tisdag 13 maj 2014

Kraschad iPhone

Två dagar har gått av den här veckan och den flyter på bra, tycker jag. Turbo har kommit iväg till skolan som han skulle båda dagarna. Ett stort framsteg i kommunikationen igen, har vi kunnat se igår. Han blandade inte in mig alls i ett bekymmer som han hade under skoltid. Han vände sig direkt till assistent Kent och sa vad han ville! Det är stort!! Det är nog första gången han vänt sig till någon annan än mig, när det varit jobbigt. Jag njuter av att se att det finns en enorm trygghet där.

Gårdagen blev lång för mig. Jag var ju ute på äventyr på kvällen. Vi har fått en liten tradition, några tjejer, att vi ska delta i VårRuset. Förra året var första gången och då var vi nog 8-10 stycken som åkte dit. Tyvärr var vädret det värsta tänkbara och vi var som dränkta katter när vi kommit runt. Det resulterade i att några av oss backade ur i år. I går var vi fem stycken som åkte härifrån till den stora staden Göteborg. Sen är det inte lätt att hitta i den stan när man inte är därifrån. Vi irrade väl ett tag och efter en del felkörning så kom vi iaf fram. Tack E-chauffören för en bra körning!!




Runt kom vi och kul var det. Vissa av tjejerna hade tjuvtränat så jag kände mig vääääldigt otränad! Men jag försökte haka på så gott det gick och jag var nöjd med att hålla jämna steg med 16-åringen som var med i gänget ;)
Vädret hade vi mera tur med i år. Desto mera otur för mig, var att jag mitt under loppet fick ett telefonsamtal som jag skulle svara på - och tappar mobilen rätt ner i asfalten! Det höll den naturligtvis inte för så den blev tjusig värre. Ska se om jag kan fixa det rätt omgående för det är liiiite svårt att se vad man skriver i sms bl a.....

Det får bli ett bekymmer för morgondagen att lösa för nu tänker jag krypa till kojs. Sömnen blev för kort i natt eftersom jag kom hem väldigt sent från VårRuset och nedvarvningen här hemma tog sin lilla tid. Så go´nattens på er och sov sött! Kramis ♥

3 kommentarer:

Lena sa...

Ja du vet ju vad jag anser om att vara ute och springa på det där viset ;-)

Starkt gjort är det hur som helst, men varför svarade du i telefonen mitt under loppet?

Vad häftigt att Turbo vände sig till Kent, det händer verkligen grejer ibland med utvecklingen. WOW!

Sov gott nu med träningsvärk och allt, för jag antar att du har det?
KRAM PÅ DIG Rusfia <3

Nina sa...

Hahaha, jag säger som Lena, det måste ha varit väldigt viktigt om du tvunget behövde svara i telefonen mitt i VårRuset?! Hoppas det ordnar sig med den iaf, man är ju ganska beroende av den. Fast du kanske skulle behöva lite avvänjning? ;)

Men vad bra jobbat! En rolig tradition har ni skaffat er. Sen får ni lägga till en helkväll på stan och hotellnatt också, i den där traditionen :)

Skönt det där att Turbo inte behöver ringa dig så fort det blir jobbigt för honom. Särskilt nu när du inte har nån telefon ;)

Pussokram påre!

Tina sa...

Ja jag håller med mina fina väninnors kommentarer men är inte särskilt förvånad att du skulle svara mitt i ett lopp. Du var säkert in en snabbis på ett internet cafe och jobbade lite också ;) Nä nu är jag taskig , men lite måste vi få retas ! Tycker ju galet mycket om dig min skönsjungande vän <3 Kramar