Rubriktorka :)

Man upphör aldrig att förvånas i Diagnoslandet! I går morse var sonen på ett bra humör, trodde det skulle bli en jättejobbig morgon med tanke på att han inte ville att tjejen skulle jobba nyårsnatten med honom på korttids. Visserligen kom ämnet upp och han protesterade en del men det blev aldrig något stort av det hela. Det gick t o m att diskutera lite önskemål inför kvällen med honom. Han vill absolut vara uppe och se raketerna genom fönstret. Så ifall han somnar innan så ska tjejen väcka honom :) Lite såna önskemål skrev jag ner i kontaktboken så T får förmedla det när de löser av varandra.

Lämningen på korttids gick bra i går morse. T mötte upp oss på morgonen och det är också han som jobbar sista passet när vi ska hämta sonen. Så vi hoppas att det har lagt sig hos sonen då ifall han tyckt det varit jobbigt med en ny personal där.

Jag jobbade igår men slutade tidigare än jag brukar på fredagar. Jag, mannen och äldsta sonen åkte in till stan och hämtade hans flickvän som kom med buss från Stockholm. Vi gick sen ut och åt lite gott. Sen hem i lugnet och såg så småningom en film tillsammans och myste lite.

Den här morgonen har vi fått sova ut och tagit det lugnt, med frukost med tända ljus bl a. Förekommer inte när sonen är hemma annars. Har ju känt mig lite sliten det sista så denna helg är välbehövlig då man kan koppla bort det där att hela tiden ligga steget före. Tror det sliter på en mer än man tror när man hela tiden ska vara alert och se problemen redan innan de dykt upp. Och speciellt en period som varit nu då sonen har varit extra labil. Men nu får man koppla bort sånt tills i morgon eftermiddag och jag hoppas det flyter på som det ska på korttids trots att det blir lite annorlunda där också en stund.

Idag slappar vi lite på dagen, ska ta en promenad med mannen och med kameran i handen. Tyvärr försvann solen men det är kyligt och lite frostigt ute så det får minsann duga. Äldsta sonen ska ställa sig och baka lite till festen de ska på ikväll. Han har lovat ett litet smakprov till oss nyfikna föräldrar :) Själva ska vi bort på annat håll till en familj. Ska bli jätteskoj.

Ha det nu så gott allesammans! Och lova att ni alla är otroligt rädda om varann ♥ Kramar till er alla ♥

Lite struligt....

Ny dag idag och på nåt konstigt sätt känner jag mig sliten. Det är mycket hemma och det är mycket på jobbet. Man flänger och far - är man inte uppe i varv på jobbet så jobbar man här hemma med sonen och just nu är han lite "intensiv". Samtidigt ska jag inte klaga, avlastningen vi har är ju superbra. Och ett par dagar efter nyår har vi klämt in en extra ledighet så då ska jag och mannen BARA VILA och TA DET LUGNT!!! Fattar ni! VILA och TA DET LUGNT! Hur gör man då? Ja, det får vi se... men den här gången har vi bestämt oss för att klara av det :)

Känner ikväll också att jag skulle vilja avvika hemifrån vid läggproceduren, men ikväll måste jag ta det då mannen är på annat håll. Det har nämligen uppstått ett problem som jag inte vet hur jag ska lösa med sonen. Jag har berättat vilka som jobbar på korttids i helgen för det behöver han veta.... Nyårsaftons eftermiddag och natt är det en "ny" person som jobbar med honom. En tjej som jobbat med honom för ett antal år sen och som han träffade på korttids i tisdags. Men detta har han satt sig på tvären mot... och då blir han inte så lätt att hantera.... Vi får väl se om det går att komma runt med honom för det finns ingen annan som kan jobba av de vanliga. T har verkligen tagit allt han kan och mer därtill, så några timmar måste han få vara ledig och någon annan är inte tillgänglig. Hade det inte varit för att vi ska ha folk i huset så hade vi plockat hem honom den natten...

Ja, ja, vi får se hur det går.
Idag har han varit på korttids med T medan jag jobbade. Allt frid och fröjd och på eftermiddagen var N här och assisterade ett par timmar.
Nu är det dax för mig att packa korttidsväskan och kanske också meddela T att det kan bli problematiskt på korttids i morgon. Det är T som möter upp, men han kommer att lämna över till tjejen som ska jobba på lördag eftermiddag sen...

Ha en fortsatt trevlig kväll go´vänner ♥

Hemmadag

Då har ytterligare en dag gått! Vår hemmamysdag avlöpte ganska bra efter planerna idag. Vi har fått en del gjort samtidigt som det blivit en hel del slappa också. Sonen sov som han brukar göra på helgerna och kom då in till mig på morgonen och myste lite. Men han hade ont, sa han. Då blev jag ju lite fundersam över hur den här dagen skulle se ut... smärta är inget vidare för sonen - han tar det bara med utbrott.... Men smärtan gick över på en halvtimme så sen var det lugnt. Skönt! Han har haft den här smärtan ett antal gånger, men nu var det några månader sen. Har iaf kollat upp att det inte ska vara farligt som vi först befarade. Men vi måste ändå hålla koll så det inte ändrar karaktär.

