Tunnelbana och skolflytt!

Nu är vi som sagt var hemma och samlade i familjen igen. Turbo och mannen kom ju med tåget från Stockholm i går kväll. De hade nog haft det trevligt även om mannen hade fått jobba för att det skulle bli så bra som möjligt. Det är ju inte "bara" att åka på en sån här tripp och hoppas att allt ska ordna sig. Det krävs en hel del planering och mannen har lärt sig bra, eftersom de har gjort den här resan ett antal gånger nu.

Den här gången var det lättare att få Turbo att lämna hotellrummet än vad det var förra året. Nu besökte de Skansen och de hade gjort en tur till söder och gamla stan och lite sånt där trevligt. Tunnelbana är alltid skoj, tycker Turbo, som alltid varit överdrivet förtjust i tåg i alla former!

Hela lördagen var storebror Charlie med Turbo och ni kan ju själva gissa om det stod programmering på första plats på schemat!! Det blev nog några timmar intensivt programmerande när de där brorsorna slog sina kloka huvuden ihop - Charlie jobbar ju som spelprogrammerare i Stockholm. Härligt att Turbo kan ha en färdig plan för vad han vill jobba med. Hur många 15-åringar har det? Sen får vi naturligtvis se hur det går på vägen dit...... vägen är ju lång.....

Jag känner väl att jag skulle behövt att vila när mannen och Turbo var i Stockholm, men jag höll igång hela tiden med både det ena och det andra. Det är en svår avvägning, men mycket av det jag gjorde - för att inte säga allt - går inte att göra när Turbo är hemma. Och jag är jättebelåten med att hallväggarna blev målade och snygga igen efter alla utbrott här. Och även att bokhyllan blev tömd på böckerna som jag tänkt på länge. Men när man är inne i en period med utbrott flera gånger om dagen så har man varken ork eller tid med att förändra även om det skulle vara till det bättre. Men nu är det gjort och det känns jätteskönt! Vila får jag göra en annan gång.....

Vi hade som sagt möte med rektorn förra veckan ang byte av skollokaler till hösten. Rektorn hade en bra syn på Turbo och hans labila period just nu. Han kopplar ihop det med flytten! Han menar på det att skolpersonalen undermedvetet ger signaler om att något är på gång. Och faktum är att samma dag som oron började hos Turbo, den dagen hade skolpersonalen fått beskedet om hur det är tänkt till hösten! Ja, kanske har han rätt och det lär ju visa sig snart.....

Samma dag som vi hade mötet med rektorn så stod det i tidningen om flytten. Därför borde Turbo bli informerad omgående om detta eftersom risken finns att han får höra det bakvägen annars. Och det skulle verkligen inte vara bra. Svårt att veta vad som var rätt - Stockholmsresan stod ju för dörren och vi visste ju inte hur Turbo skulle ta ett flyttbesked precis innan resan. Jag och mannen konfererade lite och kom överens om att han måste få veta direkt! Jag tog mod till mig så vid läggdags i onsdags  så berättade jag med hjälp av bilder. På tisdagen hade vi fått gå in och ta lite bilder som tur var!

Jag började med att förklara på ett positivt sätt varför kommunen behöver ha deras skollokaler till annat så han förstod att det var till ett bra syfte (boende för ensamkommande flyktingbarn). Positivt tänk är a och o när man meddelar en jobbig sak för Turbo. Nästa steg var att visa med hjälp av bilder var skolan ska befinna sig. För några år sen har han varit där en eller ett par gånger och spelat pingis eller biljard, så han är inte helt främmande för lokalerna. Det positiva som jag tryckte på här, var att han inte skulle behöva byta lokaler till gymnasiet och att han redan under 9:an kan få bekanta sig med gymnasielärare så smått. Han har ju faktiskt undrat över hur det ska bli till gymnasiet så det kanske ändå blev en lättnad för honom att få höra hur det är tänkt.

Ingen bild från Turbos rum, men dörren till rummet skymtar bakom biljardbordet.

(Jag visade ingen bild från Turbos rum för honom vid genomgången eftersom det inte såg så vidare bra ut innan de fräschat till och gjort i ordning. Men han fick iaf veta vilket rum det kommer att bli.)

Inget utbrott kom efter min genomgång och inga ledsamma miner, bara nån liten protest men inget märkvärdigt. Sen hade de pratat lite lätt på torsdagen i skolan vid fikat om det, men inte heller där något negativt utan bara nån liten praktisk fråga som lärarna fick svara på.
Nu tänker jag göra likadant som jag gjorde inför flytten av korttids. Jag ska sätta upp bilder på väggen som han ser när han sitter vid datorn. Bilder på nya lokalerna så han vänjer sig lite varje dag med det nya. Tack vare bilderna kan det också komma en del frågor och reflektioner. Vi har blivit lovade att få komma in och ta nya bilder vartefter de ställer i ordning och vartefter nån liten ombyggnation är färdig.
Det var det det och nu hoppas jag att det ska gå hyfsat bra trots allt.

Nu ska jag strax iväg och tävla lite.... ;) och i morgon har vi ytterligare en mycket intressant dag här i Diagnoslandet! Det händer saker hela tiden....
Kram på er ♥