Tjejhelg i skärgården!

Nu har vi landat här hemma efter helgen på bortaplan så jag tänkte skriva några ord och visa några bilder för att sammanfatta helgen. Trött är bara förnamnet på mig just nu, men det var det värt! Fulltankad med positiv energi är jag iaf, även om sömnbehovet är stort....  Jag får ta i kapp det under veckan.

Vi var alltså sju härliga tjejer som kom tillsammans i en stuga på en ö i skärgården. Vi är alla mammor till barn med olika diagnoser inom NPF-området. Vi har träffats via bloggar och vi har träffats en gång tidigare och det var på Ladys Night förra året. Nu fick vi till en träff igen och det var vi väldigt glada för. Det kan vara lite klurigt att komma ifrån när man har barn med diagnoser.....

Vid ankomsten på fredagen bjöd värdinnan på lite bubbel! Underbart ute i det fria med havsutsikt och solen sken, även om det var lite kallt!

Sen blev det mycket prat och mycket skratt och lite allt möjligt. Vi har skrattat så tårarna sprutat, men vi har också pratat allvar. I ett sånt här gäng kan man ventilera även de mest svåra delarna i vårt liv och man blir förstådd utan en massa ifrågasättande eller en massa omkringförklarande. Det är en skön känsla när vi vet att våra familjer fungerar annorlunda än standardfamiljen, men att vi har så stor förståelse för varann. Vi har verkligen fått speciella band mellan oss mammor. Vi kan prata allvar ena stunden och i andra stunden så haglar skämten om hur vi lever och vilka dråpliga situationer vi kan hamna i ibland.

En rödstjärt som sjöng för oss!

Vi är i olika faser i livet. En del av oss har accepterat att livet blev annorlunda medans några är i fasen då sorgearbetet över det annorlunda familjelivet måste få ha sin gång. En del av oss har nyligen fått diagnos till sitt barn, medan några av oss haft diagnoser satta sen många år tillbaka. Men vi kan lära oss mycket av varandra när vi delar med oss av våra personliga erfarenheter.

Mitt i detta härliga tjejgäng fick jag en ensamstund vid havet på lördagsmorgonen. Det var lite strul med varmvatten till duschen så jag gick ner till havet för att göra morgontvagningen ;) Men, det var någon morgonpigg i gänget som såg mig genom fönstret och genast var hennes kamera framme förstås.... Men Tack  Nina för lånet av bilden iaf! ;)

Jag insöp lugnet och den vackra vyn - ett lugnt och stilla hav i morgonsolen.

Det var njutning på hög nivå. Och det blev inte sämre av att en mink dök upp en bit ifrån mig. Eftersom jag inte går en enda meter utan att ha kameran med mig så fick jag faktiskt en bild på den innan den la benen på ryggen och avvek från mig.... Den blev nog totalchockad så vi såg inte till honom nåt mer..... Men jag blev glad över mitt möte med minken och att jag fick en bild på den!

En mink som åskådare!

Tyvärr går en helg väldigt fort och det var dags att åka hem på söndag förmiddag. Vi blev hämtade av värdinnans man som så snällt ställde upp och körde flera turer fram och tillbaka mellan fastlandet och ön. Stort TACK till honom också och likaså värdinnan som servat oss så fint!

Jag blir lika fascinerad varje gång jag tänker på hur vi tjejer har träffats - genom bloggandet! Hade inte några av oss bloggat så hade vi varit helt ovetandes om varandra. Tyvärr saknade vi en tjej som vi sett fram emot mycket att få träffa, men som av olika orsaker inte kunde komma. Tankarna gick till henne ofta....

Och vad gjorde mannen under hela lediga helgen då?? Ja, han lyckades fixa en fullspäckad helg i Stockholm. Bl a hade han turen att sent omsider lyckas få tag på biljetter till Bruce Springsteen som uppträdde på Friends arena! Han tog med sig vår äldste son Charlie dit och de fick en härlig upplevelse när Bruce gav järnet!

Lycka för mannen som drömt i många år om att få gå och se honom. Han ångrade sig inte, kan jag meddela.
Hur Turbo har haft det och hur det gått för honom under helgen, det berättar jag i nästa inlägg.
Kramar om er alla ♥