Lugnet har återvänt

En riktig njutardag snodde jag åt mig idag. Jag satte på mig skygglappar, tog bara det mest akuta i jobbet och fixade det, resten la jag åt sidan. Inga måsten eller nåt som tog av min energi fick komma i vägen idag, här skulle kopplas av och njutas hade jag bestämt. Efter dessa kämpiga veckor vi haft med skolan så behövde jag en sån här dag. Jag packade ner lite fika, åkte till en större blomsterhandel och köpte lite uteväxter för att göra höstfint med i trädgården.
Sen letade jag på en sjö där jag aldrig varit förut. En liten, liten, sjö med en brygga, utanför ett litet, litet samhälle. Mysigt och fridfullt var det. Satt där på bryggan och filosoferade lite och bara var i det vackra vädret, härligt! Tyst, lugnt och stilla var det därinne i skogen vid sjön.

En kopp te i solglittret

Men nu är det dags att berätta lite om vad som hände igår på våra möten om Turbo och skola m m.... Vi började med att träffa Lisa som habiliteringen köpt in tillfälligt för att vi ska komma en bit med nån typ av KBT för Turbo. Hon är en mycket duktig psykolog som har inriktat sig mycket på autism och hon vet vad hon pratar om och är väldigt kunnig och skicklig. Vi benade ut lite hur det ser ut kring Turbo och hans utbrott m m. Det finns ju alltid en orsak till hans utbrott så han är inte lynnig på nåt sätt, men däremot går det blixtsnabbt när det händer. Han vänder från glad till att få utbrott i blixtens hastighet när det går snett eller något inträffar som han inte kan klara.

Lite nya höstväxter

Vi fick lite tips och råd att ta med oss hem. Vi fick en liten hemläxa till nästa gång. Det gick väl ut på att prova ett belöningssystem till små enkla saker som vi vill att Turbo ska göra. Vi ska försiktigt testa detta så hon ser hur han reagerar på det. I förlängningen är det tänkt att man ska använda det på honom vinklat till hans utbrott. Men dit är det långt, men vi måste börja nånstans. Vi föräldrar får handledning av Lisa och sen får skolpersonalen och personalen på korttids också handledning av henne. Detta gör att vi kan jobba på samma sätt överallt med Turbo så vi gör lika.
Turbo svarade mannen lite roligt igår kväll när han förde det på tal att vi skulle försöka med nån typ av belöningssystem. Lisa tyckte vi skulle ta med honom i resonemanget. Vi funderade på en möjlig belöning.... "en resa till USA" tyckte Turbo var rimligt!! Haha... njae, tror inte det :)

Ja, ja, vi ska nog se till att jobba fram nåt lämpligare! Vi hann slänga i oss lite mat i stan innan det var dags att hasta vidare till Turbos rektor, där vi hade nästa möte. Det mötet gick ut på att följa upp åtgärdsprogrammet. Det var hög tid för det och jag och mannen hade laddat med synpunkter på det. Nu vet vi att vi inte ska släppa en millimeter på våra krav, de måste följas upp strikt om det ska resultera i något som Turbo får nytta av. Vi fick med de punkter i ÅP:n som vi tyckte var viktiga och vi har också spikat ett nytt uppföljningsmöte så det säkert blir av.

Trollslända med monsteransikte ;)

Under mötet kom vi förstås in på hela Turbos skolsituation och hur det har strulat och vi har fått kämpa för hans trygghet ett längre tag nu. Nu har vi ju fått besked om att C (som jag kommer kalla Tina i fortsättningen) ska få vara med Turbo som ett stöd. Henne känner han sen hela förra läsåret och hon var den enda av de fyra som anställdes på resursskolan som jobbat med dessa diagnoser innan. Hon har en hel del erfarenhet och hon är en klippa för Turbo idag. Hon förstår mycket bra vad Turbo behöver och hon kan också säga ifrån till rektorn när det behövs, det har vi märkt.

Just nu så slappnar vi av, just nu känns det äntligen lugnare på skolfronten när Turbo får ha med sig Tina (iaf en period framöver). Turbo är inte längre orolig utan trivs förträffligt i skolan igen. Hoppas bara att det får fortsätta så. Tinas närvaro på resursskolan ska utvärderas efter sex veckor, sen får vi se.... Jag hoppas vi slipper lägga all vår energi på en ny kamp bara..... Men som sagt, nu är det lugnt och Turbo mår bra, så då släpper vi den saken och njuter i stället. F ö så jobbar läraren Nk sista dagen i morgon på resursskolan, sen ska han äntligen få komma loss på heltid till sitt nya lärarjobb. Under ett par veckor har han åkt skytteltrafik mellan sitt nya jobb i grannkommunen och jobbet med Turbo på resursskolan. Nk har ställt upp de senaste veckorna för Turbos skull och det är vi glada och tacksamma för! Nu får Tina ta över en del av hans roll.

Vi vaknade upp till höstens första dimmiga frostmorgon.

Något som också kom upp på tapeten på skolmötet var detta med att det måste finnas en studieplan för Turbo. Som det är nu så har hela 7:an gått och han har inte haft alla ämnen och man har inte vetat hur det ska lösas. Vi ville ha en lösning på papper så inget rinner ut i sanden. Hur det nu var så fick vi ihop alla ämnen utom tre, med lösningar på vem som har ansvar m m. Så nu ska han nog få så han klarar sig. Slöjd, idrott och hemkunskap var de ämnen som är tveksamt om de fixar med honom. Men det är inte kört än. Men med de tretton ämnen han kommer att ha så klarar han att komma in på gymnasielinjerna. Skönt när det ordnar sig till slut, efter mycket kämpande.

Nu är den här dagen strax slut och vi ser fram emot en morgondag. Vi njuter nu när Turbo verkar lugn och harmonisk igen! Kram på er ♥