Men dagen fortsatt bra iaf. Bakade lite muffins på förmiddagen.

Längesen nu så det var väl dax. Tänkte ta tag i det där med sonens sötbehov igen efter alla helgerna. Han har så fruktansvärt lätt att hamna i beroendeställning till det söta.... Släpper man taget lite grann som man gör över extra långa helger så sitter han i klistret igen. Men ingen idé att göra upp nåt schema förrän det återgår till vanliga vardagliga rutiner här. Men muffinsen jag bakade idag var lite träning åt det hållet. Jag bakar dem på Stevia i stället för vanligt vitt socker. Men eftersom sonen känner på smaken att det är något som inte stämmer så hade jag i lite krossade mintkulor som förvillning. Sen kan man ju succesivt dra ner på mintkulorna och på så sätt vänja honom av vid det söta där.

Sen kom ju dagens höjdpunkt för sonen! Storebror kom hem ett par timmar och bara ägnade sig åt honom :)

Vi hade gjort upp det så, sonen såg ju fram emot att få träffa sin storebror igen. Och han skötte sig utmärkt! T o m den väntan som blev på förmiddagen klarade han galant. Annars brukar det bli jättestirrigt. Men han visste den exakta tiden då storebror skulle komma. Sen fick de rå om varandra en bra stund innan storebror försvann tillbaka till sitt igen.

Efter det var det hög tid att klippa sonen.

Vi har skjutit upp och förhalat det länge nog nu så idag var det tvunget att bli av. Men då var inte sonen på humör riktigt, kände att han inte tålde att sitta så värst länge under klippskynket. Det gjorde mig stressad, men vi klarade av det iaf och sen blev det dusch på det. När det var avklarat kände jag att jag ville avlägsna mig från hemmet - behövde vila mig från diagnoser en stund, så jag tog mig en stavgångspromenad. Tyvärr var det lite regn och rusk - storm på väg in i natt säger de - men oväder kanske rensar hjärnan ännu bättre :)

Ja, vi hann med en del under dagen och det får vi vara nöjda med. Nu dax att sova för att ta itu med en ny dag sen.
Förresten, det pratas och skrivs en del om tillbakablickar på året som gått - och jag tänker inte vara sämre jag - det kommer ett inlägg framöver där jag sammanfattar år 2011. Mycket har hänt....
Vi "ses"! Kramar till er alla ♥

Ny korttidspersonal och möte med rektor

Nu är dagen nästan slut. Jag sitter här i min ensamhet - mannen och sonen har lagt sig och förhoppningsvis sover de vid det här laget. Själv är jag trött också men ska försöka få ihop ett inlägg om dagen iaf.

En hektisk dag har det varit. Körde sonen till korttids/fritids idag på morgonen. Där tog T emot oss men där fanns också den nya J som skulle gå bredvid för att lära känna sonen lite. T är så van med sonen nu så han vet hur han ska lägga upp en sån här dag. En av de vuxna får ju hålla sig lite i bakgrunden medan den andra är med sonen. Bäst med lagom balansgång som ändå kan vara rätt svår att veta....

Felix och Oswald

Efter nån timme hade de fått ett nytt besök och då fick J bege sig därifrån. Den tjejen som kom är tydligen en modig tjej - hon ska jobba med sonen ett dygn nästa vecka. Första och enda tjejen på korttids som jobbar med honom på 1, 5 år! Bara att hoppas att det funkar bra mellan dem. Hon har jobbat med honom när han var yngre.

Det var mycket för sonen idag på korttids men han var hyfsat lugn ändå när jag hämtade honom på eftermiddagen. Här hemma har han varit lugn och fridfull så tydligen har dagen inte satt några spår hos honom. Tyvärr får det bli lite ihop-pusslande nu eftersom E inte finns tillgänglig under veckodagarna på korttids längre.

Jag och mannen var inbokade på ett möte hos rektorn på tidiga eftermiddagen. Tror inte jag har träffat henne sen skolan började och inte pratat med henne heller.... Hon hade lite ny info att leverera till oss. Lite omorganisation i verksamheten på resursskolan. All personal kommer att lyda under henne i fortsättningen och chefen för korttids återgår helt och hållet till enbart korttidsverksamheten. En förståelig omändring, bättre att all personal har samma chef. Men nackdelen är ju att den otroliga förståelse och kompetens som chefen för korttids besitter ang dessa elever försvinner - stor nackdel!

