fredag 23 december 2011

Suck

Idag drog jag en chansning med sonen.... och den gick inte så bra.... :( Man lär så länge man lever!

Eftersom sonen är så pass krävande som han är och vi har assistansersättning för honom samtidigt som jag så gott som alltid jobbar när han är i skolan, så har jag anlitat städerska här en gång i veckan. Hon skulle komma idag.... Och jag vet hur svårt det är att ha besök i huset när sonen är hemma. Men vi hade bestämt att hon skulle hoppa över TV-rummet där sonen sitter och jag skulle hålla honom sällskap därinne. Hon som städar är en vän till oss så det var ingen främling även om vi inte kunnat umgåtts med varann på ett tag när sonen är med. Hon har också själv ett barn med diagnoser så hon är mycket införstådd med problematiken. Men det hjälpte inte....




Städerskan behövde fråga mig en sak och han blev genast orolig över läget. Städerskan blev lite spak, hon fick se ett ganska rejält utbrott (men hon höll sig på avstånd :)) Så kan det gå när man chansar... bara att inse att det inte är nån idé att ha nån i huset som stökar runt när sonen är hemma. Det är livet på vår pinne just nu.... Jag vet ju så väl att det är så, ändå gör man bort sig emellanåt - suck!

Nu till nånting trevligare: jag fick ett telefonsamtal från habiliteringen idag. Det var psykologen som ville berätta hur långt hon kommit i sina planer med KBT för sonen. Intressant! Det hon är inne på är att väva in projektet i skolan, tror det är enda sättet att få det att fungera. Men hur hon ska lägga upp det har hon inte bestämt än. Hon behöver prata med lite folk inom skolan först så det inte krockar med annat där. Hon hade kommit så långt att hon pratat med rektorn iaf. Bl a fick hon reda på av rektorn att skolan ska få handledning av Ulrika Aspeflo! Wow! Suveränt! Jag tackar den underbara person som ligger bakom detta...




Ulrika var en av de personer som föreläste vid Autism och Aspergerförbundets rikskonferens i Linköping i november som jag och mannen var på. Jag fick gott förtroende för henne, hon verkar väldigt duktig. Tanken nu är att hon ska komma till skolan fem heldagar. Om jag förstod rätt ska hon studera skolverksamheten och bemötandet av eleverna under fem förmiddagar. Utifrån det ska hon sen ge personalen handledning. Tror det blir kanonbra!

Psykologen måste ta reda på lite om denna handledning och även lite annat innan hon sätter igång med sitt. Det får inte krocka med varandra. Så det är iaf nåt spännande att se fram emot när nästa termin börjar. Utbrottet på förmiddagen idag belyser återigen att något måste göras för att sonen ska lära sig hantera sina känslor och sin oro.

Ha det nu så gott allesammans och stressa inte för mycket i dessa dagar! Försök att rå om varandra och må gott i stället. Kram på er ♥♥♥

2 kommentarer:

ann sa...

Jag blir så glad när jag läser om vad psykologen och skolan skall göra för er son..tänk om vår son skulle ha samma förståelse som ni har.Han mår nu väldigt dåligt och hela höst terminen har varit tuff.Nästa år väntar läkare och psykiater besök.I februari börjar inskolningen på högatadie..vi väntar ännu på ett BUP möte med alla inblandade.Jag tycker du gör ett jätte bra jobb med sonen och även vi mammor med barn med diagnoser gör missar ibland.Jag önskar er en god jul och sänder dig styrke kramar från Åland.

mariellejohnsson sa...

Vad häftigt att skolan får handledning av Ulrika! Det kommer säkert att bli jättebra! Hon är så himla duktig!
För övrigt så tänker jag så här att man kan faktiskt inte tänka på allt. Det går inte att förebygga alla utbrott även om man i stunden blir så förbaskad på sig själv (I know you know....). Fast det är ju i och för sig bra att man tänker hur man ska göra i fortsättningen. Känn dig inte misslyckad.
Många många kramar! Och god fortsättning på julen!