söndag 12 februari 2012

Små detaljer gör ONT

Jaha, då var den här helgen över också. Tiden går fort, men den här helgen har varit hur lugn som helst. Mannen har kurerat sig och så gott som blivit av med sin förkylning nu. Antagligen är det den som han gett till mig, men jag hoppas det inte blir så farligt. Har tagit det lugnt och knappt gjort nånting. Igår eftermiddag sov jag ett par timmar, var helt slut. La mig ganska tidigt på kvällen också så idag känner jag mig lite piggare. Jag hoppas det inte blir värre än så här.

I eftermiddag hämtade vi Turbo från korttids. Det var den nya J som jobbade med honom sista dygnet. Eftersom det var lite annorlunda så hade jag laddat upp med en extra grej att locka Turbo med så han skulle landa i bilen snabbt om det skulle behövas. Och mycket riktigt - det behövdes verkligen! De hade haft det jättelugnt och bra under dygnet men när vi ringde på dörren så snedtände Turbo fortare än kvickt. Oj oj!! När jag mötte honom så fick jag mig en rejäl smäll och det gick blixtsnabbt - det gjorde rejält ont och det känns än (en Alvedon kanske)..... Stackars J fattade ingenting - de hade ju haft det bra innan - men som tur är verkar han vara lugnet själv och det behövs i såna här situationer.




När jag funderat lite och analyserat situationen nu efteråt, så anar jag vad som var problemet. Vi har inte pejlat läget med Turbo, det är nog ingen idé att göra det så här tätt inpå så jag bara gissar. Det har ju oftast varit T som jobbat när vi hämtat Turbo den senaste tiden och de kör sin rutin. Då har Turbo öppnat dörren för oss och dragit nåt litet skämt. Nu var det J som öppnade.... Tror det blev helt fel för Turbo och han fick världens utbrott. Men vem tänker på att förmedla en sån detalj när det kommer en ny personal?? Ingen tror väl att det är så viktigt. Det är en rutin som bara blivit för T och Turbo..... och att den helt plötsligt betyder en massa för Turbo..... inte lätt att veta.

Ja, ja, nu är Turbo lugn iaf och verkar harmonisk igen!
En sportlovsvecka ligger framför oss och vi får se hur den flyter på. Den ser lite annorlunda ut eftersom vi inte fått full korttidstillsyn som vi brukar ha på loven. Brist på personal..... Men vi får göra det bästa av det. Vi börjar veckan med att ha en hemmamysdag jag och Turbo. Det är ju inte fel det heller att få en sån påtvingad på sig :)  Sen väntar jag med spänning på att rektorn ska höra av sig under veckan! Jag och läraren på skolan kommer att uppdatera varandra om hur det ser ut. Skönt att vi kan stötta varann i den här sitsen som uppstått.

Kram på er och ha en fortsatt skön söndagskväll ♥

1 kommentar:

Anonym sa...

Hejsan. Jo jag vet ibland att visa är svårlästa än andra inom adhd inom autism för jag är en av dom som har den symtomen och önskat att aldrig fått det för den ända som ändån känner till vad ska krävs och stöttning är den som födde oss och tyvärr även i min ålder så behöver man den som förstår en men tyvärr gick hon bort för snart 8 år sedan och det är svårt än idag att fortsätta framåt i livet.