söndag 20 maj 2012

Sofflocket

Jahapp, ytterligare en korttidshelg lagd till handlingarna. Och vad har jag gjort då?? Legat på sofflocket och latat mig och försökt få tillbaka min friskhet och pigghet.... Har väl gått så där.... Jag har t o m slötittat lite på TV, jag som nästan aldrig ser på TV annars, förutom nån film på helgkvällar. Mannen har hållt igång som vanligt. Igår tog han sig en runda i skogen och orienterade lite. Det var tänkt att vi skulle göra det tillsammans, men eftersom min kropp har gått ut i strejk så fick han göra det själv. Avis låg jag därhemma :(
Men sen kom han hem och slog igång grillen och  fixade lite gott käk.




Som sagt, jag fortsätter med min "sjuka" som jag är helt övertygad om att det är den där berömda väggen jag hittat.... Och ingen har väl påstått att det är lätt att leva med diagnoser.... tycker eg. att vi har hållit ganska länge ändå med tanke på den påfrestning som diagnoserna för med sig i vårt liv. Men vi måste hålla liiiite till. Kan man tänja på gränserna ännu mer?? Men jag är ganska orolig, det är ju andra helgen i rad som jag däckar av mina symptom och rädd är jag att det inte ska ge med sig.... Idag har jag chockboostat mig med nåt medel, har ingen aning om det hjälper men jag gör vad som helst för att bli pigg och frisk igen. Samtidigt så känns det som lite konstgjord andning... Bara att vänta och se vad som händer....




Turbo har mer och jobbigare symptom just nu och det gör livet mer påfrestande. Vad vi ska göra åt det vet jag inte just nu. Måste försöka hitta orsakerna till varför läget är sämre nu, för att vi ska veta vad vi ska göra för att kunna hjälpa honom. Tycker inte han är lika uppåt som han brukar vara.... Är det allergin som "spökar" så går det ju över om ett par veckor. Är det sommarlovet som är boven så får vi nog vänta lite till och sommarlovet är ju långt.... Mmm, vi har lite att grubbla på....

Nu har jag iaf skickat mail till habiliteringen så får vi se vad som händer.... Nu är läget AKUT och får vi inte hjälp nu av dem så får vi det nog aldrig. Även här har jag nu hotat med att gå längre upp i ledet om inget händer. Varför ska det alltid vara så segt när det gäller?? Men jag anar att någon av dem som fick mailet kommer att ringa mig i veckan....

Nu ska jag dra nåt gammalt över mig och hoppas på att jag vaknar pigg i morgon för att klara av morgonpasset galant! Får väl drömma lite...
Kram ♥

2 kommentarer:

Anonym sa...

Usch Bellan! Det där låter inte alls bra :(
Du måste vara rädd om dig gumman, så gott det nu går, jag vet...det är inte lätt för vem ska ta över?
Det är en tuff sits om man når ända fram till den där väggen, för det är så tungrott att komma igen om man någonsin blir den samma igen? Jag är tveksam faktiskt...
Men jag hoppas att det är tillfälligt, en svacka, eller en stor varningsignal "bara".
Stor varm kram och vila så mycket du har möjlighet till!!! Allt annat är oväsentligt, faktiskt!!!
Hoppas du hittade något trevligt gammalt att dra över dig ;) fnissar!!!
//Lena

Mamma Z sa...

Känner igen detta allt för väl om den där väggen..men hur sjuttsingen kan man stå pall som en fura med allt detta kämpande?? Måste ligga steget före där vi inte borde..

BAMSEKRAMEN