söndag 20 oktober 2013

Fortsatt ingen skola...

Den här helgen gick alldeles för fort. En härligt festlig dag och kväll hade vi igår som vi kommer att minnas. Vilken tur att det var en korttidshelg så vi kunde vara med på lite trevligheter. Annars hade vi vackert fått stanna hemma, men vi är så vana vid att det är så. Glada och belåtna är vi iaf för det som blir.




Turbo är fortfarande på korttids och visst undrar man hur det går. Jag har iaf fått rapporter om att det första dygnet gått bra. Valle jobbade med honom då och han är en av de nyare från i somras, men det har funkat. Sen hade Tom det andra dygnet och det har jag inga betänkligheter över, men vad som helst kan förstås inträffa. Detta dygnet som pågår nu har vår egen assistent Nisse blivit inkallad till. Eftersom det är instabilt för Turbo på skolfronten så tyckte chefen för korttids att det var bäst att sätta in Nisse i stället för en kille på korttids som inte är fullt så van vid Turbo. Hon tog nog det säkra före det osäkra i det här läget och det kan vara klokt att vara extra försiktig just nu.

Jag ska hämta hem Turbo i morgon bitti. Det blir tyvärr ingen skola för honom i morgon heller, vi fortsätter att hålla honom hemma tills hans "trygghetskillar" sätter igång med sitt jobb i hans närvaro i skolan. Det dröjer lite, men bättre att de förbereder sig ordentligt så det blir så bra som möjligt. Och jag litar fullständigt på dem!




Anonym hade en liten fundering om inte Turbo kunde få vara på fritids i stället för i skolan? Jag vet inte exakt hur du menar, men jag kan väl känna att det inte är något alternativ som det ser ut nu. Skulle det bli en situation som blir långvarig då han inte kan gå i skolan av någon orsak så måste det naturligtvis lösas så jag kan sköta mitt jobb bättre än jag kan göra nu när han hålls hemma. Men meningen är att det ska komma igång med skola alldeles strax. Målet måste ändå vara att han ska gå i skolan. Om du inte tycker att du fick tillräckligt bra svar så får du gärna fråga igen så kan jag utveckla mer isf.




Mamma Z undrar om Turbo vet om orsaken till att han är hemma från skolan och om vi kan vara öppna på det viset?
Ja, han vet om varför han är hemma. Samtidigt får vi vara försiktiga med hur vi förklarar det. Vi vill absolut inte att han ska få skuldkänslor och känna sig misslyckad pga allt som hänt. Jag anser att detta inte är hans fel, det är fortfarande omgivningen och anpassningarna som det brister i och detta måste förändras. Vi har ju sett genom åren att Turbo kan fungera på ett bra sätt om allt är väl anpassat och personer runt honom hela tiden har fingertoppskänslan med sig. Därför kan man inte belasta Turbo för detta som händer nu.

Det får bli allt för idag. Mer kommer i morgon om inget oförutsett inträffar.
Kram på er ♥

1 kommentar:

This is my life sa...

Jag är så tacksam för att jag hittat din blogg, genom den/dej lär jag mig mer och mer om autism varje gång jag läser ett inlägg, samtidigt inser jag att jag är totalt okunnig. Du är fantastisk, Turbo kunde inte fått en bättre mamma!!!

Kram!