Frustrerande!

Vilken jobbig situation det uppstår när man får reda på en negativ sak som man vet kommer att resultera i starka känslor från Turbos sida. Och det måste berättas för honom innan dagen är slut... Så blev det idag.

Det är extra frustrerande när det är en helt onödig sak som man hade kunnat förhindra om man bara vetat lite mer. Och extra frustrerande när man inte själv rår för det, men vi måste ta smällen.

Hur lägger man fram en sak för Turbo på ett BRA sätt, när man vet att det krossar honom och när man vet att ett utbrott är oundvikligt?? Man drar sig in i det längsta men till slut är man tvungen, man kommer inte undan. Tänk så mycket smidigare det är med standardbarn, som tål en motgång som t o m kanske är en bagatell i deras ögon, men som känns som världen rasar för ett barn med autism! Det prövar psyket, fantasin, tålamodet, ja en hel massa egenskaper hos oss föräldrar. Men man lär sig en hel del på det också som man inte skulle gjort annars.

På återseende ♥