Man kommer också att korta ner skoldagarna för eleverna. Man har insett att de går för länge och därmed blir de trötta och får naturligtvis lättare utbrott.
Jag och mannen gav henne också lite förslag (eller krav) på andra förbättringar som måste till för att det ska bli riktigt bra. Hoppas att det kommer fram dit det ska bara....

I morgon ska jag och sonen ha en mysig hemmadag. Ingen av sonens personal på korttids är tillgängliga i morgon så då fick vi bli hemma. Sånt som händer nu när E är borta. Men en hemmadag kan ju vara härligt det också ibland!

Måste bara berätta vad sonen sa igår vid läggdax :) Han har ju fått vara uppe ganska länge på kvällarna under helgen nu och det har faktiskt gått väldigt bra. Då blir det automatiskt att han sover lite längre på morgonen sen när det blir så flera dygn i rad. Så igår kväll var det inte lätt att somna tidigt igen! När jag satt hos honom relativt sent och pratade, sa han plötsligt: "Jag börjar känna mig ganska vuxen nu"  Haha, mammas lilla sötnos ♥
Godnatten på er ♥

Lite allt möjligt

Det är nästan så man kommer av sig lite här när man inte skrivit på ett par dagar.

Vi har försökt att varva ner sonen så mycket som vi bara kunnat över helgen. När jag ser tillbaka på veckan som gått så har det faktiskt varit utbrott varje dag, både i skolan och hemma - inte alls bra. Man förstår att någonting har varit jobbigt för sonen och fått honom ur slag helt enkelt.

På fiket i byn

Det har ju varit lite olyckligt på skolfronten när mycket personal har varit borta pga sjukdom. Nån dag har en personal varit ensam med tre elever och det funkar inte så bra för min son. Man försöker då sitta mer tillsammans och ha det så bra det bara går. Men att sonen blir mer tillsammans med de andra eleverna har ingen lugnande verkan på honom, utan det blir tvärtom. Han tål inte dessa situationer och han blir därmed orolig och får utbrott. Men finns det inte tillräckligt med personal så blir det så här.... Men nu är det ju lov så vi hoppas att alla får friskna till och kan ta nya tag.

"Ruckel" i grannkommunen

I morgon börjar vardagen igen och sonen ska då vara på fritids/korttids när jag jobbar. Det är den invanda T som jobbar, men också en bredvidgående personal. Tyvärr att sonen inte är i balans, men det måste introduceras en ny kille som framöver är tänkt att jobba med sonen. E har ju fått annat jobb så han finns tyvärr inte att tillgå på vardagarna när det är lov från skolan. Helgerna hoppas vi att han kan fortsätta med men lär nog återkomma om det när vi vet mer. Så i morgon är det tänkt att J ska vara med och börja lära känna sonen, hoppas bara att det går bra.

Rektorn har bokat in ett möte med mig och mannen i morgon på eftermiddagen. Ska bli spännande att se vad hon har att komma med. Säkert lite info om omorganisationen som jag hört ryktas om lite grand. Få se vad det blir....

Felix nos ;)

Mitt på dagen idag åkte jag och sonen till en grannstad och hämtade storebror som skulle komma till vår ort några dagar. Vi får inte se honom så mycket för huvudsyftet med resan hit är att vara på LAN hos en kompis. De är ett kompisgäng som håller kontakten sen högstadietiden och de brukar träffas så här i mellandagarna. Det har blivit lite av en tradition. Nån liten stund kan det ju bli att brorsorna får träffas iaf. Får väl försöka pussla ihop det lite så lillebror blir nöjd!

Måste bara visa hur det såg ut hemma hos oss igår kväll... Vi hade bestämt oss för att värma upp badtunnan och ta ett dopp igår kväll. Men det blev ju inget vidare väder, regn, rusk och halv storm! Men vi tänkte att vi försöker ändå - och det gick faktiskt. Men kepsen fick sitta på som ett tappert försök att skydda mig mot regnet :)

Japp, lite galna är vi nog, men en upplevelse i sig blev det :) och faktiskt ganska mysigt :)

Nu tar vi nya tag inför veckan som kommer, eller hur! Kram på er ♥

Snabbkik

Kikar bara in lite snabbt och meddelar att ledigheten rullar vidare. Här hemma har vi haft det lugnt och skönt. Återkommer med ett vanligt inlägg i morgon. "Ses" då. Kram på er alla ♥

Suck

Idag drog jag en chansning med sonen.... och den gick inte så bra.... :( Man lär så länge man lever!

Eftersom sonen är så pass krävande som han är och vi har assistansersättning för honom samtidigt som jag så gott som alltid jobbar när han är i skolan, så har jag anlitat städerska här en gång i veckan. Hon skulle komma idag.... Och jag vet hur svårt det är att ha besök i huset när sonen är hemma. Men vi hade bestämt att hon skulle hoppa över TV-rummet där sonen sitter och jag skulle hålla honom sällskap därinne. Hon som städar är en vän till oss så det var ingen främling även om vi inte kunnat umgåtts med varann på ett tag när sonen är med. Hon har också själv ett barn med diagnoser så hon är mycket införstådd med problematiken. Men det hjälpte inte....

