lördag 11 februari 2012

Fighten går vidare

Igår (fredag) fortsatte jag fighten för Turbo. Jag hade kontakt med flera personer om ärendet. Bl a fick jag kontakt med en av Sveriges bästa föreläsare och handledare, Ulrika Aspeflo. Hon är verkligen inte glad över hur skolan har utvecklats. Jag fick stöd och lite tips från henne och det känns skönt att få bekräftelse för att jag resonerar rätt angående Turbos skolgång. 

Jag pratade också med LSS-handläggaren som har full förståelse för hur snett allt blivit med skolan. Fick ett litet tips av henne som jag kommer att ta fasta på och använda mig av i slutet på veckan om inte lösning har infunnit sig.
Det som är positivt är att skolpersonalen och vi föräldrar strävar åt samma håll iaf.




Av en händelse träffade jag Turbos underbara assistent från förra skolan på byn igår och vi pratade en stund. Har stort stöd från henne också. Jag får även stöttning från en grupp på nätet där vi är några mammor till barn med NPF som förstår varann på ett speciellt sätt. Får även stöd från andra vänner. Så stödet finns där och det värmer mig oerhört. Tänk om man stått ensam och stångats.... Så tack ni alla för att ni finns där och tack till alla läsare för att ni stöttar mig på ert sätt också. Igår var ni rekordmånga här och läste, ni var 171 stycken som kikade in på bloggen igår, helt fantastiskt och det värmer mig mycket!




Allt detta stöd och ändå är det ju huvudpersonen - rektorn - som måste göra sitt för att det ska bli bra. Jag ringde rektorn igår också, jag ville höra från henne vilka tankar hon har i nuläget. Jodå, tankarna finns där och hon hade nog lite lösningar på G. Jag får ge henne några dagar att fixa till det. Jag talade om för henne att bl a  skolverket är min nästa instans att koppla in.... Bäst att vara tydlig. Tiden rinner iväg och det måste bli bra för Turbo ganska omgående innan det blir för mycket tid bortspilld för honom. Hon lovade att höra av sig när det hänt lite mer.... Undrar om det blir hon eller jag som ringer upp först, jag tänker liksom inte vänta hur länge som helst......?

Nu ska jag försöka koppla bort skolsituationen under helgen. Jag var helt slut igår kväll när jag kom hem från jobbet, det kostar på att ladda inför telefonsamtal och dyl. I morse vaknade jag upp med lite lätt feber. Vet inte om det är en reaktion på att jag laddat ur mig för mycket under veckan, vi får se vad det blir av det.




Jag och mannen fick oss ett gott skratt i morse av Turbo. Han är på korttids denna helgen och T jobbar med honom nu. Turbo skickade några sms strax före frukosttid. Men det är inte alltid så lätt att förstå vad han menar. Han skriver kort och det är lätt att fatta fel. Och det var precis vad vi gjorde :) Först skrev han om en person som suger.... Men jag och mannen blev väldigt förvånade, den personen träffar han väl inte idag.... hm.... Jag skrev tillbaka och frågade. Nej, det var några veckor sen han träffade den personen. Man undrar ju vad som rör sig i huvudet på honom ibland?? Det snurrar nog en hel del tankar och även bekymmer där som man inte får reda på.
Sen var det dags för nästa grej att missförstå. Han fick oss att tro att T var sjuk... hm.... stort bekymmer eg. som kan ställa till det för Turbo. Men det var inte riktigt så han menade där heller utan där fick vi oss ett gott skratt kan jag säga, hahaha. Ordvändningen där var helt otrolig! Sköna tankar han har våran kille ☺ det gäller bara att hänga med i hans speciella tankebana ☺

Nu önskar jag er alla en härligt skön lördag ♥

2 kommentarer:

ann sa...

Vad skönt att du har så mycket människor runt dig som stöder dig i detta..hoppas rektorn fattar vidden med ditt samtal,att hon måste göra något fort annars går du vidare.Jag brukar också reagera då jag håller på med skolproblem,blir mycket trött och orkeslös.Det tar på en psykiskt att hålla på med detta.Lycka till med Turbos skolgång!Styrke kramar från Åland.

mariellejohnsson sa...

Är här och läser ikapp en del. Och jag känner att jag blir så himla förbannad!!!
Massa styrkekramar till dig och din man.
Ge inte upp!