mellan personalen Tobias (som är relativt ny) och Turbo. Underbart att få hem en solstråle, trots förändringen som kom snabbt!

Mannen kom hem och avlöste mig vid lunchtid då det var hög tid för mig att åka till jobbet. En lugn dag hade mannen och Turbo, men på kvällen kom det ut lite oro iaf. Turbo sa själv att det berodde på att dagen varit "konstig". Snabba förändringar av schemat är inget som går helt smärtfritt förbi, men i det här fallet gick det ändå hyfsat bra. Det hade kunnat bli värre....



Idag (lörd) har vi det lugnt här - iaf än så länge. Nu är det kvällen kvar och vi laddar för lite tacomys tillsammans. Det kan gå hur som helst, det vet vi sen förut, men vi satsar!

Tack R för skrivstunden idag! ♥ Trevligt - när jag äntligen kom till skott och svarade på dina frågor. Sorry för de sena svaren :( Fortsättning följer....

Ha en fortsatt fin och trevlig lördagskväll, alla läsare därute! Kram, kram ♥

2 kommentarer:

Nina sa...

Vad svårt för Turbo när han reagerar så på förändringar. Det är ju oundvikligt ibland. Där måste jag säga att jag är tacksam att Sandra klarar sånt väldigt bra. Det är ju inte precis nåt man kan träna på. Iaf inte för oss. Händer det sällan så går det bra, tränar man får det motsatt effekt, och blir bara oroligt. Hoppas ni har en skön kväll!
Kramen!

Anonym sa...

Ja det där med snabba förändringar... tur att ni ändå har möjlighet att ha honom hemma när det kniper.
Hoppas er lördagskväll blev fin.
Kram på dig ❤ (<3 )
//Lena