Städerskan behövde fråga mig en sak och han blev genast orolig över läget. Städerskan blev lite spak, hon fick se ett ganska rejält utbrott (men hon höll sig på avstånd :)) Så kan det gå när man chansar... bara att inse att det inte är nån idé att ha nån i huset som stökar runt när sonen är hemma. Det är livet på vår pinne just nu.... Jag vet ju så väl att det är så, ändå gör man bort sig emellanåt - suck!

Nu till nånting trevligare: jag fick ett telefonsamtal från habiliteringen idag. Det var psykologen som ville berätta hur långt hon kommit i sina planer med KBT för sonen. Intressant! Det hon är inne på är att väva in projektet i skolan, tror det är enda sättet att få det att fungera. Men hur hon ska lägga upp det har hon inte bestämt än. Hon behöver prata med lite folk inom skolan först så det inte krockar med annat där. Hon hade kommit så långt att hon pratat med rektorn iaf. Bl a fick hon reda på av rektorn att skolan ska få handledning av Ulrika Aspeflo! Wow! Suveränt! Jag tackar den underbara person som ligger bakom detta...

Ulrika var en av de personer som föreläste vid Autism och Aspergerförbundets rikskonferens i Linköping i november som jag och mannen var på. Jag fick gott förtroende för henne, hon verkar väldigt duktig. Tanken nu är att hon ska komma till skolan fem heldagar. Om jag förstod rätt ska hon studera skolverksamheten och bemötandet av eleverna under fem förmiddagar. Utifrån det ska hon sen ge personalen handledning. Tror det blir kanonbra!

Psykologen måste ta reda på lite om denna handledning och även lite annat innan hon sätter igång med sitt. Det får inte krocka med varandra. Så det är iaf nåt spännande att se fram emot när nästa termin börjar. Utbrottet på förmiddagen idag belyser återigen att något måste göras för att sonen ska lära sig hantera sina känslor och sin oro.

Ha det nu så gott allesammans och stressa inte för mycket i dessa dagar! Försök att rå om varandra och må gott i stället. Kram på er ♥♥♥

Skolavslutning

Skolavslutningsdagen idag då! Känslan som jag har är att det ska bli skönt att slippa dessa tidiga mornar och få sonen färdig till taxin kommer. Upp ska vi ju ändå de flesta dagar till korttids/fritids men det blir inte riktigt lika tidigt och lika snärjigt. Men först några lediga dagar.

Skolavslutningen varade ca en timme och en kvart, men det var tillräckligt för att sonen skulle få utbrott i skolan! Det är mycket tydligt att han inte är i balans.... och jag hoppas att det lugnar ner sig lite över lovet, men det visar sig. Vi ska göra vad vi kan på hemmaplan med schema och att ligga steget före, för det behöver han verkligen nu om han ska ha nån chans att återfå balansen.

Som sagt, han fick utbrott i skolan idag så jag fick åka och hämta honom. Han missade taxin pga utbrottet. Inför nästa termin så är det nog dax att styra upp ännu mera i skolan och strama åt lite runt sonen. På tisdag ska vi ha träff med rektorn för att få info om lite omorganisation. Ska bli spännande att se vad hon har att komma med, men jag vet lite att något är i görningen. Hoppas hon då kan lyssna till oss föräldrar också, så vi får vara med och förbättra lite detaljer runt vår son....

Eftersom sonen kom hem redan på förmiddagen idag så har N varit hemma och assisterat några timmar medans jag jobbade. Sonen fick landa en timme först innan N kom så allt blev lite lugnare. Och det verkar som dagen för dem har fungerat bra - skönt. 

Dags för lite kvällsbestyr! Ha en bra kväll, goa läsare ♥

Flyr till lugnet på jobbet

Jaha, vet ni vad? Jag sitter på jobbet nu på kvällen och (jobbar) skriver detta. Var hemma en stund när jag hämtat sonen från skola och fritids, men åkte sen igen. Känner att jag ska hålla mig undan ikväll vid läggdags... orkar inte en kväll till med explosioner runt mig. Är väl lite trött och sliten så det är skönast att sitta på jobbet i lugn och ro även om det skulle varit skönt att slänga sig i soffan hemma.

