Jag har skaffat en katt....**** AS/ADHD

....eller kanske två. Detta är inte i verkligheten utan i mina tankar. Det började egentligen i somras då vi hälsade på en familj som hade den här katten:

Ni förstår säkert att jag inte kan släppa tankarna på henne när ni ser hur söt hon är! Familjen hade byggt en stor inhägnad till henne med klätterträd m m. där hon kunde härja runt. (Bild lånad från www.lovelychinese.se)

Jag tänker också på min son, som de flesta andra med dessa diagnoser, blir ganska ensam. Av vissa orsaker har de ju svårt att få och sen även behålla kompisar. Då tänker jag ibland att han borde ha ett djur i stället. Hund kanske, men då blir man väldigt låst, känner inte för det. Katt är också ett passande men inte alls på samma sätt. Dessutom har grannen skaffat två kattungar så vi kan väl hjälpas åt när det behövs. Jag och sonen träffade dem igår en stund och grabben hade så roligt. Men jag undrar hur han skulle bli, en katt är ju lite flygig och farig. Undrar om sonen skulle kunna vara lugn eller om han blir mer hyperaktiv och okontaktbar när han bara bryr sig om katten? För ett par år sen hade vi en kattunge hos oss i fem dygn. Det gick knappt att få honom att sitta still och äta när katten for omkring. Skulle han vänja sig med det så småningom, eller? 

Sen hör det till att han är lite allergisk mot katter, men den här rasen är det många allergiker som tål, Sibirisk katt.

(Bilden lånad från alvnas.net) Visst är de söta.

De husdjur vi har just nu är två sköldpaddor som bott hos oss sen de var riktigt små, vi har haft dem i snart tio år.

Sonen har börjat bry sig mera om dem nu på senare tid, han pratar och leker med dem. Men en katt är ju betydligt gosigare.

(TACK till Inger, Faye och Ulrika för att jag fick låna era kattbilder.)