Morgonen gick bra hemma och sonen kom iväg till skolan med taxin. Igår eftermiddag fick jag ta kontakt med sonens "egen" assistent på skolan för att ta reda på vilka som skulle jobba där idag. Sonen visste inte och behövde veta det för att känna sig trygg. Fortsatt turbulent med personal och sjukdomar alltså. Det var så dåligt med personal så självaste rektorn fick ta ett pass på förmiddagen! Det är inte konstigt om sonen är ur balans när det blir så här. Inte mycket att göra åt, men det känns som det är läge med ett möte på skolan och jag tror det är på G... Det är nog läge för ett lov också så alla hinner friskna till, har en känsla av att personalen är rätt sliten efter den här terminen. Skolans tuffaste jobb skulle jag vilja påstå att de har!!

Jag och mannen längtar också efter en ledighet som kommer lite efter nyår. Känns som att vi behöver lite ledigt även om vi var till Japan en vecka nyligen, men där var det ingen vila precis. Nu har mannen bokat in oss på nåt några dagar som många av er kommer att tycka att det låter tråkigt - men vi längtar faktiskt! Mer om det sen....
Go´kväller på er ♥

PS. Kanske ska förtydliga att det är enklast när man är ensam hemma med sonen än om vi är alla tre. Det är därför det ser ut som jag lämnar mannen i sticket så här. Men mannen föredrar också att ha det så här ikväll. 

Bara negativt :(

Oj, luften gick ur mig totalt igår kväll! Blev sååå trött när kvällen kom att jag knappt orkade i mål. Sonen var segare än vanligt att få i säng och det slutade med att han tände till ordentligt när läggkravet kom. Det har nog inte varit så lyckat på skolan den senaste veckan som jag tydligen intalat mig. Tror sonen blivit mer påverkad än jag har velat se, av turbulensen med personalen som varit en veckas tid nu med sjukdom och VAB-dagar. Nu har en vecka gått och vi härhemma har under den veckan fått ligga på topp i våra ansträngningar att hålla sonen "på mattan".

Felix och Oswald

Jag har väl försökt tänka positivt och tyckt att det inte varit så farligt, men verkligheten kommer ikapp en till slut iaf. Sonen har varit labil och ikväll har orkanen verkligen brakat lös här hemma. Hade för en stund sen ett rejält utbrott.... bara att koppla på pedagogen igen hur trött man än är och försöka få honom på andra tankar och komma runt utbrottet. Så just nu är det lugnt igen, men rätt vad det är så tänder han igen på alla sjutton.... knappt man vågar yttra sig här om nånting....

Felix

Tyvärr blir det ytterligare en dag på skolan då det inte är sig likt bland personalen :( :( :( Sista riktiga skoldagen som tur är, men förbereder mig på en hemsk kväll igen. Kanske man skulle fly fältet då så får mannen ta det, känner inte för en kväll till i samma stil som denna.

Usch, det blev negativt idag.... tråkigt för er att läsa, men det är så det är ibland. I morgon är en annan dag....

Sjukt i skolan..... + Japan, hemresedagen

Dags att sparka igång ett inlägg kanske....
Lite turbulent i skolan när det gäller personal just nu. Sjukdomar hägrar både bland de som jobbar och deras barn så de VAB-ar. Sonen fixar det hyfsat bra ändå, tycker jag, även om harmonin kanske inte är helt 100. Men man får vara nöjd med att det är så bra som det är. Sjukdom kan man inte råda över.

I morse var sonen väldigt trött och man fick ett "idiot" till svar när man väckte honom eller sa nåt till honom. Så jag la in den lägsta växeln jag hittade och försökte lindra så mycket som möjligt. På nåt konstigt sätt växlade han humör innan han åkte iväg. Humöret blev nästan på topp och vi spelade över både han och jag åt det glada och tokiga hållet till slut. Men vad gör man inte för att få lite husfrid och glatt humör.....

Nu på kvällen är det lugnt, men det tog en stund innan han landade när han kom hem efter skolan. Inget utbrott eller så, men ändå uppe i varv.

Fick en idé här idag om hur man skulle kunna förbättra nån typ av bildschema för en vecka i taget. Känner att det inte skulle vara så dumt för sonen att få lite överblick över veckan. Jag satt och tittade i en katalog vi har på jobbet och fick syn på en whiteboardtavla som var indelad i sju dagars kolumner. Men jag fick en chock när jag såg priset så det blir nog inget av med att köpa den. Man kan nog fixa till det med nåt billigare alternativ och lite fix och trix, tror jag. Om jag lyckas så lägger jag upp bild på den sen ☺

Nu tänkte jag redogöra för det sista på Japan-resan. Har ju avslutningsdagen kvar.

################################################################################################################

Japan-resan dag 8 = hemresedagen

Måste nog först svara på nån fråga jag fick på ett inlägg för ett tag sen. Frågan gällde om de tog illa upp när vi lämnade mat, om vi alltså inte åt upp allt som de serverade? Nej, det var inget vi märkte iaf. De var väldigt artiga och vänliga. Såg de att man inte ätit upp men ändå såg klar ut, så frågade de om de kunde ta tallriken. Då var det bara att säga att det var ok att plocka ut tallriken.
Det stället som var svårast att få ner all mat var på "pyjamaspartyt"! Det var så ofantligt mycket mat den kvällen så det fanns inte en chans att trycka i sig allt detta. Som tur var så var det lock på det mesta som det serverades i så då syntes det inte att det var mat kvar :)
Nu till resan:

Som sagt, vi avslutade vistelsen i Japan med att gå på McDonald´s - gott!! ☺☺☺ Sen vandrade vi hemåt genom natten och tog avsked. Samtidigt som vi längtade hem så kändes det mycket vemodigt!

Nåja, efter McDonald´s och den sista ölen så sov vi en natt för att äta den sista frukosten innan avfärd. Upp kl 6 som vanligt.... Men vi hade ändå tur - det tyska och franska gänget skulle ÅKA från hotellet kl 6 så de fick gå upp ännu tidigare än oss!

I bussen på väg till flygplatsen utanför Osaka tog jag nu de sista bilderna genom fönstret.

Här blir man påmind om Sverige:  IKEA skymtar på bilden ☺

 

Vi var framme i god tid på flygplatsen och lokaliserade vårt plan som skulle ta oss till Helsingfors.

Väl ombord på planet fick vi en stunds väntetid när vi rullat ut på startbanan - ett plan som skulle landa korsade vår väg.

Men iväg kom vi iaf. Och vad gör man nu i 10 timmar? Man blir lätt rastlös av att sitta still så länge. Hela resan var ju på dagtid så det var ju inte läge att sova, åtminstone inte för mig även om vissa kanske kunde slumra stundtals. Tittade väl på nån film, men mycket mer blev det inte gjort för mig.

Efter ett tags sittande så upptäckte jag en man som satt snett framför mig snett över gången. Han var en otroligt duktig konstnär. Han ritade av flygplanet och även hur det såg ut invändigt där vi satt.

Det verkade som att han skrev nån typ av dagbok över sina resor. Efter ett tag tog jag mod till mig och gick fram och pratade med honom. Jag fick låna blocket och bläddra lite och fota av det jag ville ☺ Jag blev mycket imponerad och sånt här fascinerar mig otroligt! Han var verkligen duktig!

Efter nån timme till är det en kille i vårt gäng som tar mod till sig och ber konstnären teckna av hans 3-åriga dotter :) Och det gör han så gärna!

Ja, tiden gick iaf när vi satt och studerade och beundrade den här mannens konstverk. Och vilket minne den här killen fick ta med sig hem och rama in!! Wow! Av en okänd konstnär antagligen från andra sidan jordklotet ☺

Eftersom det var åtta timmars tidsskillnad så åkte vi bakåt i tiden.... hm.... iaf så var det soluppgång nånstans över Ryssland!

Sen blev det mellanlandning i Helsingfors för att byta till ett något mindre plan.

Där fick vi reda på att planet som skulle ta vår engelske ledare till England blivit inställt. Det var nog oväder på G, men vi fick iaf lyfta till Landvetter. Men det var en otroligt skakig sista halvtimme när vi närmade oss Göteborg. Usch! Läskigt, men jag försökte intala mig att de vet vad de gör när de släpper upp ett plan i luften..... Ner kom vi även om det blev en anings handsvettigt :/

Ja.... nu är det slut.... :(
Jättekul att ni velat "följa med" på resan! Det har varit lite av nån typ av terapi för mig att skriva om den. Dels kommer jag ihåg bättre vad som hänt och dels blir uppskattningen ännu större när jag gått igenom resan på det här sättet. Helt fantastiskt har det varit som ni säkert förstår.

Många tankar av tacksamhet går naturligtvis till de tre killar som tog hand om vår son här på hemmaplan. Han fick må så bra som det bara gick i den här situationen - helt suveränt bra jobbat av alla inblandade. Det hade nog inte kunnat blivit bättre. Här ser man vad tryggheten betyder för sonen! Det är A och O för att vardagen ska fungera.

Resan kom också vid rätt tillfälle. Sonen hade hunnit landa i nya skolan, det hade inte funkat så bra att lämna honom hemma i den turbulens som var den första tiden på nya skolan. Rätt tillfälle var det också tack vare att alla tre killarna var tillgängliga för det här uppdraget.
Så tusen TACK till er som gjorde denna resa möjlig för mig och mannen ♥♥♥ Resan blev ett minne för livet!

Tragiskt, fest, umgänge och mera festligheter

Fullt ös hela helgen har det varit för oss, men samtidigt händer saker som man blir lite nedslagen och omskakad av. Har bl a fått reda på att kära vänner går isär efter många år tillsammans :( I familjen finns diagnoser inom NPF-området.  I o m att diagnoserna finns där så blir inte livet enkelt - ingen dans på rosor utan ibland kantas livet enbart av problem kan det tyckas. Mycket tråkigt och tragiskt när det tar en sån vändning som det gjort för dem.... Känner verkligen för dem eftersom vi haft sån stor förståelse för varandras situation när det gäller diagnoserna och de problem som följer med det.

Har också haft kontakt med en mamma som bl a har en son med diagnoser, också det inom NPF, liknande vår sons problematik och beteende. Häromdagen blev sonen hämtad av polis pga sitt enorma utåtagerande.... Den grabben är ett år äldre än vår son.... Mamman har verkligen kämpat och gjort ALLT som hon kunnat för att rädda situationen genom åren. Nu gick det inte längre, situationen blev för farlig för henne och övriga familjen.... Det verkar inte som att sonen ska tillbaka till familjen utan kommer att få hjälp på annat håll. Hettan måste dämpas innan.....  Lider verkligen med denna mamma, men kanske kan det ändå komma nåt bra ur det här så småningom om pojken får den absolut rätta hjälpen.

Detta är varken Oswald eller Felix.... en varg kanske??

Jaa, det var två tragiska livsöden och allt detta pga diagnoserna. Det får en att stanna upp och tänka lite extra. Det får mig att tänka till så jag prioriterar rätt här i livet, prioritera det som känns viktigt. Det gäller att vara rädda om varandra, man vet inte vad som ligger precis framför oss och vad som händer. Om man jämför så har vi det förhållandevis bra i vår familj i nuläget. Vi uppskattar så länge det varar och måste vara rädda om det vi har. Livet är inte alltid en dans på rosor, men allt som oftast försöker vi ändå se de där rosorna som ändå finns där trots allt.
Så alla därute - var rädda om varann och krama varann lite extra ♥

Blev lite djupa tankar så här i början av inlägget, men ibland blir man omskakad och då blir det såna här tankar.....


Som sagt - detta har varit en helg med full fart hela tiden för mig och mannen. Började i fredags på dagen när jag och mannen skulle ställa i ordning till firmafesten på kvällen. Man tror inte det ska vara så mycket att göra i förväg men det blir en hel del iaf. Det var mat som skulle fixas....

 

 ....och en del presenter till prisutdelning efter lite trevligt tävlande..... Glömde fota glassmaskinen som jag gärna kommit hem med, men den gick till en annan medarbetare!

Lite extra blev det att göra i ordning för vi skulle tacka av en som går i pension och slutar jobba om några dagar. Han skulle bli avtackad med guldklocka, blommor och presenter!

Han har jobbat i företaget (eller i huset) sen han var 15 år!! Så i 48 år har han gått där och varit lojal! Det är inte dåligt! Men nästa vecka tar det slut och visst fällde han nån liten tår när han blev avtackad! Och vi kommer så klart att sakna honom! Vi är ett litet härligt gäng på sju personer just nu, med bra spridning på åldrarna. Den yngste är 24 år och den äldste 63 år.

Detta var alltså på fredagen. Lördag förmiddag träffade vi lite vänner för att umgås en stund. Sen hem och åt lunch. Fick tid - eller var tvungen att ta mig tid att jobba ett par timmar - innan det var dags att åka hem till andra vänner. Där blev vi omhändertagna med tacos, ett glas rött....

....och lite trevligt sällskapsspel!

En jättemysig och trevlig lördagskväll blev det! Detta tack vare avlastningen på korttids som vi har till sonen. Denna familjen är mycket förstående och insatt i hur vi har det och vet om att vi bara kan umgås när sonen inte är hemma. Otänkbart att genomföra detta med honom med oss. Detta har vi accepterat, att livet ser ut så här, bara att gilla läget och göra det bästa av det. Vi har numera kommit så pass långt att vi inte har dåligt samvete för att vi lämnar bort honom och själva har trevligt på annat håll.

Var tillsammans med vänner på förmiddagen idag med (sönd) så det har inte varit just nån egentid denna helgen. Det får vi ta en annan helg även om det känts som man skulle behövt det nu också. Men det är ju så trevligt att vara tillsammans med vänner man annars inte kan så det gäller att passa på. Svårt med balansgången där.

Nu har vi hämtat hem sonen från korttids och laddar för en ny vecka som börjar i morgon.
I morgon hoppas jag att jag hinner lägga ut det sista från Japan-resan så vi kommer till slutet på den.
Ha en skön söndagskväll och jag kramar om er alla ♥

Fullt ös

Kikar in lite snabbt här. Sonen är på korttids denna helgen och för mannen och mig är det fullt ös.... Andas, nej det hinner vi knappt just nu! Återkommer när tiden finns för ett längre inlägg.

Kan ge er några bilder jag tog idag när vi var ute och åkte. Första två bilderna är tagna i grannkommunen där det idag råder klass 2-varning!

 

Bilden här nedanför är tagen i kommunen där jag bor några kilometer ifrån oss på väg till jobbet. Under allt vatten här ska det finnas en grusväg...

Nähä, nu måste jag ösa vidare - inte vatten men annat ☺
Stora kramen på er alla ♥

Bänk och psykologer...... + Japan dag 7, del 2

Gårdagen var ju ingen riktig höjdare här hemma även om den hade kunnat vara mycket, mycket sämre också. Så i morse slog jag igång den där pedagogen i mig igen. Hade bestämt mig för att denna morgon skulle bli en BRA morgon! Och det blev den också med gemensamma ansträngningar från både min och sonens sida.... eller.... han hade nog en bra morgon helt enkelt ☺ Iväg till skolan med ett glatt humör. Lite förändringar på personalsidan under dagen idag, men det verkar som det har funkat rätt bra för sonen ändå.

Jag hade en hemmajobbardag idag, varvat med lite annat jag behövde få gjort här. Bl a så ville jag röja och få i ordning med den nya bänken jag var iväg till Jysk och köpte i tisdags. Och så här blev det:

Det har blivit en hel del spel till Wii genom åren och det har inte varit nån ordning alls på det där. Men den här lilla möbeln slukade mer än jag trodde så det blev ju riktigt bra struktur över det hela. *nöjd*

Under dagen ringde även psykologen på habiliteringen. Jag ringde hab igår i ett annat ärende men passade på att fråga vad som hänt med vårt inplanerade besök hos henne som vi inte fått nån tid till..... Därför ringde hon upp mig och bad om ursäkt för att hon glömt oss! Men nu tar vi nya tag.... Hon frågade vad som var viktigast för oss i nuläget. Som jag efterlyst under flera års tid så är det nån form av KBT när det gäller hans utbrott och utåtagerande. Eftersom jag vet att hon har specialutbildning inom området så har jag bestämt mig för att inte ge mig förrän det händer nåt på det planet - och det NU och inte sen! Hon la upp en plan och lovade att höra av sig när hon kommit en bit med det.... Nu vet jag ungefär hur lång tid det skulle kunna tänkas ta för henne så jag är beredd!

Nu över till Japan igen.

################################################################################################################

Japan-resan dag 7, del 2

Efter att ha ätit lunchbuffé - igen - åkte vi vidare för att besöka ytterligare ett tempelområde. Otroligt mycket folk och trängsel var det där.

 

 Här kommer lite blandade bilder ifrån området. Härligt att se alla dessa vackra färger. Kan tänka mig att vår och höst är de vackraste årstiderna där.

 

En liten geischa stötte vi på där också. Vi hade blivit tillsagda att vi måste fråga först innan vi fotar dem, så det gjorde jag naturligtvis och det var inga problem att få ta en bild sen.

Tempelområdet låg väldigt högt så man såg stora delar av Kyoto därifrån.

 

Även detta området verkade vara ett vanligt utflyktsmål för klassresor.

Den här dagen blev vi guidade av en mycket duktig japansk kvinna.

Hon var oerhört påläst och väldigt duktig på engelska, faktiskt den duktigaste av de japaner vi varit berörda av under resan. Tyvärr hörde jag inte allt under denna genomgång eftersom jag ofta fastnade och fotade lite olika ställen och sen fick jag jaga ifatt dem.... Lyssna eller fota - bara att välja ☺

På seneftermiddagen bar det iväg till hotellet i Osaka där vi skulle ligga en natt. Osaka är en stad som har närmare 9 milj invånare så det var inget litet ställe vi skulle till. Utsikten från hotellrummet var enorm!

När vi anlänt till hotellet var kl 19 och vi hade fritt, kan ni tänka er! Ingen middag inplanerad denna kvällen så den fick vi fixa på egen hand. Wow, då kunde man gå ut och äta vad vi ville! Vi var ett gäng på åtta personer som drog iväg, vi ville ha RIKTIG mat nu. Så vår engelske gruppledare visade vägen till det vi ville ha ☺☺☺

Jag har nog aldrig kallat McDonald´s-mat för riktig mat nån gång, men här gjorde jag det. Vi var rörande överens om att det var sååå gott!! Och det var smaker vi kände igen!!
Sen tillbaka till hotellet och satte oss i baren en stund - sista natten med gänget.

Jag och mannen försökte desperat bli av med en del av våra yen som vi växlat till oss. Vi har ju inte öppnat plånboken speciellt många gånger sen vi åkte hemifrån. Därför tänkte vi att vi skulle bli av med några när vi tog en öl häruppe. Men inte då, när det var dags att betala så bjuder företaget på detta också! Tackar och bockar ☺!

Nu är det bara hemresedagen kvar. Men den kan jag också bjuda på några bilder ifrån sen. En av killarna i gänget fick ett alldeles speciellt minne den dagen från resan som jag faktiskt fotade!

Go´kväll på er ♥